Pular para o conteúdo
Publicidade

1 Samuel 2

MRI2012

1 Und Hanna betete und sprach: Es frohlockt mein Herz in Jehova, erhöht ist mein Horn in O. durch Jehova; mein Mund ist weit aufgetan über meine Feinde, denn ich freue mich in deiner Rettung. 2 Keiner ist heilig wie Jehova, denn keiner ist außer dir, und kein Fels ist wie unser Gott. 3 Häufet nicht Worte des Stolzes, noch gehe Freches aus eurem Munde hervor; denn ein Gott El des Wissens ist Jehova, und von ihm werden die Handlungen gewogen. 4 Die Bogen der Helden sind zerbrochen, und die Strauchelnden haben sich mit Kraft umgürtet. 5 Die satt waren, haben sich um Brot verdungen, und die hungrig waren, sind es nicht mehr; Eig. die Hungrigen feiern sogar die Unfruchtbare hat sieben geboren, und die Kinderreiche ist dahingewelkt. 6 Jehova tötet und macht lebendig; er führt in den Scheol hinab und führt herauf. 7 Jehova macht arm und macht reich; er erniedrigt und erhöht auch. 8 Er hebt aus dem Staube empor den Geringen, aus dem Kote erhöht er den Armen, um sie sitzen zu lassen bei den Edlen; Vergl. Ps. 113,7. 8 und den Thron der Ehre gibt er ihnen als Erbteil. Denn Jehovas sind die Säulen der Erde, und auf sie hat er den Erdkreis gestellt. 9 Die Füße seiner Frommen Nach and. Les.: seines Frommen bewahrt er, aber die Gesetzlosen verstummen kommen um in Finsternis; denn nicht durch Stärke hat der Mensch die Oberhand. 10 Jehova-es werden zerschmettert werden, die mit ihm hadern; über ihnen im Himmel wird er donnern. Jehova wird richten die Enden der Erde, und Macht verleihen seinem König und erhöhen das Horn seines Gesalbten. -

11 Und Elkana ging nach Rama, nach seinem Hause. Der Knabe aber diente Jehova vor Eli, dem Priester. 12 Und die Söhne Elis waren Söhne Belials, sie kannten Jehova nicht. 13 Und die Weise der Priester gegen das Volk war also: So oft jemand ein Schlachtopfer opferte, kam der Knabe d. h. der Diener des Priesters, wenn man das Fleisch kochte, und hatte eine Gabel mit drei Zinken in seiner Hand; 14 und er stieß in das Becken oder in die Mulde oder in den Kessel oder in den Topf: alles, was die Gabel heraufbrachte, nahm der Priester damit And. l.: für sich weg. Also taten sie zu Silo allen Israeliten, die dahin kamen. 15 Sogar ehe man das Fett räucherte, kam der Knabe des Priesters und sprach zu dem Manne, der opferte: Gib Fleisch zum Braten für den Priester! denn er will kein gekochtes Fleisch von dir annehmen, sondern rohes. 16 Und sprach der Mann zu ihm: Sogleich werden sie das Fett räuchern, dann nimm dir, wie deine Seele begehrt; so sprach er: Nein, sondern jetzt sollst du es geben, und wenn nicht, so nehme ich es mit Gewalt. 17 Und die Sünde der Jünglinge war sehr groß vor Jehova; denn die Leute verachteten die Opfergabe Jehovas. 18 Und Samuel diente vor Jehova, ein Knabe, umgürtet mit einem leinenen Ephod. Eig. einem Ephod von Weißzeug19 Und seine Mutter machte ihm ein kleines Oberkleid und brachte es ihm von Jahr zu Jahr hinauf, wenn sie mit ihrem Manne hinaufging, um das jährliche Schlachtopfer zu opfern. 20 Und Eli segnete Elkana und sein Weib und sprach: Jehova gebe dir Samen von diesem Weibe an Stelle des Geliehenen, O. Erbetenen das man Jehova geliehen hat. Und sie gingen nach Hause. W. nach seinem Orte21 Und Jehova suchte Hanna heim, und sie wurde schwanger; und sie gebar drei Söhne und zwei Töchter. Und der Knabe Samuel wurde groß bei Jehova. 22 Und Eli war sehr alt; und er hörte alles, was seine Söhne dem ganzen Israel taten, und daß sie bei den Weibern lagen, die sich scharten am Eingang des Zeltes der Zusammenkunft. 23 Und er sprach zu ihnen: Warum tut ihr dergleichen Dinge? denn ich höre diese eure bösen Handlungen von dem ganzen Volke. 24 Nicht so, meine Söhne! denn nicht gut ist das Gerücht, das ich höre; ihr machet das Volk Jehovas übertreten. 25 Wenn ein Mensch gegen einen Menschen sündigt, so entscheidet Gott über ihn; näml. als Schiedsrichter wenn aber ein Mensch gegen Jehova sündigt, wer wird für ihn bitten? Eig. sich ins Mittel legen Aber sie hörten nicht auf die Stimme ihres Vaters, denn Jehova war willens, sie zu töten. 26 Und der Knabe Samuel wurde fort und fort größer und angenehmer, sowohl bei Jehova als auch bei den Menschen.

