1 En tiu tempo, diras la Eternulo, Mi estos Dio de ĉiuj familioj de Izrael, kaj ili estos Mia popolo. 2 Tiele diras la Eternulo: En la dezerto trovis favoron popolo, kiu restis ne ekstermita de la glavo; Izrael iras al sia trankviliĝo. 3 De malproksime aperis al mi la Eternulo, dirante: Mi ekamis vin per amo eterna, tial Mi altiris vin favorkore. 4 Denove Mi aranĝos vin, kaj vi estos aranĝita, ho virgulino de Izrael; denove vi ornamos vin per viaj tamburinoj kaj eliros en dancrondojn de gajuloj. 5 Denove vi plantos vinberĝardenojn sur la montoj de Samario; oni plantos kaj ricevos fruktojn. 6 Ĉar venos la tempo, kiam gardistoj sur la monto de Efraim vokos: Leviĝu, kaj ni iru sur Cionon al la Eternulo, nia Dio. 7 Ĉar tiele diras la Eternulo: Kantu ĝojon al Jakob kaj ĝojkriu antaŭ la kapoj de la nacioj, proklamu, gloru, kaj diru: Savu, ho Eternulo, Vian popolon, la restaĵon de Izrael. 8 Jen Mi venigos ilin el la lando norda, kaj kolektos ilin de la randoj de la tero, kune kun la blinduloj kaj lamuloj, gravedulinoj kaj naskintinoj; en granda amaso ili revenos ĉi tien. 9 Kun ploro ili venos, kun preĝoj Mi kondukos ilin; Mi irigos ilin apud torentoj da akvo, laŭ vojo ĝusta, sur kiu ili ne falpuŝiĝos; ĉar Mi fariĝis patro por Izrael, kaj Efraim estas Mia unuenaskito.
10 Aŭskultu la vorton de la Eternulo, ho nacioj, kaj sciigu al la malproksimaj insuloj, kaj diru: La disĵetinto de Izrael kolektos lin kaj gardos lin, kiel paŝtanto sian paŝtataron. 11 Ĉar la Eternulo elaĉetis Jakobon kaj liberigis lin el la mano de plifortulo. 12 Kaj ili venos kaj kantos sur la altaĵo de Cion; kaj ili rapidos al la bonaĵoj de la Eternulo, al la greno, al la mosto, al la oleo, al la ŝafidoj kaj bovidoj; kaj ilia animo estos kiel akvoriĉa ĝardeno, kaj ili ne plu havos malĝojon. 13 Tiam virgulino gajos en la dancrondo, kaj kune ankaŭ junuloj kaj maljunuloj; kaj Mi ŝanĝos ilian malĝojon en ĝojon, Mi konsolos ilin kaj gajigos ilin post ilia aflikto. 14 Kaj la animon de la pastroj Mi satigos per grasaĵoj, kaj Mia popolo satiĝos per Miaj bonaĵoj, diras la Eternulo.
15 Tiele diras la Eternulo: Voĉo estas aŭdata en Rama, ĝemado kaj maldolĉa plorado: Raĥel priploras siajn filojn, ne volas konsoliĝi pri siaj infanoj, ĉar ili forestas. 16 Tiele diras la Eternulo: Detenu vian voĉon de plorado kaj viajn okulojn de larmoj; ĉar ekzistas rekompenco por via laboro, diras la Eternulo, kaj ili revenos el la lando de la malamiko. 17 Kaj ekzistas espero por via idaro, diras la Eternulo, kaj la filoj revenos en siajn limojn. 18 Mi aŭdis, kiel Efraim diras pentante: Vi punis min, kaj mi estas punita, kiel bovido ne dresita; konvertu min, kaj mi konvertiĝos; ĉar Vi, ho Eternulo, estas mia Dio. 19 Kiam mi konvertiĝis, mi pentis; kaj kiam mi estis punita, mi batis min sur la femurojn; mi hontis kaj mi ruĝiĝis, ĉar mi portas la malhonoron de mia juneco. 20 Ĉu Efraim ne estas Mia kara filo, Mia amata infano? ĉar kion ajn Mi parolis pri li, Mi tamen ankoraŭ rememoras lin; tial Mia interno afliktiĝas pri li; Mi certe korfavoros lin, diras la Eternulo.
21 Starigu al vi gvidajn ŝtonojn, aranĝu al vi vojsignojn, atentu la vojon, laŭ kiu vi iris; revenu, virgulino de Izrael, revenu en ĉi tiujn viajn urbojn. 22 Ĝis kiam vi turnados vin, ho defalinta filino? Ĉar la Eternulo kreis ion novan sur la tero: virino ĉirkaŭos viron.
