1 Tiele diras la Eternulo: Jen Mi vekos pereigan venton kontraŭ Babelon, kaj kontraŭ ĝiajn loĝantojn, kiuj leviĝis kontraŭ Min. 2 Kaj Mi sendos ventumistojn kontraŭ Babelon, kaj ili ĝin disventumos, kaj dezertigos ĝian landon; ĉar en la tago de la malfeliĉo ili estos ĉirkaŭ ĝi ĉiuflanke. 3 La pafarkisto streĉu sian pafarkon, kaj sin levu en sia kiraso; ne kompatu ĝiajn junulojn, ekstermu ĝian tutan militistaron. 4 Kaj falu mortigitoj en la lando de la Ĥaldeoj, kaj trapikitoj sur iliaj stratoj. 5 Ĉar Izrael kaj Jehuda ne estas vidvigitaj de sia Dio, de la Eternulo Cebaot; ĉar ilia lando estas plena de kulpoj kontraŭ la Sanktulo de Izrael. 6 Forkuru el interne de Babel, kaj savu ĉiu sian animon, ke vi ne pereu pro ĝiaj malbonagoj; ĉar tio estas tempo de venĝo por la Eternulo, Li donas al ĝi repagon. 7 En la mano de la Eternulo Babel estis ora kaliko, ebriiganta la tutan teron: el ĝi trinkis vinon la nacioj, kaj tial ili freneziĝis. 8 Subite falis Babel kaj frakasiĝis; ploru pri ĝi, prenu balzamon por ĝia vundo; eble ĝi saniĝos. 9 Ni kuracis Babelon, sed ĝi ne saniĝis; lasu ĝin, kaj ni iru ĉiu en sian landon; ĉar la juĝo kontraŭ ĝi atingis la ĉielon kaj leviĝis ĝis la nuboj. 10 La Eternulo elaperigis nian pravecon; venu, kaj ni rakontu en Cion la faron de la Eternulo, nia Dio. 11 Akrigu la sagojn, pretigu la ŝildojn! la Eternulo vekis la spiriton de la reĝoj de Medujo, ĉar Lia intenco estas kontraŭ Babel, por pereigi ĝin; ĉar tio estas venĝo de la Eternulo, venĝo pro Lia templo. 12 Kontraŭ la muregojn de Babel levu standardon, plifortigu la gardistaron, starigu observistojn, pretigu embuskon; ĉar kiel la Eternulo intencis, tiel Li faris tion, kion Li diris pri la loĝantoj de Babel. 13 Ho vi, kiu loĝas ĉe granda akvo kaj havas grandajn trezorojn! venis via fino, finiĝis via avideco. 14 La Eternulo Cebaot ĵuris per Sia animo: Mi plenigos vin de homoj kiel de skaraboj, kaj ili eksonigos kontraŭ vi triumfan kanton.
15 Li kreis la teron per Sia forto, aranĝis la mondon per Sia saĝo, kaj per Sia prudento etendis la ĉielon. 16 Kiam Li eksonigas Sian voĉon, kolektiĝas multego da akvo en la ĉielo; Li levas la nubojn de la randoj de la tero, Li aperigas fulmojn inter la pluvo, kaj elirigas la venton el Siaj trezorejoj. 17 Malsaĝiĝis ĉiu homo kun sia sciado, per honto kovriĝis ĉiu fandisto kun sia statuo; ĉar lia fanditaĵo estas malveraĵo, ĝi ne havas en si spiriton. 18 Tio estas vantaĵo, faro de eraro; kiam ili estos vizititaj, ili pereos. 19 Ne simila al ili estas Tiu, kiun havas Jakob; ĉar Li estas la kreinto de ĉio, kaj Izrael estas la gento de Lia heredo; Eternulo Cebaot estas Lia nomo.
20 Vi estis por Mi martelo, ilo de batalo, kaj per vi Mi frakasis naciojn, kaj per vi Mi ekstermis regnojn; 21 Mi frakasis per vi ĉevalon kaj ĝian rajdanton, Mi frakasis per vi ĉaron kaj ĝian veturanton; 22 Mi frakasis per vi viron kaj virinon, Mi frakasis per vi maljunulon kaj junulon, Mi frakasis per vi junulon kaj junulinon; 23 Mi frakasis per vi paŝtiston kaj lian ŝafaron, Mi frakasis per vi terlaboriston kaj lian jungaĵon, Mi frakasis per vi komandantojn kaj estrojn. 24 Kaj Mi repagos al Babel kaj al ĉiuj loĝantoj de Ĥaldeujo pro ilia tuta malbono, kiun ili faris en Cion antaŭ viaj okuloj, diras la Eternulo.