27 Und es kam ein Mann Gottes zu Eli und sprach zu ihm: So spricht Jehova: Habe ich mich dem Hause deines Vaters nicht deutlich geoffenbart, als sie in Ägypten waren im Hause des Pharao? O. in Ägypten dem Hause des Pharao angehörten28 Und ich habe ihn aus allen Stämmen Israels mir zum Priester erwählt, um auf meinem Altar zu opfern, um Räucherwerk zu räuchern, um das Ephod vor mir zu tragen; und ich gab dem Hause deines Vaters alle Feueropfer der Kinder Israel. 29 Warum tretet ihr mit Füßen mein Schlachtopfer und mein Speisopfer, die ich in der Wohnung geboten habe? Und du ehrest deine Söhne mehr als mich, daß ihr euch mästet von den Erstlingen aller Opfergaben Israels, meines Volkes. 30 Darum spricht Vergl. die Anm. zu 1. Mose 22,16 Jehova, der Gott Israels: Ich habe allerdings gesagt: Dein Haus und das Haus deines Vaters sollen vor mir wandeln ewiglich; aber nun spricht Vergl. die Anm. zu 1. Mose 22,16 Jehova: Fern sei es von mir! Denn die mich ehren, werde ich ehren, und die mich verachten, werden gering geachtet werden. 31 Siehe, Tage kommen, da werde ich deinen Arm und den Arm des Hauses deines Vaters abhauen, daß es keinen Greis mehr in deinem Hause geben wird. 32 Und du wirst einen Bedränger in der Wohnung O. die Bedrängnis der Wohnung sehen, in allem, was Jehova W. er Gutes tun wird O. statt alles dessen,… getan haben würde an Israel; und es wird keinen Greis mehr in deinem Hause geben alle Tage. 33 Und der Mann, den ich dir nicht ausrotten werde von meinem Altar, wird zum Erlöschen deiner Augen und zum Verschmachten deiner Seele sein; und aller Anwuchs deines Hauses, sie sollen als Männer sterben. 34 Und dies soll dir das Zeichen sein: das, was über deine beiden Söhne kommen wird, über Hophni und Pinehas: an einem Tage sollen sie beide sterben. 35 Und ich werde mir einen treuen Priester erwecken: der wird tun, wie es in meinem Herzen und in meiner Seele ist; und ich werde ihm ein beständiges Haus bauen, und er wird vor meinem Gesalbten wandeln alle Tage. 36 Und es soll geschehen, ein jeder, der in deinem Hause übrigbleibt, wird kommen, um sich vor ihm niederzuwerfen für eine kleine Silbermünze und einen Laib Brot, und wird sagen: Geselle mich doch einem der Priesterämter bei, daß ich einen Bissen Brot esse.

Te Īnoi a Hana

1 , ka karakia a Hana, ka mea,

"E whakamanamana ana tōku ngākau ki a Ihowā;

kua ara tōku haona i a Ihowā.

Ka rahi tōku waha ki ōku hoariri,

nōku ka koa ki tāu whakaoranga.

2 "Kāhore he mea tapu, ko Ihowā anake;

kāhore atu, ko koe anake;

kāhore anō hoki he kāmaka hei rite tātou Atua.

3 "Kāti te whakanui i te kōrero whakahīhī;

kei puta te whakapehapeha i ō koutou māngai;

he Atua mōhio hoki a Ihowā,

ā, ka pāunatia e ia ngā mahi.

