1 Reis 20

1 Ben Hadad the king of Syria gathered all his army together; and there were thirty-two kings with him, with horses and chariots. He went up and besieged Samaria, and fought against it. 2 He sent messengers into the city to Ahab king of Israel and said to him, "Ben Hadad says, 3 ‘Your silver and your gold are mine. Your wives also and your children, even the best, are mine.’"

4 The king of Israel answered, "It is according to your saying, my lord, O king. I am yours, and all that I have."

5 The messengers came again and said, "Ben Hadad says, ‘I sent indeed to you, saying, "You shall deliver me your silver, your gold, your wives, and your children; 6 but I will send my servants to you tomorrow about this time, and they will search your house and the houses of your servants. Whatever is pleasant in your eyes, they will put it in their hand, and take it away."’"

7 Then the king of Israel called all the elders of the land, and said, "Please notice how this man seeks mischief; for he sent to me for my wives, and for my children, and for my silver, and for my gold; and I didn’t deny him."

8 All the elders and all the people said to him, "Don’t listen, and don’t consent."

9 Therefore he said to the messengers of Ben Hadad, "Tell my lord the king, ‘All that you sent for to your servant at the first I will do, but this thing I cannot do.’"

The messengers departed and brought him back the message. 10 Ben Hadad sent to him, and said, "The gods do so to me, and more also, if the dust of Samaria will be enough for handfuls for all the people who follow me."

11 The king of Israel answered, "Tell him, ‘Don’t let him who puts on his armor brag like he who takes it off.’"

12 When Ben Hadad heard this message as he was drinking, he and the kings in the pavilions, he said to his servants, "Prepare to attack!" So they prepared to attack the city.

13 Behold, a prophet came near to Ahab king of Israel, and said, "Yahweh says, ‘Have you seen all this great multitude? Behold, I will deliver it into your hand today. Then you will know that I am Yahweh.’"

14 Ahab said, "By whom?"

He said, "Yahweh says, ‘By the young men of the princes of the provinces.’"

Then he said, "Who shall begin the battle?"

He answered, "You."

15 Then he mustered the young men of the princes of the provinces, and they were two hundred and thirty-two. After them, he mustered all the people, even all the children of Israel, being seven thousand. 16 They went out at noon. But Ben Hadad was drinking himself drunk in the pavilions, he and the kings, the thirty-two kings who helped him. 17 The young men of the princes of the provinces went out first; and Ben Hadad sent out, and they told him, saying, "Men are coming out from Samaria."

18 He said, "If they have come out for peace, take them alive; or if they have come out for war, take them alive."

19 So these went out of the city, the young men of the princes of the provinces, and the army which followed them. 20 They each killed his man. The Syrians fled, and Israel pursued them. Ben Hadad the king of Syria escaped on a horse with horsemen. 21 The king of Israel went out and struck the horses and chariots, and killed the Syrians with a great slaughter. 22 The prophet came near to the king of Israel and said to him, "Go, strengthen yourself, and plan what you must do, for at the return of the year, the king of Syria will come up against you."

23 The servants of the king of Syria said to him, "Their god is a god of the hills; therefore they were stronger than we. But let’s fight against them in the plain, and surely we will be stronger than they. 24 Do this thing: take the kings away, every man out of his place, and put captains in their place. 25 Muster an army like the army that you have lost, horse for horse and chariot for chariot. We will fight against them in the plain, and surely we will be stronger than they are."

He listened to their voice and did so. 26 At the return of the year, Ben Hadad mustered the Syrians and went up to Aphek to fight against Israel. 27 The children of Israel were mustered and given provisions, and went against them. The children of Israel encamped before them like two little flocks of young goats, but the Syrians filled the country. 28 A man of God came near and spoke to the king of Israel, and said, "Yahweh says, ‘Because the Syrians have said, "Yahweh is a god of the hills, but he is not a god of the valleys," therefore I will deliver all this great multitude into your hand, and you shall know that I am Yahweh.’"

