1 Paul, looking steadfastly at the council, said, "Brothers, I have lived before God in all good conscience until today."
2 The high priest, Ananias, commanded those who stood by him to strike him on the mouth.
3 Then Paul said to him, "God will strike you, you whitewashed wall! Do you sit to judge me according to the law, and command me to be struck contrary to the law?"
4 Those who stood by said, "Do you malign God’s high priest?"
5 Paul said, "I didn’t know, brothers, that he was high priest. For it is written, ‘You shall not speak evil of a ruler of your people.’"23:5 Exodus 22:28
6 But when Paul perceived that the one part were Sadducees and the other Pharisees, he cried out in the council, "Men and brothers, I am a Pharisee, a son of Pharisees. Concerning the hope and resurrection of the dead I am being judged!"
7 When he had said this, an argument arose between the Pharisees and Sadducees, and the crowd was divided. 8 For the Sadducees say that there is no resurrection, nor angel, nor spirit; but the Pharisees confess all of these. 9 A great clamor arose, and some of the scribes of the Pharisees’ part stood up, and contended, saying, "We find no evil in this man. But if a spirit or angel has spoken to him, let’s not fight against God!"
10 When a great argument arose, the commanding officer, fearing that Paul would be torn in pieces by them, commanded the soldiers to go down and take him by force from among them and bring him into the barracks.
11 The following night, the Lord stood by him and said, "Cheer up, Paul, for as you have testified about me at Jerusalem, so you must testify also at Rome."
12 When it was day, some of the Jews banded together and bound themselves under a curse, saying that they would neither eat nor drink until they had killed Paul. 13 There were more than forty people who had made this conspiracy. 14 They came to the chief priests and the elders, and said, "We have bound ourselves under a great curse to taste nothing until we have killed Paul. 15 Now therefore, you with the council inform the commanding officer that he should bring him down to you tomorrow, as though you were going to judge his case more exactly. We are ready to kill him before he comes near."
16 But Paul’s sister’s son heard they were lying in wait, and he came and entered into the barracks and told Paul. 17 Paul summoned one of the centurions and said, "Bring this young man to the commanding officer, for he has something to tell him."
18 So he took him and brought him to the commanding officer and said, "Paul, the prisoner, summoned me and asked me to bring this young man to you. He has something to tell you."
19 The commanding officer took him by the hand, and going aside, asked him privately, "What is it that you have to tell me?"
20 He said, "The Jews have agreed to ask you to bring Paul down to the council tomorrow, as though intending to inquire somewhat more accurately concerning him. 21 Therefore don’t yield to them, for more than forty men lie in wait for him, who have bound themselves under a curse to neither eat nor drink until they have killed him. Now they are ready, looking for the promise from you."
22 So the commanding officer let the young man go, charging him, "Tell no one that you have revealed these things to me."
23 He called to himself two of the centurions, and said, "Prepare two hundred soldiers to go as far as Caesarea, with seventy horsemen and two hundred men armed with spears, at the third hour of the night."23:23 about 9:00 p.m. 24 He asked them to provide mounts, that they might set Paul on one, and bring him safely to Felix the governor. 25 He wrote a letter like this:
26 "Claudius Lysias to the most excellent governor Felix: Greetings.
27 "This man was seized by the Jews, and was about to be killed by them when I came with the soldiers and rescued him, having learned that he was a Roman. 28 Desiring to know the cause why they accused him, I brought him down to their council. 29 I found him to be accused about questions of their law, but not to be charged with anything worthy of death or of imprisonment. 30 When I was told that the Jews lay in wait for the man, I sent him to you immediately, charging his accusers also to bring their accusations against him before you. Farewell."
31 So the soldiers, carrying out their orders, took Paul and brought him by night to Antipatris. 32 But on the next day they left the horsemen to go with him, and returned to the barracks. 33 When they came to Caesarea and delivered the letter to the governor, they also presented Paul to him. 34 When the governor had read it, he asked what province he was from. When he understood that he was from Cilicia, he said, 35 "I will hear you fully when your accusers also arrive." He commanded that he be kept in Herod’s palace.
Domínio Público. Esta tradução bíblica de domínio público é trazida a você por cortesia de eBible.org.
Paulus inför Stora rådet
1 Apg 24:16, 2 Tim 1:3. Paulus såg på Stora rådet och sade: "Bröder, jag har levt inför Gud med ett fullkomligt rent samvete intill denna dag." 2 Joh 18:22f. Då befallde översteprästen Ananias dem som stod bredvid honom att slå Paulus över munnen. 3 3 Mos 19:15, Hes 13:10f, Matt 23:27. Men Paulus sade till honom: "Gud ska slå dig23:3Gud ska slå digÖversteprästen Ananias mördades senare av knivmän vid revolten år 66 e Kr., din vitkalkade vägg! Du sitter här för att döma mig efter lagen, men du bryter mot lagen23:3bryter mot lagenMot det allmänna budet om rättvisa vid domstolsprocess (3 Mos 19:15). när du befaller att de ska slå mig." 4 De som stod bredvid sade: "Förolämpar du Guds överstepräst?" 5 Paulus svarade: "Jag visste inte, bröder, att han var överstepräst. Det står ju skrivet: En ledare för ditt folk ska du inte förbanna."23:5 2 Mos 22:28.