23 Tiele diras la Eternulo Cebaot, Dio de Izrael: Ankoraŭ oni parolos jenajn vortojn en la Juda lando kaj en ĝiaj urboj, kiam Mi revenigos iliajn kaptitojn: La Eternulo vin benu, ho loĝejo de justeco, sankta monto! 24 Kaj loĝos apud ĝi Jehuda kune kun ĉiuj siaj urboj, la terkultivistoj kaj la vagantoj kun paŝtataroj. 25 Ĉar Mi sensoifigos animon lacan, kaj ĉiun animon malĝojan Mi satigos. 26 Ĉe tio mi vekiĝis kaj ekrigardis, kaj mia sonĝo estis agrabla por mi. 27 Jen venos la tempo, diras la Eternulo, kiam Mi prisemos la domon de Izrael kaj la domon de Jehuda per semo de homo kaj semo de bruto. 28 Kaj tiel same, kiel Mi maldormis super ili, por elradikigi, elŝiri, detrui, pereigi, kaj malfeliĉigi, tiel Mi maldormos super ili, por konstrui kaj planti, diras la Eternulo. 29 En tiu tempo oni ne plu diros: La patroj manĝis nematurajn vinberojn, kaj la dentoj de la filoj agaciĝis; 30 sed ĉiu mortos pro sia propra kulpo, la dentoj agaciĝos ĉe tiu, kiu manĝis la nematurajn vinberojn.
31 Jen venos la tempo, diras la Eternulo, kiam Mi faros kun la domo de Izrael kaj la domo de Jehuda interligon novan: 32 ne tian, kiel la interligo, kiun Mi faris kun iliaj patroj, en la tago, kiam Mi prenis ilian manon, por elkonduki ilin el la lando Egipta, la interligo, kiun ili malobeis kaj Mi devis altrudi al ili, diras la Eternulo; 33 sed jen estas la interligo, kiun Mi faros kun la domo de Izrael post tiu tempo, diras la Eternulo: Mi metos Mian leĝon en ilian internon, kaj sur ilia koro Mi ĝin skribos, kaj Mi estos ilia Dio, kaj ili estos Mia popolo. 34 Kaj ne plu instruos ĉiu sian proksimulon kaj ĉiu sian fraton, dirante: Ekkonu la Eternulon; ĉar ĉiuj Min konos, de iliaj malgranduloj ĝis iliaj granduloj, diras la Eternulo; ĉar Mi pardonos iliajn kulpojn, kaj iliajn pekojn Mi ne plu rememoros. 35 Tiele diras la Eternulo, kiu donas la sunon por lumo en la tago, leĝojn al la luno kaj al la steloj por lumo en la nokto; kiu kvietigas la maron, kiam bruas ĝiaj ondoj; kaj kies nomo estas Eternulo Cebaot: 36 Se ĉi tiuj leĝoj neniiĝos antaŭ Mi, diras la Eternulo, tiam ankaŭ la idaro de Izrael ĉesos esti eterne popolo antaŭ Mi. 37 Tiele diras la Eternulo: Se oni povos mezuri la ĉielon supre kaj esplori la fundamenton de la tero malsupre, tiam Mi forpuŝos la tutan idaron de Izrael pro ĉio, kion ili faris, diras la Eternulo. 38 Jen venos la tempo, diras la Eternulo, kiam denove konstruiĝos la urbo al la Eternulo, de la turo Ĥananel ĝis la Pordego Angula. 39 Kaj la mezura ŝnuro iros pluen ĝis la monteto Gareb kaj turniĝos al Goa. 40 Kaj la tuta valo de kadavroj kaj de cindro, kaj ĉiuj kampoj ĝis la torento Kidron, ĝis la angulo de la Pordego de Ĉevaloj oriente, estos sanktaj al la Eternulo, ne detruiĝos kaj ne plu ruiniĝos eterne.
Israels kommande frälsning
1 1 Mos 17:7, Jer 30:22, 2 Kor 6:16. På den tiden, säger Herren, ska jag vara Gud för alla Israels släkter, och de ska vara mitt folk.
2 Så säger Herren:
Det folk
som kommer undan svärdet
finner nåd i öknen.
Israel får gå dit där jag ger det ro.
3 Ps 25:6, Jes 54:8, Jer 32:18. Fjärran ifrån uppenbarade sig
Herren för mig31:3migAndra handskrifter (Septuaginta): "honom" (alltså Israel).:
"Med evig kärlek har jag älskat dig,
därför låter jag min nåd bli kvar
över dig.
4 2 Mos 15:20, Dom 11:34, Ps 68:26, Jer 24:6, 33:7. Än en gång ska jag upprätta dig,
och du ska bli upprättad,
du jungfru Israel.