29 They encamped opposite each other for seven days. Then on the seventh day the battle was joined; and the children of Israel killed one hundred thousand footmen of the Syrians in one day. 30 But the rest fled to Aphek, into the city; and the wall fell on twenty-seven thousand men who were left. Ben Hadad fled and came into the city, into an inner room. 31 His servants said to him, "See now, we have heard that the kings of the house of Israel are merciful kings. Please let us put sackcloth on our bodies and ropes on our heads, and go out to the king of Israel. Maybe he will save your life."

32 So they put sackcloth on their bodies and ropes on their heads, and came to the king of Israel, and said, "Your servant Ben Hadad says, ‘Please let me live.’"

He said, "Is he still alive? He is my brother."

33 Now the men observed diligently and hurried to take this phrase; and they said, "Your brother Ben Hadad."

Then he said, "Go, bring him."

Then Ben Hadad came out to him; and he caused him to come up into the chariot. 34 Ben Hadad said to him, "The cities which my father took from your father I will restore. You shall make streets for yourself in Damascus, as my father made in Samaria."

"I", said Ahab, "will let you go with this covenant." So he made a covenant with him and let him go.

35 A certain man of the sons of the prophets said to his fellow by Yahweh’s word, "Please strike me!"

The man refused to strike him. 36 Then he said to him, "Because you have not obeyed Yahweh’s voice, behold, as soon as you have departed from me, a lion will kill you." As soon as he had departed from him, a lion found him and killed him.

37 Then he found another man, and said, "Please strike me."

The man struck him and wounded him. 38 So the prophet departed and waited for the king by the way, and disguised himself with his headband over his eyes. 39 As the king passed by, he cried to the king, and he said, "Your servant went out into the middle of the battle; and behold, a man came over and brought a man to me, and said, ‘Guard this man! If by any means he is missing, then your life shall be for his life, or else you shall pay a talent*20:39 A talent is about 30 kilograms or 66 pounds of silver.’ 40 As your servant was busy here and there, he was gone."

The king of Israel said to him, "So shall your judgment be. You yourself have decided it."

41 He hurried, and took the headband away from his eyes; and the king of Israel recognized that he was one of the prophets. 42 He said to him, "Yahweh says, ‘Because you have let go out of your hand the man whom I had devoted to destruction, therefore your life will take the place of his life, and your people take the place of his people.’"

43 The king of Israel went to his house sullen and angry, and came to Samaria.

Krig med arameerna

1 *1 Kung 15:18f, 2 Kung 6:24. Ben-Hadad*20:1Ben-HadadTroligen Ben-Hadad II som efterträtt sin far Ben-Hadad I (15:18). Han kallas i assyriska källor Hadadezer ("stormguden är hjälparen") men är inte identisk med 900-talskungen Hadadezer, Rehobs son (2 Sam 8:3f)., som var kung i Aram, samlade hela sin här. Han hade med sig trettiotvå kungar, hästar och vagnar. Han drog upp och belägrade Samaria och angrep det. 2 Han skickade sändebud in i staden till Israels kung Ahab 3 och lät säga honom: "Så säger Ben-Hadad: Ditt silver och ditt guld tillhör mig, och det bästa du har av kvinnor och barn*20:3kvinnor och barnGisslan för att garantera lydkungens samarbetsvillighet. tillhör mig också." 4 Israels kung svarade: "Som du har sagt, min herre och kung: Jag själv och allt jag har tillhör dig."

5 Men sändebuden kom tillbaka och sade: "Så säger Ben-Hadad: Jag har ju sänt bud till dig och låtit säga: Ditt silver och ditt guld, dina kvinnor och dina barn ska du ge mig. 6 Vid den här tiden i morgon ska jag sända mina tjänare till dig, för att genomsöka ditt hus och dina tjänares hus. Allt som dina ögon ser på med lust ska de ta med sig och föra bort."

