1 Jen estas la vorto, kiu aperis al Jeremia de la Eternulo en la deka jaro de Cidkija, reĝo de Judujo, tio estas en la dek-oka jaro de Nebukadnecar. 2 Tiam la militistaro de la reĝo de Babel sieĝis Jerusalemon, kaj la profeto Jeremia estis malliberigita sur la korto de la malliberejo, kiu estis apud la domo de la reĝo de Judujo. 3 Tie malliberigis lin Cidkija, reĝo de Judujo, dirante: Kial vi profetas, parolante, ke tiele diras la Eternulo: Jen Mi transdonos ĉi tiun urbon en la manon de la reĝo de Babel, kiu ĝin venkoprenos; 4 kaj Cidkija, reĝo de Judujo, ne saviĝos el la manoj de la Ĥaldeoj, sed li estos transdonita en la manon de la reĝo de Babel, kies buŝo parolos kun lia buŝo kaj kies okuloj rigardos liajn okulojn; 5 kaj en Babelon li forkondukos Cidkijan, kaj ĉi tiu restos tie, ĝis Mi vizitos lin, diras la Eternulo; se vi militos kontraŭ la Ĥaldeoj, vi ne sukcesos?
6 Kaj Jeremia diris: Aperis al mi la vorto de la Eternulo, dirante: 7 Jen Ĥanamel, filo de via onklo Ŝalum, iras al vi, por diri: Aĉetu al vi mian kampon, kiu estas en Anatot, ĉar al vi apartenas la rajto de parenco, por aĉeti. 8 Kaj venis al mi Ĥanamel, filo de mia onklo, konforme al la vorto de la Eternulo, sur la korton de la malliberejo, kaj li diris al mi: Aĉetu, mi petas, mian kampon, kiu estas en Anatot, en la lando de Benjamen; ĉar al vi apartenas la rajto de heredo kaj la rajto de elaĉeto; aĉetu al vi. Tiam mi komprenis, ke tio estas vorto de la Eternulo. 9 Kaj mi aĉetis de Ĥanamel, filo de mia onklo, la kampon, kiu estis en Anatot, kaj mi pesis al li la monon, dek sep siklojn da arĝento. 10 Kaj mi skribis dokumenton kaj sigelis; kaj mi invitis atestantojn, kaj pesis la arĝenton per pesilo. 11 Kaj mi prenis la dokumenton de aĉeto, la sigelitan laŭ juro kaj leĝo, kaj la nefermitan. 12 Kaj mi donis la dokumenton de aĉeto al Baruĥ, filo de Nerija, filo de Maĥseja, antaŭ la okuloj de mia kuzo Ĥanamel, kaj antaŭ la okuloj de la atestantoj, kiuj subskribis la dokumenton de aĉeto, kaj antaŭ la okuloj de ĉiuj Judoj, kiuj sidis sur la korto de la malliberejo. 13 Kaj mi ordonis al Baruĥ antaŭ iliaj okuloj, dirante: 14 Tiele diras la Eternulo Cebaot, Dio de Izrael: Prenu ĉi tiujn dokumentojn, ĉi tiun dokumenton de aĉeto, la sigelitan, kaj ĉi tiun nefermitan, kaj metu ilin en argilan vazon, por ke ili konserviĝu dum longa tempo. 15 Ĉar tiele diras la Eternulo Cebaot, Dio de Izrael: Oni denove aĉetos domojn, kampojn, kaj vinberĝardenojn en ĉi tiu lando.
