1 He that being often reproved hardeneth his neck

Shall suddenly be destroyed, and that without remedy.

2 When the righteous are increased, the people rejoice;

But when a wicked man beareth rule, the people sigh.

3 Whoso loveth wisdom rejoiceth his father;

But he that keepeth company with harlots wasteth his substance.

4 The king by justice establisheth the land;

But he that exacteth gifts overthroweth it.

5 A man that flattereth his neighbor

Spreadeth a net for his steps.

6 In the transgression of an evil man there is a snare;

But the righteous doth sing and rejoice.

7 The righteous taketh knowledge of the cause of the poor;

The wicked hath not understanding to know it.

8 Scoffers set a city in a flame;

But wise men turn away wrath.

9 If a wise man hath a controversy with a foolish man,

Whether he be angry or laugh, there will be no rest.

10 The bloodthirsty hate him that is perfect;

And as for the upright, they seek his life.

11 A fool uttereth all his anger;

But a wise man keepeth it back and stilleth it.

12 If a ruler hearkeneth to falsehood,

All his servants are wicked.

13 The poor man and the oppressor meet together;

Jehovah lighteneth the eyes of them both.

14 The king that faithfully judgeth the poor,

His throne shall be established for ever.

15 The rod and reproof give wisdom;

But a child left to himself causeth shame to his mother.

16 When the wicked are increased, transgression increaseth;

But the righteous shall look upon their fall.

17 Correct thy son, and he will give thee rest;

Yea, he will give delight unto thy soul.

18 Where there is no vision, the people cast off restraint;

But he that keepeth the law, happy is he.

19 A servant will not be corrected by words;

For though he understand, he will not give heed.

20 Seest thou a man that is hasty in his words?

There is more hope of a fool than of him.

21 He that delicately bringeth up his servant from a child

Shall have him become a son at the last.

22 An angry man stirreth up strife,

And a wrathful man aboundeth in transgression.

23 A man’s pride shall bring him low;

But he that is of a lowly spirit shall obtain honor.

24 Whoso is partner with a thief hateth his own soul;

He heareth the adjuration and uttereth nothing.

25 The fear of man bringeth a snare;

But whoso putteth his trust in Jehovah shall be safe.

26 Many seek the ruler’s favor;

But a man’s judgment cometh from Jehovah.

27 An unjust man is an abomination to the righteous;

And he that is upright in the way is an abomination to the wicked.

1 Den som får mycken tillrättavisning, men förbliver hårdnackad, han varder oförtänkt krossad utan räddning.

2 När de rättfärdiga växa till, gläder sig folket, men när den ogudaktige kommer till välde, suckar folket.

3 Den som älskar vishet gör sin fader glädje; men den som giver sig i sällskap med skökor förstör vad han äger.

4 Genom rättvisa håller en konung sitt land vid makt; men den som utpressar gärder, har fördärvar det.

5 Den man som smickrar sin nästa han breder ut ett nät för han fötter.

6 En ond människas överträdelse bliver henne en snara, men den rättfärdige får jubla och glädjas.

7 Den rättfärdige vårdar sig om de armas sak, men den ogudaktige förstår intet.

8 Bespottare uppvigla staden, men visa män stilla vreden.

9 När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man, då vredgas denne eller ler, och har ingen ro.

10 De blodgiriga hata den som är ostrafflig, men de redliga söka skydda hans liv.

11 Dåren släpper all sin vrede lös, men den vise stillar den till slut.

12 Den furste som aktar på lögnaktigt tal, hans tjänare äro alla ogudaktiga.

13 Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra; av HERREN få bådas ögon sitt ljus.

14 Den konung som dömer de armas rätt. hans tron skall bestå evinnerligen.

15 Ris och tillrättavisning giver vishet, men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.

16 Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till, men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.

17 Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad och giva ljuvlig spis åt din själ.

18 Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst; men säll är den som håller lagen.

19 Med ord kan man icke tukta en tjänare ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.

20 Ser du en man som är snar till att tala, det är mer hopp om en dåre än om honom.

21 Om någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom, så visar denne honom på sistone förakt.

22 En snarsticken man uppväcker träta, och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.

23 En människas högmod bliver henne till förödmjukelse, men den ödmjuke vinner ära.

24 Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv; när han hör edsförpliktelsen, yppar han intet.

25 Människofruktan har med sig snaror, men den som förtröstar på HERREN, han varder beskyddad.

26 Många söka en furstes ynnest, men av HERREN får var och en sin rätt.

27 En orättfärdig man är en styggelse för de rättfärdiga, och den som vandrar i redlighet är en styggelse för den ogudaktige.