6 Apg 4:1f, 26:6, Fil 3:5. Paulus visste23:6vissteAnnan översättning: "märkte". att en del av dem var saddukeer och de andra fariseer, så han ropade i Rådet: "Bröder! Jag är farisé och son till fariseer. Det är för hoppet om de dödas uppståndelse som jag står här inför rätta." 7 När han sade detta blev det strid mellan fariseerna och saddukeerna23:7fariseerna och saddukeernaSaddukeernas prästaristokrati värnade särskilt om templet, medan fariseernas folkliga lagfromhetsrörelse lade stor vikt vid religiösa renhetsregler. Båda såg strängt på brott mot templets renhet (21:28) men splittrades av frågan om de dödas uppståndelse (jfr Matt 22:23, 34)., och de församlade splittrades i två läger. 8 (Saddukeerna lär nämligen att det inte finns någon uppståndelse eller några änglar eller andar, medan fariseerna erkänner allt detta.) 9 Joh 19:6, Apg 5:38f. Det blev ett väldigt ropande, och några av de skriftlärda från fariseernas parti reste sig och protesterade högljutt: "Vi finner inget ont hos den här mannen. Tänk om en ande eller en ängel verkligen har talat till honom?"
10 Striden blev så häftig att befälhavaren var rädd att de skulle slita Paulus i stycken, och han befallde vaktstyrkan att gå ner och rycka bort honom från dem och föra honom till fästningen. 11 Apg 18:9, 27:24. På natten stod Herren hos honom och sade: "Var frimodig! Så som du vittnat om mig i Jerusalem, måste du vittna även i Rom."
Sammansvärjningen mot Paulus
12 Joh 16:2. När det blev dag gjorde judarna upp en hemlig plan och svor en ed på att varken äta eller dricka förrän de hade dödat Paulus. 13 Det var mer än fyrtio man som var med i den sammansvärjningen. 14 De gick till översteprästerna och de äldste och sade: "Vi har svurit en ed att inte smaka något förrän vi har dödat Paulus. 15 Nu kan ni tillsammans med Rådet meddela befälhavaren att han ska skicka ner honom till er. Låt honom tro att ni vill undersöka hans sak närmare. Vi står redo att döda honom innan han kommer fram."
16 Men Paulus systerson fick höra talas om bakhållet, och han kom till fästningen och gick in och berättade det för Paulus. 17 Då kallade Paulus till sig en av officerarna och sade: "Ta den här unge mannen till befälhavaren. Han har något att berätta för honom." 18 Officeren tog med honom till befälhavaren och sade: "Fången Paulus kallade på mig och bad mig ta den här unge mannen till dig. Han har visst något att berätta för dig."
19 Befälhavaren tog hans hand, gick avsides med honom och frågade: "Vad är det du har att meddela mig?" 20 Han svarade: "Judarna har kommit överens om att be dig skicka ner Paulus till Rådet i morgon och låta dig tro att de ska utreda hans sak närmare. 21 Men låt dem inte övertala dig, för mer än fyrtio av dem ligger i bakhåll för honom. De har svurit en ed att varken äta eller dricka förrän de dödat honom, och nu står de och väntar på att du ska säga ja till deras begäran."
22 Befälhavaren skickade i väg den unge mannen med uppmaningen: "Tala inte om för någon att du har avslöjat det här för mig."
Paulus förs till Caesarea
23 Därefter kallade han till sig två av sina officerare och befallde dem: "Gör tvåhundra soldater redo att gå till Caesarea i kväll vid niotiden, dessutom sjuttio ryttare och tvåhundra spjutbärare23:23spjutbärareTroligen mer lättbeväpnade soldater. Annan översättning: "bågskyttar".. 24 Skaffa riddjur också, och låt Paulus sitta upp så att han kommer oskadd till ståthållaren Felix23:24ståthållaren FelixUrsprungligen en frigiven slav. Han var ståthållare i provinsen Judeen ca 52-60 e Kr och anklagades sedan inför kejsaren för att ha plundrat sina undersåtar (jfr 24:26).." 25 Och han skrev ett brev med följande innehåll:
26 Claudius Lysias hälsar den högt ärade ståthållaren Felix. 27 Apg 21:27, 33, 22:25f. Den här mannen hade gripits av judarna, och de skulle just ta livet av honom när jag kom med min trupp och befriade honom. Jag hade fått reda på att han var romersk medborgare. 28 Apg 22:30. Eftersom jag ville veta vad de anklagade honom för, förde jag ner honom till deras Stora råd. 29 Apg 18:14f, 26:31. Då fann jag att anklagelserna gällde tvistefrågor i deras lag och att han inte var anklagad för något som ger dödsstraff eller fängelse. 30 När jag sedan blev underrättad om en sammansvärjning mot mannen, sände jag honom genast till dig. Jag har också uppmanat hans anklagare att föra sin talan mot honom inför dig.
31 Soldaterna tog då med sig Paulus enligt ordern de fått och förde honom under natten till Antipatris23:31Antipatrisligger halvvägs mellan Jerusalem och Caesarea, ca 60 km från båda.. 32 Nästa dag lät de ryttarna fortsätta med honom och återvände själva till fästningen. 33 Ryttarna kom till Caesarea, lämnade fram brevet till ståthållaren och överlämnade Paulus till honom. 34 Felix läste det och frågade från vilken provins han var. När han fick veta att han var från Kilikien, 35 sade han: "Jag ska höra dig när dina anklagare också har kommit." Sedan befallde han att Paulus skulle stå under bevakning i Herodes palats.