Atos 22

1 "Brothers and fathers, listen to the defense which I now make to you."

2 When they heard that he spoke to them in the Hebrew language, they were even more quiet.

He said, 3 "I am indeed a Jew, born in Tarsus of Cilicia, but brought up in this city at the feet of Gamaliel, instructed according to the strict tradition of the law of our fathers, being zealous for God, even as you all are today. 4 I persecuted this Way to the death, binding and delivering into prisons both men and women, 5 as also the high priest and all the council of the elders testify, from whom also I received letters to the brothers, and traveled to Damascus to bring them also who were there to Jerusalem in bonds to be punished.

6 "As I made my journey and came close to Damascus, about noon suddenly a great light shone around me from the sky. 7 I fell to the ground and heard a voice saying to me, ‘Saul, Saul, why are you persecuting me?’ 8 I answered, ‘Who are you, Lord?’ He said to me, ‘I am Jesus of Nazareth, whom you persecute.’

9 "Those who were with me indeed saw the light and were afraid, but they didn’t understand the voice of him who spoke to me. 10 I said, ‘What shall I do, Lord?’ The Lord said to me, ‘Arise, and go into Damascus. There you will be told about all things which are appointed for you to do.’ 11 When I couldn’t see for the glory of that light, being led by the hand of those who were with me, I came into Damascus.

12 "One Ananias, a devout man according to the law, well reported of by all the Jews who lived in Damascus, 13 came to me, and standing by me said to me, ‘Brother Saul, receive your sight!’ In that very hour I looked up at him. 14 He said, ‘The God of our fathers has appointed you to know his will, and to see the Righteous One, and to hear a voice from his mouth. 15 For you will be a witness for him to all men of what you have seen and heard. 16 Now why do you wait? Arise, be baptized, and wash away your sins, calling on the name of the Lord.’

17 "When I had returned to Jerusalem and while I prayed in the temple, I fell into a trance 18 and saw him saying to me, ‘Hurry and get out of Jerusalem quickly, because they will not receive testimony concerning me from you.’ 19 I said, ‘Lord, they themselves know that I imprisoned and beat in every synagogue those who believed in you. 20 When the blood of Stephen, your witness, was shed, I also was standing by, consenting to his death, and guarding the cloaks of those who killed him.’

21 "He said to me, ‘Depart, for I will send you out far from here to the Gentiles.’ "

22 They listened to him until he said that; then they lifted up their voice and said, "Rid the earth of this fellow, for he isn’t fit to live!"

23 As they cried out, threw off their cloaks, and threw dust into the air, 24 the commanding officer commanded him to be brought into the barracks, ordering him to be examined by scourging, that he might know for what crime they shouted against him like that. 25 When they had tied him up with straps, Paul asked the centurion who stood by, "Is it lawful for you to scourge a man who is a Roman, and not found guilty?"

26 When the centurion heard it, he went to the commanding officer and told him, "Watch what you are about to do, for this man is a Roman!"

27 The commanding officer came and asked him, "Tell me, are you a Roman?"

He said, "Yes."

28 The commanding officer answered, "I bought my citizenship for a great price."

Paul said, "But I was born a Roman."

29 Immediately those who were about to examine him departed from him, and the commanding officer also was afraid when he realized that he was a Roman, because he had bound him. 30 But on the next day, desiring to know the truth about why he was accused by the Jews, he freed him from the bonds and commanded the chief priests and all the council to come together, and brought Paul down and set him before them.

Paulus tal till folket

1 *Apg 7:2. "Bröder och fäder! Hör vad jag nu har att säga er till mitt försvar." 2 När de hörde att han talade till dem på hebreiska blev det ännu tystare. Och han fortsatte: 3 *Apg 5:34, Rom 10:2, Gal 1:14. "Jag är jude, född i Tarsus i Kilikien och uppvuxen här i staden. Vid Gamaliels fötter blev jag grundligt undervisad i våra fäders lag, och jag var lika ivrig att tjäna Gud som ni alla är i dag. 4 Jag förföljde den Vägen ända till döds och grep både män och kvinnor och satte dem i fängelse. 5 Det kan översteprästen och hela Stora rådet intyga. Av dem fick jag med mig brev till bröderna*22:5bröderna i DamaskusDvs judarna i den hedniska staden Damaskus. i Damaskus, och jag reste dit för att gripa även dem som fanns där och föra dem till Jerusalem där de skulle få sitt straff.