25 Jen Mi iras kontraŭ vin, ho pereiga monto, pereiganto de la tuta tero, diras la Eternulo; Mi etendos Mian manon kontraŭ vin, Mi rulĵetos vin de la rokoj kaj faros vin monto de brulo. 26 Oni ne prenos el vi angulŝtonon, nek ŝtonon por fundamento, sed vi estos eterna ruino, diras la Eternulo. 27 Levu standardon en la lando, blovu per trumpeto inter la nacioj, armu kontraŭ ĝin popolojn, kunvoku kontraŭ ĝin la regnojn de Ararat, Mini, kaj Aŝkenaz; starigu kontraŭ ĝin militestron, alkonduku ĉevalojn kiel pikantajn skarabojn. 28 Armu kontraŭ ĝin popolojn, la reĝojn de Medujo, ĝiajn komandantojn kaj ĉiujn ĝiajn estrojn, kaj la tutan landaron, super kiu ĝi regas. 29 Kaj la tero skuiĝas kaj tremas, ĉar plenumiĝas super Babel la intencoj de la Eternulo, por fari la landon de Babel dezerto, en kiu neniu loĝas. 30 La herooj de Babel ĉesis batali, ili restis en la fortikaĵoj; malaperis ilia forto, ili fariĝis kiel virinoj; ĝiaj loĝejoj ekbrulis, ĝiaj rigliloj estas rompitaj. 31 Kuranto kuras renkonte al kuranto, sciiganto renkonte al sciiganto, por raporti al la reĝo de Babel, ke lia urbo estas venkoprenita ĉe ĉiuj flankoj, 32 ke la transirejoj estas okupitaj, la fortikaĵoj brulas per fajro, kaj la militistojn atakis teruro.
33 Ĉar tiele diras la Eternulo Cebaot, Dio de Izrael: La filino de Babel estas kiel draŝejo dum la draŝado; tre baldaŭ venos la tempo de ĝia rikolto. 34 Manĝis min, frakasis min Nebukadnecar, reĝo de Babel, li faris min malplena vazo, glutis min kiel drako, plenigis sian ventron per miaj dolĉaĵoj, kaj forpelis min. 35 La maljusteco kontraŭ mi kaj mia karno estu nun sur Babel, diras la loĝantino de Cion; kaj mia sango sur la loĝantoj de Ĥaldeujo, diras Jerusalem. 36 Tial tiele diras la Eternulo: Jen Mi juĝos vian aferon kaj Mi faros venĝon pro vi, Mi sekigos ĝian maron kaj Mi senakvigos ĝian fonton. 37 Kaj Babel fariĝos amaso da ŝtonoj, loĝejo de ŝakaloj, objekto de teruro kaj mokado, kaj neniu en ĝi loĝos. 38 Ili ĉiuj blekegos kiel junaj leonoj, krios kiel leonidoj. 39 Dum ilia varmegiĝo Mi faros al ili festenon, kaj Mi ebriigos ilin, por ke ili fariĝu gajaj kaj ekdormu per eterna dormo kaj ne vekiĝu, diras la Eternulo. 40 Mi kondukos ilin malsupren, kiel ŝafidojn al la buĉo, kiel ŝafojn kun kaproj. 41 Kiele prenita estas Ŝeŝaĥ! kaj kaptita la gloro de la tuta mondo! kiele Babel fariĝis objekto de teruro inter la popoloj! 42 Leviĝis kontraŭ Babelon la maro kaj kovris ĝin per la multego de siaj ondoj. 43 Ĝiaj urboj fariĝis dezerto, tero seka kaj senviva, tero, sur kiu neniu loĝas kaj tra kiu neniu homido trairas. 44 Kaj Mi punos Belon en Babel, Mi eltiros el lia buŝo tion, kion li englutis, kaj ne plu kolektiĝos al li popoloj; ankaŭ la muregoj de Babel falos.