16 Kaj, transdoninte la dokumentojn de aĉeto al Baruĥ, filo de Nerija, mi ekpreĝis al la Eternulo, dirante: 17 Ho Sinjoro, ho Eternulo! Vi kreis la ĉielon kaj la teron per Via granda forto kaj per Via etendita brako; nenia afero estas nefarebla por Vi; 18 Vi faras favorkoraĵon al miloj, kaj pro la malbonagoj de la patroj Vi repagas al iliaj filoj post ili. Vi, Dio granda, potenca, kies nomo estas Eternulo Cebaot, 19 granda en Siaj decidoj kaj potenca en Siaj agoj; Vi, kies okuloj estas malfermitaj super ĉiuj vojoj de la homidoj, por redoni al ĉiu laŭ lia konduto kaj laŭ la fruktoj de liaj agoj; 20 Vi, kiu faris signojn kaj miraklojn en la lando Egipta ĝis la nuna tago super Izrael kaj super la aliaj homoj, kaj faris al Vi gloran nomon, kiel ĝi estas nune; 21 kaj Vi elkondukis Vian popolon Izrael el la lando Egipta per signoj kaj per mirakloj, per forta mano, per etendita brako, kaj per granda teruro; 22 kaj Vi donis al ili ĉi tiun landon, pri kiu Vi ĵuris al iliaj patroj, ke Vi donos al ili, landon, en kiu fluas lakto kaj mielo; 23 kaj ili venis kaj ekposedis ĝin, tamen ili ne aŭskultis Vian voĉon kaj ne sekvis Vian instruon, ne faris ĉion, kion Vi ordonis al ili; kaj Vi venigis sur ilin ĉi tiun tutan malfeliĉon. 24 Jen remparoj alproksimiĝas al la urbo, por venkopreni ĝin, kaj la urbo pro la glavo, malsato, kaj pesto estas transdonata en la manojn de la Ĥaldeoj, kiuj militas kontraŭ ĝi; kion Vi diris, tio fariĝas, kaj Vi tion vidas. 25 Kaj Vi, Sinjoro, ho Eternulo, diris al mi: Aĉetu al vi la kampon pro mono, kaj starigu atestantojn; dume la urbo estas transdonata en la manojn de la Ĥaldeoj.
26 Tiam la vorto de la Eternulo aperis al Jeremia, dirante: 27 Jen Mi, la Eternulo, estas Dio de ĉiu karno; ĉu ekzistas por Mi io nefarebla?
28 Tial tiele diras la Eternulo: Jen Mi transdonas ĉi tiun urbon en la manojn de la Ĥaldeoj, kaj en la manon de Nebukadnecar, reĝo de Babel, kaj li venkoprenos ĝin. 29 Kaj venos la Ĥaldeoj, kiuj militas kontraŭ ĉi tiu urbo, kaj ekbruligos ĉi tiun urbon per fajro, kaj forbruligos ĝin, kaj la domojn, sur kies tegmentoj oni incensadis al Baal kaj faradis verŝoferojn al aliaj dioj, por kolerigi Min. 30 Ĉar la Izraelidoj kaj la Judoj faradis nur malbonon antaŭ Miaj okuloj detempe de sia juneco; ĉar la Izraelidoj nur kolerigadis Min per la faroj de siaj manoj, diras la Eternulo. 31 Ĉar nur por Mia kolero kaj por Mia ĉagreno ekzistis ĉi tiu urbo de la tago, kiam oni konstruis ĝin, ĝis la nuna tago, tiel, ke Mi devas forpuŝi ĝin de antaŭ Mia vizaĝo, 32 pro ĉiuj malbonaĵoj de la Izraelidoj kaj Jehudaidoj, kiujn ili faris, por Min kolerigi, ili, iliaj reĝoj, iliaj princoj, iliaj pastroj, iliaj profetoj, la Judoj, kaj la loĝantoj de Jerusalem. 33 Ili turnis al Mi la dorson, ne la vizaĝon; Mi instruadis ilin, konstante instruadis, sed ili ne aŭskultis, ne akceptis admonon. 34 Siajn abomenindaĵojn ili metis en la domon, kiu estas nomata per Mia nomo, kaj ili malpurigis ĝin. 35 Kaj ili aranĝis la altaĵojn de Baal, kiuj estas en la valo de la filo de Hinom, por bruligi siajn filojn kaj filinojn al Moleĥ, kion Mi ne ordonis al ili, kaj pri kio ne venis al Mi en la kapon, ke ili faros tiun abomenindaĵon, por pekigi Judujon.