4 "Whati ana ngā kōpere a te hunga mārohirohi,

ā, ko te hunga i tūtuki te waewae,

ko te kaha hei whītiki rātou.

5 E mahi ana hei utu taro te hunga i mākona i mua,

ā, mutu ake te hunga i matekai.

Heoi, kua tokowhitu a te pākoko i whānau ai;

ā, iwikore noa iho te mea kua tokomaha nei āna tamariki.

6 "Ko Ihowā e whakamate ana,

ā, ko ia e whakaora ana;

māna e riro ai ki raro ki te rēinga,

māna e kake ai ki runga.

7 Ko Ihowā hei whakarawakore,

ko ia hei whakawhiwhi ki te taonga;

māna e whakaiti, māna anō hoki e whakaara.

8 Whakaarahia ana e ia te iti i roto i te puehu;

ara ana i a ia te rawakore i roto i te pūranga paru,

ā, whakanohoia iho ki roto ki ngā rangatira,

meinga ana kia whiwhi ki te torōna korōria.

"Ihowā hoki ngā pou tūranga o te whenua;

ā, whakanohoia iho e ia te ao ki runga.

9 Māna ngā waewae o tāna hunga tapu e tiaki;

ko te hunga kino ia ka whakanohoia ki roto ki te pōuri wahangū ai;

ehara hoki te kaha i te mea e riro ai te pāpā i te tangata.

10 "Mongamonga noa ngā hoariri o Ihowā;

ka papā mai tāna whatitiri i te rangi ki a rātou.

Ka whakarite whakawā a Ihowā ngā pito o te whenua;

māna e hōmai he kaha ki tāna kīngi,

e whakaara te haona o tāna i whakawahi ai."

Ngā Tama Kino a Eri

11 , ka haere a Erekana ki Rama ki tōna whare, ā, minita ana taua tamaiti ki a Ihowā i te aroaro o te tohunga, o Eri.

12 , he tama Periara ngā tama a Eri; kīhai rātou i mōhio ki a Ihowā. 13 , ko te tikanga tēnei a ngā tohunga i roto i te iwi; i te patunga a tētahi i te whakahere, ka haere te tangata a te tohunga, i te mea kei te kōhua anō ngā kiko, me te mārau e toru nei ngā koikoi i tōna ringa. 14 , ka werohia e ia ki te peihana, ki te pāta rānei, ki te hōpane rānei, ki te kōhua rānei; ko ngā mea katoa i riro ake i te mārau, i tangohia e te tohunga ki taua mea. Pēnā tonu rātou mahi i Hiro ki ngā Īharaira katoa i haere ki reira. 15 Āe , i te mea anō hoki kāhore i tahuna noatia ngā ngako, ka haere te tangata a te tohunga, ka mea ki te tangata nāna te whakahere, "Hōmai tētahi wāhi kiko kia tunua te tohunga; e kore hoki ia e tango i āu kiko, i te mea kōhua, engari i te mea mata."

16 Ā, ki te mai te tangata ki a ia, "Āianei tahuna ai e rātou te ngako, ā, hei reira koe tango ai i tōu ngākau i pai ai." Kātahi tērā ka mea atu, "Kāhore; engari me hōmai e koe āianei; ā, ki te kāhore, ka tangohia māoritia e ahau."

17 , nui atu te hara o aua taitama i te aroaro o Ihowā; te mea i whakarihariha ngā tāngata ki te whakahere a Ihowā.

Ko Hamuera te Tamaiti kei Hiro

18 Ko Hamuera ia i minita ki te aroaro o Ihowā, he tamariki nei ia, whītiki rawa tōna epora rīnena. 19 I hangā anō he koroka iti e tōna whaea mōna, ā, kawea ana ki a ia i tēnei tau, i tēnei tau, i ō rāua haerenga ko tāna tahu ki te patu i te whakahere o te tau. 20 , ka whakapai a Eri i a Erekana rāua ko tāna wahine, ka mea, "Ihowā e hōmai he uri ki a koe i roto i tēnei wahine tēnei ka tukua nei ki a Ihowā." , hoki ana rāua ki rāua wāhi.