6 *1 Kor 15:8. Men när jag var på väg och närmade mig Damaskus mitt på dagen, strålade plötsligt ett starkt ljus från himlen omkring mig. 7 Jag föll till marken och hörde en röst som sade till mig: Saul! Saul! Varför förföljer du mig? 8 Jag frågade: Vem är du, Herre? Han svarade: Jag är Jesus från Nasaret, den som du förföljer. 9 De som var med mig såg ljuset men uppfattade inte rösten*22:9såg ljuset men uppfattade inte röstenJfr 9:7. Följeslagarna kunde alltså både se ljuset och höra ljud, men inte urskilja Jesu gestalt eller vad han sade. som talade till mig. 10 Jag frågade: Vad ska jag göra, Herre? Herren sade till mig: Res dig och gå in till Damaskus! Där ska du få veta allt som det är bestämt att du ska göra.

11 Men efter strålglansen från ljuset kunde jag inte se, så mina följeslagare tog min hand och ledde mig så att jag kom till Damaskus. 12 *Apg 9:10f. En viss Ananias, en from och lagtrogen man som alla judar i staden talade väl om, 13 kom till mig och ställde sig vid min sida och sade: Saul, min broder, du får tillbaka din syn! I samma ögonblick kunde jag se honom.*22:13kunde jag se honomAnnan översättning: "såg jag upp och kunde se honom".

14 *Apg 3:14. Då sade Ananias: Våra fäders Gud har utvalt dig till att lära känna hans vilja och att se den Rättfärdige och höra rösten från hans mun. 15 Du ska vara hans vittne inför alla människor och vittna om vad du har sett och hört. 16 *Apg 2:38. Och nu, vad väntar du på? Res dig och låt dig döpas och tvättas ren från dina synder och åkalla hans namn.

17 *2 Kor 12:2. När jag sedan hade återvänt till Jerusalem och bad i templet, kom jag i hänryckning. 18 Jag såg honom, och han sade till mig: Skynda dig och lämna Jerusalem fort, för här kommer de inte att ta emot ditt vittnesbörd om mig. 19 Jag sade: Herre, de vet ju att jag i den ena synagogan efter den andra lät fängsla och piska dem som trodde på dig. 20 *Apg 7:58, 8:1. Och när ditt vittne*22:20vittneGrek. mártyros (jfr "martyr"). Stefanus blod blev utgjutet, stod jag själv där och samtyckte och vaktade mantlarna åt dem som mördade honom. 21 *Apg 9:15, 13:2, Gal 1:15f. Då sade han till mig: Gå, för jag ska sända dig långt bort till hedningarna."

Paulus hos befälhavaren

22 *Apg 21:36. Så långt hade de lyssnat på honom, men nu ropade de högt: "Bort från jorden med den människan! Han borde inte få leva!" 23 De skrek, slet av sig mantlarna och kastade upp damm i luften.

24 Befälhavaren beordrade då att Paulus skulle föras in i fästningen och förhöras under piskrapp*22:24piskrappDen romerska piskan eller gisslet, som var försedd med metall- eller benbitar som slet sönder huden, användes ofta vid förhör av slavar och icke romerska medborgare., så att man fick veta varför de skrek så mot honom. 25 *Apg 16:37. När de hade sträckt ut honom för piskan*22:25för piskanAnnan översättning: "med remmar" (runt händerna inför tortyren)., sade Paulus till officeren som stod där: "Får ni piska en romersk medborgare*22:25romersk medborgareEn sådan var enligt romersk lag skyddad mot tortyr. Enligt Cicero var det ett svårt brott till och med att binda en romersk medborgare (jfr 22:29). som inte ens är dömd för något?"

26 Så snart officeren hörde det, gick han till befälhavaren och berättade det och sade: "Vad är det du tänker göra? Den här mannen är romersk medborgare!" 27 Då gick befälhavaren dit och frågade honom: "Säg mig, är du verkligen romersk medborgare?" Paulus svarade: "Ja." 28 Befälhavaren sade: "Jag fick betala*22:28fick betalaKejsar Claudius drygade vid denna tid ut statskassan genom att sälja medborgarrättigheter till dem som kunde betala. De nya medborgarna fick lägga sig till med kejsarens släktnamn (jfr 23:26). en stor summa pengar för det medborgarskapet." Paulus svarade: "Men jag är född med det*22:28född med detInvånare i Paulus hemstad Tarsus hade särskilda privilegier, och en del av stadens judar hade dessutom fått romerskt medborgarskap av Marcus Antonius.." 29 De som skulle förhöra honom drog sig genast undan. Även befälhavaren blev förskräckt när han förstod att det var en romersk medborgare som han hade belagt med bojor.

30 Nästa dag ville han få klart besked om vad judarna anklagade Paulus för. Han lät därför ta av honom bojorna och befallde att översteprästerna och hela Stora rådet skulle samlas. Sedan förde han ner Paulus och ställde honom inför dem.