36 Kaj tamen tiele diras la Eternulo, Dio de Izrael, pri ĉi tiu urbo, pri kiu vi diras, ke ĝi estas transdonata en la manon de la reĝo de Babel per glavo, malsato, kaj pesto: 37 Jen Mi kolektos ilin el ĉiuj landoj, kien Mi dispelis ilin en Mia kolero, en Mia furiozo, kaj en granda indigno; kaj Mi revenigos ilin sur ĉi tiun lokon kaj loĝigos ilin sendanĝere. 38 Kaj ili estos Mia popolo, kaj Mi estos ilia Dio. 39 Kaj Mi donos al ili unu koron kaj unu vojon, ke ili ĉiam timu Min, por ke estu bone al ili kaj al iliaj idoj post ili. 40 Kaj Mi faros kun ili interligon eternan, ke Mi ne dekliniĝos de ili en Mia bonfarado al ili; kaj timon je Mi Mi metos en ilian koron, ke ili ne forturniĝu de Mi. 41 Kaj Mi ĝojos pri ili, bonfarante al ili, kaj Mi plantos ilin en ĉi tiu lando fidele, per Mia tuta koro kaj per Mia tuta animo. 42 Ĉar tiele diras la Eternulo: Kiel Mi venigis sur ĉi tiun popolon tiun tutan grandan malbonon, tiel Mi venigos sur ilin la tutan bonon, kiun Mi eldiris pri ili. 43 Kaj kampoj estos aĉetataj en ĉi tiu lando, pri kiu vi diras, ke ĝi estas dezerta, ke ne troviĝas en ĝi homoj nek brutoj, ke ĝi estas transdonita en la manojn de la Ĥaldeoj. 44 Oni aĉetos kampojn per mono, oni enskribos en dokumentojn kaj sigelos, kaj starigos atestantojn, en la lando en Benjamen, en la ĉirkaŭaĵo de Jerusalem, en la urboj de Judujo, en la urboj de la montoj, en la urboj de la valoj, kaj en la urboj de la sudo; ĉar Mi revenigos ilin el la kaptiteco, diras la Eternulo.
Köp av åker under belägring
1 Jer 25:1, 39:1f. Detta ord kom från Herren till Jeremia i Juda kung Sidkias tionde regeringsår32:1Sidkias tionde regeringsårÅr 588 f Kr., som var Nebukadressars artonde regeringsår. 2 2 Kung 25:1f, Jer 37:21, 38:13. Vid den tiden belägrade den babyloniske kungens här Jerusalem, och profeten Jeremia var instängd på vaktgården32:2instängd på vaktgårdenHit flyttades Jeremia upp från fängelsehålan (37:15f). i Juda kungs hus. 3 Jer 21:7, 27:6, 34:2f, 38:3. Juda kung Sidkia hade låtit spärra in honom där och sagt: "Hur vågar du profetera och säga: Så säger Herren: Se, jag ska ge denna stad i den babyloniske kungens hand och han ska inta den. 4 2 Kung 25:7, Jer 34:3, 38:23, 39:5, 52:9f. Och Juda kung Sidkia ska inte komma undan kaldeerna, utan han ska överlämnas i den babyloniske kungens våld och tvingas tala med honom ansikte mot ansikte och se honom öga mot öga. 5 Han ska föra Sidkia till Babel, och där ska han stanna tills jag tar mig an honom, säger Herren. Och när ni strider mot kaldeerna ska ni inte ha någon framgång."
6 Jeremia sade: "Herrens ord kom till mig. Han sade: 7 3 Mos 25:24f, Rut 4:3f. Se, Hanamel, din farbror Shallums son, ska komma till dig och säga: Köp min åker i Anatot, för du har inlösningsrätt32:7inlösningsrättRätt och skyldighet att som "återlösare" köpa en släktings mark så att den bevarades inom samma stam (se 3 Mos 25:25f, Rut 4:3f). att köpa den."