45 Eliru el ĝia interno, Mia popolo, kaj ĉiu savu sian animon antaŭ la flama kolero de la Eternulo, 46 por ke via koro ne senkuraĝiĝu kaj vi ne ektimu, kiam oni aŭdos la famon en la lando; ĉar venos famo en unu jaro, kaj post ĝi venos famo en la sekvanta jaro, kaj sur la tero estos perforteco, unu reganto kontraŭ alia reganto. 47 Tial jen venos tempo, kaj Mi vizitos la idolojn en Babel, kaj ĝia tuta lando estos hontigita, kaj ĉiuj ĝiaj mortigitoj falos meze de ĝi. 48 Kaj ĝojkantos pri Babel la ĉielo kaj la tero, kaj ĉio, kio estas sur ili; ĉar el la nordo venos al ĝi ruinigantoj, diras la Eternulo. 49 Kiel Babel faligis la mortigitojn de Izrael, tiel ankaŭ en Babel falos mortigitoj el la tuta lando. 50 Vi, kiuj forsaviĝis de glavo, iru, ne haltu; en malproksimeco rememoru la Eternulon, kaj Jerusalem sin levu en via koro. 51 Ni hontis, kiam ni aŭdis la insulton; honto kovris nian vizaĝon, kiam fremduloj eniris en la sanktejon de la domo de la Eternulo. 52 Tial jen venos tempo, diras la Eternulo, kiam Mi vizitos ĝiajn idolojn, kaj en la tuta lando ĝemos morte-vunditoj. 53 Eĉ se Babel leviĝus al la ĉielo kaj se ĝi fortikigus alte sian forton, tamen al ĝi venus de Mi ruinigantoj, diras la Eternulo. 54 Kriado estas aŭdata el Babel, kaj granda lamentado el la lando de la Ĥaldeoj; 55 ĉar la Eternulo ruinigas Babelon kaj pereigas ĝin kun ĝia granda bruo; iliaj ondoj bruas kiel granda akvo, aŭdiĝas ilia malkvieta voĉo. 56 Ĉar venos sur ĝin, sur Babelon, ruiniganto, kaj kaptitaj estos ĝiaj herooj, rompitaj estos iliaj pafarkoj; ĉar la Eternulo, Dio de repagado, nepre repagos. 57 Mi ebriigos ĝiajn eminentulojn, saĝulojn, komandantojn, estrojn, kaj heroojn, kaj ili ekdormos per eterna dormo kaj ne vekiĝos, diras la Reĝo, kies nomo estas Eternulo Cebaot. 58 Tiele diras la Eternulo Cebaot: La larĝaj muregoj de Babel estos subfositaj, kaj ĝiaj altaj pordegoj estos forbruligitaj per fajro; kaj vana fariĝos la penado de la popoloj, kaj gentoj estos lacigintaj sin por fajro.
59 Jen estas la vorto, kiun ordonis la profeto Jeremia al Seraja, filo de Nerija, filo de Maĥseja, kiam tiu iris kun Cidkija, reĝo de Judujo, en Babelon, en la kvara jaro de lia reĝado; Seraja estis la ripozejestro. 60 Kaj Jeremia enskribis en unu libron la tutan malbonon, kiu venos sur Babelon, ĉiujn tiujn vortojn, skribitajn pri Babel. 61 Kaj Jeremia diris al Seraja: Kiam vi venos en Babelon, tiam rigardu kaj tralegu ĉiujn tiujn vortojn, 62 kaj diru: Ho Eternulo! Vi diris pri ĉi tiu loko, ke Vi ekstermos ĝin tiel, ke estos en ĝi neniu loĝanto, nek homo, nek bruto, sed ĝi estos eterna dezerto. 63 Kaj kiam vi finos la legadon de ĉi tiu libro, alligu al ĝi ŝtonon, kaj ĵetu ĝin en la mezon de Eŭfrato; 64 kaj diru: Tiele dronos Babel, kaj ĝi ne releviĝos de la malfeliĉo, kiun Mi venigos sur ĝin, kaj ili pereos.
Ĝis ĉi tie estas la vortoj de Jeremia.
1 Så säger Herren:
Se, jag ska uppväcka
en ödeläggande ande mot Babel
och mot Leb-Kamajs51:1Leb-Kamajär ett kryptogram för Kaldeen, dvs Babylonien. Namnet betyder "hjärtat på dem som reser sig mot mig". invånare.
2 Jag ska sända skördemän
mot Babel,
och de ska rensa bort dess invånare
och ödelägga landet.
Från alla sidor ska de komma
emot det på olyckans dag.
3 Skyttar ska spänna sina bågar
mot dem som där spänner båge
och mot dem som där bröstar sig
i sitt pansar.
Skona inte de unga männen,
vig hela dess här åt förintelse!
4 Slagna män ska då falla
i kaldeernas land
och genomborrade män
på deras gator,
5 Hos 11:8, Joh 14:18. för Israel och Juda är inte änkor
övergivna av sin Gud,
av Herren Sebaot,
fastän deras land är fullt
av skuld mot Israels Helige.
