1 En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

2 Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.

3 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?

4 Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.

5 Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.

6 Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.

7 Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.

8 Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.

1 Matkalaulu. Syvyydestä minä huudan sinua, Herra.

2 Herra, kuule minun ääneni, tarkatkoot sinun korvasi rukoustani.

3 Jos sinä, Herra, pidät mielessäsi synnit, Herra, kuka silloin kestää?

4 Mutta sinun on armo, sinä annat anteeksi, että me eläisimme sinun pelossasi.

5 Minä odotan sinua, Herra, odotan sinua koko sielustani ja panen toivoni sinun sanaasi.

6 Minä odotan Herraa kuin vartijat aamua, hartaammin kuin vartijat aamua.

7 Israel, pane toivosi Herraan! Hänen armonsa on runsas, hän voi sinut lunastaa.

8 Hän lunastaa Israelin kaikista sen synneistä.