Än en gång ska du ta din tamburin
och dra ut i dans
bland dem som är glada.
5 Än en gång ska du
plantera vingårdar
på Samariens berg,
och de som planterar
ska själva njuta av frukten.
6 Jes 2:3, Mika 4:2, Sak 8:21. För det kommer en dag
då väktare ropar på Efraims berg:
Kom, låt oss dra upp till Sion,
till Herren vår Gud."
7 Ps 14:7, 28:9. För så säger Herren:
Jubla i glädje över Jakob,
höj fröjderop över honom
som är den främste
bland folken.
Låt lovsången ljuda och säg:
"Fräls, Herre31:7Fräls, HerreAnnan översättning (Septuaginta): "HERREN har frälst"., ditt folk,
dem som är kvar av Israel."
8 Se, jag ska hämta dem
från landet i norr
och samla dem
från jordens yttersta hörn.
Bland dem finns
både blinda och halta,
både havande kvinnor
och barnaföderskor.
En stor skara
ska komma tillbaka hit.
9 2 Mos 4:22, Jes 63:16, 64:7, Jer 50:4, 2 Kor 6:18. Gråtande ska de komma,
men jag ska leda dem
där de går bedjande fram.31:9 där de går bedjande framOrdagrant: "med/under böner".
Jag ska föra dem till vattenbäckar
på en jämn väg
där de inte stapplar.
För jag är en Far för Israel,
och Efraim är min förstfödde son.
10 Ps 23:1, Jes 40:11, Jer 23:4, Hes 34:23, 37:24, Joh 10:11. Hör Herrens ord, ni hednafolk,
och förkunna det i kustländerna
i fjärran.
Säg: Han som skingrade Israel
ska också samla det
och bevara det
som en herde bevarar sin hjord.
11 För Herren ska befria Jakob
och friköpa honom
från den som är starkare än han.
12 Jes 35:10, 58:11, Hos 3:5. De ska komma
och jubla på Sions höjd
och strömma som en flod
till Herrens goda,
till säd, vin och olja
och till unga får och oxar.
Deras själ ska vara
som en vattenrik trädgård,
och de ska inte sörja mer.
13 Ps 30:12, 148:12f, Joh 16:20. Då ska flickorna vara glada
och dansa,
unga och gamla
ska glädja sig tillsammans.
Jag ska förvandla deras sorg
till glädje
och trösta dem och glädja dem
efter deras bedrövelse.
14 Prästerna ska jag mätta
med utsökta rätter,
och mitt folk ska mättas
av mitt goda, säger Herren.
Guds barmhärtighet mot Israel
15 1 Mos 35:19, 37:35, Ps 77:3, Jer 10:20, Matt 2:18. Så säger Herren:
Ett skri hörs i Rama31:15RamaHöjd en halvmil norr om Jerusalem där fångarna samlades 587 f Kr för transport till Babel (40:1). I närheten fanns Rakels grav (1 Sam 10:2), på vägen mot Betlehem (1 Mos 35:19). Versen citeras i Matt 2:18 som profetia om mordet på barnen i Betlehem.,
klagan och bitter gråt.
Det är Rakel som gråter
över sina barn,
hon vägrar låta sig tröstas,
för hennes barn finns inte mer.
16 Jes 40:10, Luk 7:13, 8:52, Upp 5:5. Men så säger Herren:
Stilla din högljudda gråt
och tårarna från dina ögon,
för ditt verk ska få sin lön,
säger Herren.
De ska komma tillbaka
från sina fienders land.
17 Jer 29:11. Det finns hopp för din framtid,
säger Herren.
Dina barn ska komma tillbaka
till sitt land.
18 Ps 51:12, Jer 3:21, Klag 5:21. Jag har hört hur Efraim klagar:
"Du har tuktat mig,
jag har blivit tuktad
som en otämjd kalv.
Omvänd mig, så blir jag omvänd!
För du är Herren min Gud.
19 Jer 3:25, Hes 21:12, 36:31. När jag nu har vänt om
känner jag ånger,
och när jag nu besinnat mig
slår jag mig på höften31:19slår jag mig på höftenUttryck för sorg och smärta..
Jag både blygs och skäms
när jag nu bär
min ungdoms förnedring."
20 Jes 49:13, 54:10, Hos 11:8f. Är inte Efraim min käre son,
är han inte mitt älsklingsbarn?
Närhelst jag går till rätta
med honom tänker jag på honom.
Därför ömmar mitt hjärta
för honom.
Jag måste förbarma mig
över honom, säger Herren.
21 Sätt upp vägmärken åt dig,
skaffa dig vägskyltar31:21vägskyltarGrundtexten svårtolkad. Annan översättning: "det bittra".!