6 Jes 34:8, 63:4, Jer 50:8, Upp 18:4, 6. Fly ut ur Babel!
Var och en ska rädda sitt liv
så att ni inte går under
genom dess missgärning,
för detta är en hämndens tid
för Herren
då han vedergäller Babel
vad det har gjort.
7 Ps 75:9, Jer 25:15f, Hab 2:15f, Upp 17:2, 4. En gyllene bägare var Babel
i Herrens hand,
den gjorde hela jorden drucken.
Av dess vin drack hednafolken,
därför blev de från vettet.
8 Jes 21:9, Jer 46:11, Upp 14:8, 18:2. Men plötsligt har nu Babel fallit
och krossats.
Jämra er över det!
Hämta balsam för dess plåga,
kanske kan den botas.
9 Jer 50:16, Upp 18:5. "Vi har försökt att bota Babel,
men det har inte kunnat botas.
Låt oss lämna det
och gå var och en till sitt land,
för dess straffdom
räcker upp till himlen,
den når ända upp till skyarna.
10 Ps 102:22, Jer 50:34, Mika 7:9.Herren har låtit vår rättfärdighet
gå fram.
Kom, låt oss berätta i Sion
om Herren vår Guds verk."
11 Jer 50:28, Joel 3:10. Vässa pilarna, fatta sköldarna!
Herren har väckt
de mediska kungarnas ande,
hans avsikt är att lägga Babel
i ruiner.
Det är Herrens hämnd,
hämnden för hans tempel.
12 Res ett baner mot Babels murar!
Håll sträng bevakning,
ställ ut vakter,
lägg bakhåll!
För Herren har fattat sitt beslut,
och han utför vad han har talat
mot Babels invånare.
13 Upp 17:1. Du som bor vid stora vatten
och är så rik på skatter,
ditt slut har nu kommit,
din girighets mått är fyllt.
14 Herren Sebaot har svurit
vid sig själv:
Sannerligen, jag ska fylla dig
med människor
så talrika som gräshoppor,
och de ska höja segerrop mot dig.
15 Jer 10:12f, Ps 146:6. Han har skapat jorden
genom sin kraft,
han har grundat världen
genom sin vishet,
och genom sitt förstånd har han spänt ut himlen.
16 När han låter sin röst höras,
då brusar himlens vatten,
då låter han regnskyar stiga
upp från jordens ände.
Han gör blixtar åt regnet
och för vinden
ut ur dess förvaringsrum.
17 Alla människor står då som dårar,
utan förstånd.
Alla guldsmederna kommer
på skam med sina avgudar,
för deras gjutna gudabilder
är bedrägeri,
ingen ande är i dem.
18 Tomhet är de,
ett verk som väcker åtlöje.
När straffet drabbar dem
förgås de.
19 Sådan är inte han
som är Jakobs del.
Han är den som har format allt
och sin arvedels stam51:19sin arvedels stamAndra handskrifter: "Israel, sin arvedels stam"..
Herren Sebaot är hans namn.
20 Jer 50:23. Min hammare är du,
mitt stridsvapen.
Med dig krossar jag hednafolk,
med dig fördärvar jag riken,
21 med dig krossar jag
häst och ryttare,
med dig krossar jag
vagn och kusk,
22 med dig krossar jag
man och kvinna,
med dig krossar jag
gammal och ung,
med dig krossar jag
yngling och jungfru,
23 med dig krossar jag
herden och hans hjord,
med dig krossar jag
bonden och hans oxar,
med dig krossar jag
ståthållare och styresmän.
24 Men nu ska jag inför era ögon vedergälla Babel och Kaldeens alla invånare för allt det onda som de har gjort mot Sion, säger Herren. 25 Se, jag vänder mig mot dig, du fördärvets berg, säger Herren, du som fördärvar hela jorden, och jag ska sträcka ut min hand mot dig och störta dig ner från klipporna och göra dig till ett förbränt berg, 26 så att man inte från dig ska kunna ta vare sig hörnsten eller grundsten. Du ska bli en ödemark för alltid, säger Herren.
27 Res ett baner på jorden,
blås i horn bland hednafolken,
förbered hednafolk
till strid mot det,
båda upp riken mot det,
Ararat, Minni51:27Ararat, MinniRiken i gränsområdet mellan nuvarande Turkiet och Iran. och Ashkenas.51:27AshkenasSkyter (Kol 3:11), hästfolk öster och norr om Svarta havet (1 Mos 10:3).