21 , ka titiro a Ihowā ki a Hana, ā, ka hapū anō ia, ka whānau, tokotoru ngā tama, tokorua ngā kōtiro. Ā, tupu ana te tamaiti, a Hamuera, i te aroaro o Ihowā.

Ka Kohete a Eri i āna Tama

22 , kua koroheke rawa a Eri. Kua rongo hoki ki ngā mea katoa i mea ai āna tama ki a Īharaira katoa, ki rāua takotoranga hoki ki ngā wāhine i mahi ki te whatitoka o te tapenākara o te whakaminenga. 23 , ka mea ia ki a rāua, "He aha kōrua i mahi ai i ēnei mea? Kua rongo hoki ahau ki tēnei iwi katoa ki ā kōrua mahi kino. 24 Kāti , e āku tama; ehara hoki i te pai te kōrero e rangona nei e ahau; e mea ana kōrua i te iwi o Ihowā kia poka . 25 Ki te hara he tangata ki tōna hoa, te Atua te whakawā mōna; tēnā ko tēnei, ka hara te tangata ki a Ihowā, ko wai hei kaiwawao mōna?" Heoi, kīhai rāua i pai ki te whakarongo ki te reo o rāua pāpā, te mea i pai a Ihowā kia whakamatea rāua.

26 Ā, nui haere ana anō taua tamaiti, a Hamuera, e paingia ana e Ihowā, e ngā tāngata.

27 , ka haere mai tētahi tangata a te Atua ki a Eri, ka mea ki a ia, "Ko te kupu tēnei a Ihowā, Kāhore ianei ahau i puta mārama ki te whare o tōu pāpā, i a rātou i Īhipa, i pononga ai i te whare o Parao? 28 Kāhore rānei ahau i whiriwhiri i a ia i roto i ngā iwi katoa o Īharaira hei tohunga mōku, hei whakaeke whakahere ki runga ki tāku āta, hei tahu whakakakara, hei kākahu i te epora ki tōku aroaro? Ā, hoatu ana ki te whare o tōu pāpā ngā whakahere ahi katoa a ngā tamariki a Īharaira? 29 Ā, he aha koutou i takahi ai i ōku patunga tapu, i ōku whakahere, i kīia e ahau tōku nohoanga; i a koe ka whakahōnore nei i āu tama ki runga ake i ahau, ā, ka tetere nei koutou i ngā mea papai o ngā whakahere katoa a Īharaira, a tāku iwi?

30 "reira tēnei kupu a Ihowā, a te Atua o Īharaira: He tika i mea ahau, ko tōu whare me te whare o tōu matua ka haere i tōku aroaro ā ake ake., ko Ihowā kupu tēnei ināianei: Kāhore hoki; ka whakahōnore hoki ahau i te hunga e whakahōnore ana i ahau, ka whakaiti anō i te hunga e whakahāwea ana ki ahau. 31 Nanā, meāke puta ngā e tapahia ai e ahau tōu ringa, me te ringa o te whare o tōu pāpā, ā, kore iho tētahi koroheke i roto i tōu whare. 32 Ā, ka kite koe i te tūkinotanga i tōku nohoanga, i ngā pai katoa e hoatu e te Atua ki a Īharaira; e kore anō tōu whare e whai koroheke ā ake ake. 33 , ko te tangata āu e kore e hautopea atu i tāku āta, ka ai ia hei whakapaunga ōu kanohi, hei whakamamae tōu ngākau; whakakaumātua kau hoki ngā whānau hou o tōu whare, ka mate i rātou taiohinga.

34 " Ko te tohu hoki tēnei ki a koe, ka puta ki āu tama tokorua, ki a Hōponi rāua ko Pinehaha, kotahi anō te e mate ai rāua tokorua. 35 Ā, ka whakaarahia ake e ahau he tohunga pono māku, hei mahi i tōku ngākau, i tōku hinengaro i pai ai, māku anō e hanga he whare pūmau mōna; ā, ka hāereere ia i ngā katoa i te aroaro o tāku e whakawahi ai. 36 Ā, ko te hunga katoa e mahue iho ki tōu whare, ka haere mai, ka piko iho ki a ia tētahi pīhi hiriwa, tētahi wāhi taro, ka mea, "Tēnā koe, kia uru atu ahau ki tētahi o ngā mahi tohunga, kia kai ai ahau i tētahi kongakonga taro." "

Veja também