7 *2 Kung 5:7. Då kallade Israels kung till sig alla de äldste i landet och sade: "Lägg märke till och se hur han vill oss ont! När han sände bud till mig och begärde mina kvinnor och mina barn, mitt silver och mitt guld, vägrade jag ju inte att ge honom det." 8 Alla de äldste och allt folket sade till honom: "Hör inte på honom och gör honom inte till viljes." 9 Därefter svarade han Ben-Hadads sändebud: "Säg till min herre kungen: Allt som du förra gången sände bud till din tjänare om, det kommer jag att göra. Men det här kan jag inte acceptera." Sändebuden vände tillbaka med det svaret.

10 *2 Kung 6:31. Då sände Ben-Hadad bud till honom och lät säga: "Gudarna får straffa mig både nu och i framtiden om Samarias grus ska räcka till att fylla händerna på allt det folk som följer mig." 11 Men Israels kung svarade: "Säg honom: Den som sätter på sig svärdet ska inte skryta likt den som tar av sig det." 12 Så snart Ben-Hadad hörde det svaret där han satt och drack med kungarna i lägertälten, sade han till sina tjänare: "Gör er redo." Och de gjorde sig redo att anfalla staden.

13 Då kom en profet fram till Ahab, Israels kung, och sade: "Så säger Herren: Ser du hela denna stora massa? Jag ska i dag ge den i din hand, så att du ska inse att det är jag som är Herren." 14 Då frågade Ahab: "Genom vem?" Han svarade: "Så säger Herren: Genom provinshövdingarnas tjänare." Han frågade sedan: "Vem ska börja striden?" Han svarade: "Du själv." 15 Då mönstrade han provinshövdingarnas tjänare, och de var 232. Därefter mönstrade han allt folket, alla Israels män, 7 000 man.

16 Vid middagstiden gick de till anfall, just när Ben-Hadad höll på att berusa sig i lägertälten tillsammans med de trettiotvå kungar som hade kommit för att hjälpa honom. 17 Provinshövdingarnas tjänare drog ut först. De spejare som Ben-Hadad sände ut underrättade honom om att folk kom ut från Samaria. 18 Då sade han: "Om de dragit ut i fredlig avsikt, så grip dem levande. Och om de har dragit ut till strid, så grip dem också då levande." 19 Men när provinshövdingarnas tjänare och hären som följde dem hade kommit ut ur staden, 20 högg de var och en ner sin man, och arameerna flydde och Israel förföljde dem. Kung Ben-Hadad av Aram kom undan på en häst, tillsammans med några ryttare. 21 Israels kung drog ut och slog både ryttarhären och vagnshären och vållade arameerna ett stort nederlag.

22 Men profeten kom fram till Israels kung och sade till honom: "Stärk nu din ställning och se över vad du bör göra, för nästa år kommer Arams kung åter att dra upp mot dig."

Arameernas andra anfall

23 Den arameiske kungens tjänare sade till honom: "Deras gud är en bergsgud. Därför har de besegrat oss. Låt oss nu strida mot dem på slätten, så ska vi utan tvivel besegra dem. 24 Gör så här: Avsätt var och en av kungarna från hans plats och insätt ståthållare i deras ställe. 25 Skaffa dig sedan själv en här, lik den du har förlorat, häst för häst och vagn för vagn. Låt oss sedan strida mot dem på slätten, så ska vi säkert besegra dem." Han lyssnade till dem och gjorde så.

26 Nästa år mönstrade Ben-Hadad arameerna och drog upp till Afek*20:26AfekKanske inte Afek på kustslätten (1 Sam 4:1, 29:1) utan en ort längre mot nordost. för att strida mot Israel. 27 Israels barn hade också blivit mönstrade och försetts med livsmedel och tågade därefter mot dem. Israels barn slog läger mitt emot dem, som två små gethjordar, medan arameerna uppfyllde landet.