8 Och min farbrors son Hanamel kom till mig på vaktgården, som Herren hade sagt, och sade till mig: "Köp min åker i Anatot i Benjamins land, för du har arvsrätt och inlösningsrätt till den. Köp den därför åt dig." Då förstod jag att det var Herrens ord, 9 och jag köpte åkern i Anatot av min farbrors son Hanamel och vägde upp pengarna åt honom, sjutton siklar silver32:9sjutton siklar silverDrygt 170 gram, värdet för ett par tusen kvadratmeter enligt 3 Mos 27:16.. 10 Jag skrev ett köpebrev och satte sigill på det, tillkallade vittnen och vägde upp pengarna på en våg. 11 Och jag tog köpebrevet, både det förseglade brevet med avtalet och villkoren samt det öppna brevet. 12 Jag gav köpebrevet till Baruk, son till Neria32:12Baruk, son till NeriaJeremias närmaste medhjälpare och sekreterare. Vad som troligen är hans personliga sigill finns bevarat till i dag. Även hans bror Seraja hjälpte Jeremia (51:59)., son till Mahaseja, i närvaro av min släkting Hanamel och vittnena som hade skrivit under köpebrevet och alla andra judar som fanns på vaktgården. 13 Och jag befallde Baruk i deras närvaro och sade: 14 "Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Ta dessa brev, både det förseglade köpebrevet och det öppna brevet, och lägg dem i ett lerkärl så att de bevaras under lång tid. 15 För så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Än en gång ska man köpa hus och åkrar och vingårdar i detta land."
Profetens bön
16 När jag hade gett köpebrevet till Baruk, Nerias son, bad jag till Herren och sade: 17 1 Mos 18:14, Ps 115:3, Jer 27:5, Luk 1:37, Apg 4:24. "O, Herre Gud, se, du har gjort himmel och jord med din stora kraft och din uträckta arm. För dig är ingenting omöjligt. 18 2 Mos 20:5f, 34:7, 5 Mos 5:9, Ps 145:3, Jer 10:16. Du visar nåd mot tusenden och bestraffar fädernas missgärning på deras barn efter dem, du store och väldige Gud: Herren Sebaot är hans namn. 19 2 Krön 6:30, Job 34:21, Ps 33:14f, 62:13, Ords 5:21, Jer 10:6, 16:17, 17:10. Du är stor i råd och mäktig i gärningar. Dina ögon vakar över människornas alla vägar för att ge åt var och en efter hans vägar, efter frukten av hans gärningar.
20 Ps 78:43f, 105:27f. Du gjorde tecken och under i Egyptens land och gör så än i dag, både med Israel och med andra människor, och du har gjort dig ett namn som är detsamma än i dag. 21 2 Mos 6:6, 13:3, 14, 32:11, 5 Mos 4:34, 7:19, 26:8, 2 Sam 7:23, 1 Krön 17:21. Du förde ditt folk Israel ut ur Egyptens land med tecken och under, med stark hand och uträckt arm och genom stor skräck. 22 Ps 105:9f, Jer 11:5. Och du gav dem detta land som du med ed hade lovat deras fäder att ge dem, ett land som flödar av mjölk och honung. 23 De kom och tog det i besittning, men de lyssnade inte till din röst och vandrade inte efter din lag. De gjorde ingenting av allt det du hade befallt dem att göra. Därför lät du all denna olycka drabba dem.
24 Jer 20:5, 27:8, 52:5f, Hes 14:21, 21:22. Se hur belägringsvallarna32:24belägringsvallarnaSluttande ramper upp mot stadsmurens topp (finns bevarade t ex i Lakish). närmar sig staden för att inta den, och genom svärd, svält och pest är staden given i de kaldeiska belägrarnas hand. Vad du har talat har nu skett, du ser det själv. 25 Men fastän staden är given i kaldeernas hand säger du, Herre Gud, till mig: Köp dig åkern för pengar och ta vittnen på det!"