Lägg vägen på minnet,
stigen där du vandrade.
Vänd tillbaka, du jungfru Israel,
vänd tillbaka till dina städer här.
22 Hur länge ska du irra hit och dit,
du trolösa dotter?
Herren vill skapa något nytt
på jorden:
En kvinna ska omsluta
en mäktig man.31:22En kvinna ska omsluta en mäktig manMöjligen profetia om Messias (Matt 1:18, Luk 1:31f).
23 5 Mos 30:3, Jes 1:26, 11:9, Sak 8:3. Så säger Herren Sebaot,
Israels Gud:
När jag på nytt har gjort slut
på fångenskapen
för Juda land och dess städer,
ska man än en gång
uttala detta ord:
"Herren välsigne dig,
du rättfärdighetens boning,
du heliga berg."
24 Och Juda folk med alla sina städer
ska bo där tillsammans,
både jordbrukare
och vandrande herdar.
25 Ps 23:2f, 107:9, Matt 11:28f. För jag ska stärka trötta själar
och mätta alla utsvultna själar.
26 Med det vaknade jag och såg mig om. Min sömn hade varit skön.
27 Se, dagar ska komma, säger Herren, då jag ska beså Israels land och Juda land med säd av människor och med säd av djur. 28 Jer 1:10, 18:7, 9, 24:6. Och liksom jag har vakat över dem för att rycka upp och riva ner, förstöra, förgöra och skada, ska jag nu vaka över dem för att bygga upp och plantera, säger Herren. 29 Klag 5:7, Hes 18:2. På den tiden ska man inte mer säga: "Fäderna åt sura druvor och barnens tänder blir ömma."31:29Fäderna åt sura druvorEtt gängse ordspråk (se Hes 18:2). Jfr 2 Mos 20:5.30 5 Mos 24:16, Jes 3:11, Hes 18:4, 20. Nej, var och en ska dö genom sin egen missgärning. Den som äter sura druvor får själv ömma tänder.
Det nya förbundet
31 Jer 32:40, Hebr 8:8f. Se, dagar ska komma, säger Herren,
då jag sluter ett nytt förbund
med Israels hus
och med Juda hus,31:31f Citeras i Hebr 8:8f och 10:16f som profetia om det nya förbundet genom Kristi blod (jfr Luk 22:20).
32 2 Mos 24:3f, 5 Mos 5:2f. inte som förbundet jag slöt
med deras fäder
den dag då jag tog deras hand
och förde dem ut
ur Egyptens land –
förbundet med mig som de bröt
fastän jag var deras rätte herre –
säger Herren.
33 Jer 24:7, Hes 11:19, 36:26, Joh 6:45, Hebr 10:16f. Nej, detta är förbundet
som jag efter denna tid
ska sluta med Israels hus,
säger Herren:
Jag ska lägga min lag i deras inre
och skriva den i deras hjärtan.
Jag ska vara deras Gud,
och de ska vara mitt folk.
34 Jes 43:25, 54:13, Jer 33:8, 50:20, Mika 7:18, Joh 6:45, Apg 10:43, Rom 11:27, Hebr 10:17. Då ska de inte mer behöva
undervisa varandra,
ingen sin broder och säga:
"Lär känna Herren!"
Alla ska känna mig,
från den minste av dem
till den störste, säger Herren,
för jag ska förlåta
deras missgärningar
och aldrig mer minnas
deras synder.
35 1 Mos 1:14f, Ps 136:7f, Jes 51:15, Jer 10:16, 32:18. Så säger Herren,
han som har satt solen
till att lysa om dagen
och ordnat månen och stjärnorna
till att lysa om natten,
han som rör upp havet
så att vågorna dånar,
Herren Sebaot är hans namn:
36 Jer 33:20f, Ps 148:6. Om denna ordning upphör
inför mig, säger Herren,
först då ska Israels släkte
upphöra som folk inför mig
för alltid.
37 Så säger Herren:
Om himlen därovan kan mätas
och jordens grundvalar därnere
kan utforskas,
först då ska jag förkasta
hela Israels släkte
för allt de har gjort, säger Herren.
38 Neh 3:1, Sak 14:10. Se, dagar ska komma, säger Herren, då staden ska bli uppbyggd åt Herren, från Hananeltornet till Hörnporten. 39 Och mätsnöret ska vidare dras rätt fram mot Garebshöjden och ska sedan vändas mot Goa. 40 Jes 33:20. Hela dalen där man har lagt lik31:40dalen där man har lagt likHinnomsdalen i sydväst, som mötte Kidrondalen i öst. och aska och alla fälten ner till Kidrondalen och till hörnet vid Hästporten österut ska vara helgade åt Herren. Aldrig mer ska staden raseras eller förstöras.