28 Då kom gudsmannen och sade till Israels kung: "Så säger Herren: Eftersom arameerna har sagt att Herren är en bergens Gud och inte en dalarnas Gud, ska jag ge hela denna stora hop i din hand, för att ni ska inse att jag är Herren." 29 I sju dagar låg de i läger mitt emot varandra. Den sjunde dagen bröt striden ut, och Israels barn slog då på en enda dag 100 000 man fotfolk bland arameerna. 30 *1 Kung 22:25. De återstående flydde in i staden Afek, men stadsmuren föll ner över de 27 000 man som var kvar. Ben-Hadad flydde och kom in i staden och sprang från rum till rum.

31 Då sade hans tjänare till honom: "Vi har hört att Israels kungar är barmhärtiga kungar. Låt oss därför sätta säcktyg om våra höfter och rep om våra huvuden och överlämna oss åt Israels kung. Kanske låter han dig då få leva." 32 De band säcktyg omkring sina höfter och rep omkring sina huvuden och kom till Israels kung och sade: "Din tjänare Ben-Hadad ber: Låt mig få leva!" Han svarade: "Lever han fortfarande? Han är min broder."

33 Männen tog det som ett gott tecken och skyndade sig att svara: "Ben-Hadad är din broder!" Han sade: "Gå och hämta hit honom." Då kom Ben-Hadad ut till honom, och han lät honom stiga upp i sin vagn*20:33lät honom stiga upp i sin vagnSom en jämlike. En underordnad vasall hade fått gå bredvid.. 34 Ben-Hadad sade till honom: "De städer som min far tog från din far ska jag lämna tillbaka.*20:34städer ... lämna tillbakaSe 15:20. Ramot i Gilead återlämnades dock inte (22:3f). Och du ska få inrätta handelskvarter*20:34inrätta handelskvarterEn starkare kungs rättighet. Arameerna byggde senare ett sådant kvarter i staden Dan som grävts ut (jfr 2 Kung 10:33). i Damaskus för din räkning, så som min far fick göra i Samaria." Ahab svarade: "Låt oss ingå ett förbund så ska jag ge dig fri." Och han slöt ett förbund med honom och gav honom fri.

En profet fördömer Ahab

35 En av profetlärjungarna sade på Herrens befallning till en annan: "Slå till mig." Men mannen vägrade att slå honom. 36 *1 Kung 13:24. Då sade han till honom: "Eftersom du inte har lyssnat till Herrens röst, ska ett lejon slå ner dig när du går ifrån mig." Och när han gick sin väg ifrån honom, kom ett lejon emot honom och dödade honom.

37 Sedan träffade han en annan man och sade: "Slå till mig." Och mannen slog honom så att det uppstod sår. 38 Därefter gick profeten och ställde sig i kungens väg. Han hade gjort sig oigenkännlig genom att sätta en bindel över ögonen. 39 När kungen kom förbi, ropade han till kungen: "Din tjänare gav sig ut mitt i striden, då en man plötsligt kom och förde en annan man till mig och sade: Vakta den här mannen. Om han kommer bort ska det gå för dig som det skulle ha gått för honom, eller också måste du betala en talent*20:39en talentCa 30 kg silver, mer än vad en arbetare kunde tjäna ihop under ett helt liv. silver. 40 *2 Sam 12:7. Medan din tjänare hade att göra än här och än där, kom mannen undan." Israels kung sade till honom: "Din dom är given. Du har själv fällt den."

41 Då tog han snabbt bort bindeln från sina ögon, och Israels kung kände igen honom och såg att han var en av profeterna. 42 *1 Sam 15:3, 9, 1 Kung 22:34. Han sade till kungen: "Så säger Herren: Därför att du släppte mannen som jag hade vigt åt förintelse ur din hand, ska det gå för dig som det skulle ha gått för honom, och ditt folk som det har gått hans folk." 43 *1 Kung 21:4. Israels kung begav sig då hem. Missmodig och arg kom han till Samaria.