Herrens svar
26 Då kom Herrens ord till Jeremia. Han sade: 27 4 Mos 16:22, Ps 115:3, Luk 1:37. "Se, jag är Herren, allt kötts Gud. Skulle något vara omöjligt för mig? 28 Därför säger Herren så: Jag ger denna stad i kaldeernas och den babyloniske kungen Nebukadressars hand, och han ska inta den. 29 Jer 19:13, 21:10, 39:8, 52:13. Kaldeerna som belägrar staden ska komma och tända eld på den och bränna upp den tillsammans med de hus där man har tänt rökelse på taken åt Baal och väckt min vrede genom att utgjuta dryckesoffer åt andra gudar.
30 För ända från sin ungdom har Israels barn och Juda barn bara gjort det som är ont i mina ögon. Israels barn har inte gjort annat än väckt min vrede med sina händers verk, säger Herren. 31 För ända från den dag då denna stad byggdes och till nu har den varit orsak till vrede och harm för mig.
Därför måste jag förkasta den från mitt ansikte 32 Neh 9:34, Jes 1:4, Jer 2:26f, Dan 9:8. för all ondska som Israels barn och Juda barn med sina kungar, furstar, präster och profeter liksom Juda män och Jerusalems invånare har gjort för att väcka min vrede. 33 Jer 2:30, 7:13, 44:16, Sak 7:11. De vände ryggen till mig och inte ansiktet, och fastän de gång på gång blev undervisade ville de inte höra och ta emot tillrättavisning. 34 2 Kung 21:4f, Jer 7:30f, 23:11. De satte upp sina vidriga avgudar32:34avgudarSattes upp i templet av Manasse (ca 697-642 f Kr). Se 2 Kung 21:7, 2 Krön 33:7. i det hus som är uppkallat efter mitt namn och orenade det. 35 3 Mos 18:21, Ps 106:37f, Jer 7:31, 19:5, Hes 16:20. Och baalshöjderna i Hinnoms sons dal byggde de upp för att offra sina söner och döttrar åt Molok, fastän jag aldrig hade befallt dem att göra något så avskyvärt eller ens tänkt mig det. Så lockade de även Juda till synd.
36 Därför säger nu Herren, Israels Gud, om denna stad, som ni säger är given i den babyloniske kungens hand genom svärd, svält och pest: 37 5 Mos 30:3, Ps 106:47, Jes 11:11f, Jer 30:10f, 16f, Sak 14:11. Se, jag ska samla dem ur alla de länder dit jag fördrivit dem i min harm, vrede och stora förbittring, och jag ska föra dem tillbaka till denna plats och låta dem bo här i trygghet. 38 Jer 24:7, 30:22, 31:33, Hebr 8:10. De ska vara mitt folk och jag ska vara deras Gud. 39 2 Krön 30:12, Hes 11:19f, 36:26. Jag ska ge dem alla ett och samma hjärta och lära dem en och samma väg så att de alltid fruktar mig, för att det ska gå väl för dem och deras barn efter dem. 40 Jes 54:10, 55:3, Jer 31:31f, 50:5, Rom 2:15. Jag ska sluta ett evigt förbund med dem så att jag inte vänder mig ifrån dem och slutar att göra dem gott, och jag ska lägga fruktan för mig i deras hjärtan så att de inte viker av från mig. 41 5 Mos 30:9, Jer 31:28, Hos 2:23, Amos 9:15. Jag ska glädja mig över dem och göra dem gott och plantera dem i detta land med trofasthet, av hela mitt hjärta och hela min själ.
42 Jer 18:7f, 31:28, 33:14, Sak 8:14f. För så säger Herren: Liksom jag låtit all denna stora olycka komma över detta folk, så ska jag också låta allt det goda som jag lovat dem komma över dem. 43 Man ska köpa åkrar i detta land som ni säger är en ödemark utan människor och djur, given i kaldeernas hand. 44 Jer 29:14. Åkrar ska köpas för pengar och man ska skriva och försegla köpebrev och tillkalla vittnen i Benjamins land, i Jerusalems omgivningar och i Juda städer, liksom i Bergsbygdens, Låglandets och Negevs städer. För jag ska göra slut på deras fångenskap, säger Herren."