Välj ut en härförare mot det,
dra dit upp med hästar
som liknar borstiga gräshoppor.
28 Förbered hednafolk
till strid mot det:
Mediens kungar, dess ståthållare
och alla dess landsfurstar
och hela det land som lyder
under deras välde.
29 Då skälver jorden och bävar,
för Herrens planer
mot Babel fullbordas:
att göra Babels land till
en ödemark utan invånare.
30 Ps 76:6, Jer 50:15, 37, Nah 3:13. Babels hjältar slutar att strida,
de sitter stilla i sina fästen.
Deras styrka har försvunnit,
de har blivit som kvinnor.
Man har tänt eld
på Babels boningar,
och dess bommar
är sönderbrutna.
31 Löpare möter löpare,
den ene budbäraren korsar
den andres väg
för att meddela Babels kung
att hela hans stad har intagits,
32 att vadställena har erövrats,
att dammarna är uppbrända i eld
och stridsmännen står
skräckslagna.
33 För så säger Herren Sebaot,
Israels Gud:
Dottern Babel är som en tröskplats
när man just har trampat
till den.
Ännu en liten tid,
och skördetiden är inne.
34 Han har slukat mig
och tillintetgjort mig,
Babels kung Nebukadressar.
Han har gjort mig till ett tomt kärl,
som en drake har han svalt mig,
han har fyllt sin buk
med mina läckerheter
och drivit bort mig.
35 "Låt det våld som har drabbat mig
och mitt kött
komma över Babel",
säger hon som bor i Sion.
"Låt mitt blod komma över
Kaldeens invånare",
säger Jerusalem.
36 Därför säger Herren så:
Se, jag ska utföra din sak
och utkräva din hämnd.
Jag ska låta Babels hav sina bort
och dess brunn torka ut,
37 Jer 2:15, 50:13. och Babel ska bli en stenhög,
ett tillhåll för schakaler,
till häpnad och förakt.
Ingen ska bo där.
38 Alla ryter de nu som lejon,
de morrar som lejonungar.
39 Jes 21:5, Jer 25:26, Hos 7:6. Men när de är som mest upptända
ska jag ordna ett gästabud
för dem.
Jag ska göra dem druckna
så att de jublar,
och så ska de somna in
i en evig sömn
och aldrig mer vakna, säger Herren.
40 Jag ska föra dem ner
till att slaktas som lamm,
som baggar och bockar.
41 Jer 25:26. Hur har inte Sheshak51:41Sheshakär ett kryptogram för Babel. Man ersätter alfabetets första bokstav med den sista, den andra med den näst sista osv. blivit intaget,
det som var
hela jordens berömmelse
har erövrats!
Hur har inte Babel fått
hednafolken att häpna!
42 Havet steg upp över Babel,
de brusande böljorna täckte
över det.
43 Så förvandlades dess städer
till en ödemark,
ett torrt land och en öken,
ett land där ingen bor
och där ingen människa går fram.
44 Jer 50:2, 15. Jag ska straffa Bel i Babel
och dra ut ur hans gap
vad han har slukat.
Hednafolken ska inte mer
strömma till honom,
också Babels murar ska falla.
45 Jer 50:8, Upp 18:4. Dra ut därifrån, mitt folk.
Var och en ska rädda sitt liv
undan Herrens brinnande vrede.
46 Jer 46:27f, Matt 24:6, Mark 13:7. Tappa inte modet
och frukta inte de rykten
som hörs i landet,
även om ett rykte kommer ena året
och ett nytt rykte nästa år,
även om våld råder på jorden
och härskare står mot härskare.
47 För se, dagar ska komma
då jag ska straffa
Babels avgudar
och då hela dess land ska stå
med skam
och alla bli slagna därinne.
48 Upp 18:20. Då ska de jubla över Babel,
himmel och jord
och allt som finns där,
för norrifrån kommer
härjarna över det,
säger Herren.
49 På grund av dem som har dräpts
i Israel måste Babel falla,
så som dräpta över hela jorden
har fallit för Babels skull.
50 Ps 137:5f. Ni som räddat er undan svärdet,
ge er av, stanna inte!
Kom ihåg Herren i fjärran land
och låt Jerusalem vara
i era hjärtan!
51 Vi står här med skam,
vi blir hånade.
Blygsel täcker vårt ansikte,
för främlingar har trängt in i
de heliga platserna i Herrens hus.
52 Se, därför ska dagar komma,
säger Herren,
då jag ska döma Babels avgudar
och i hela dess land
ska slagna män jämra sig.
53 Jes 14:13f, Jer 49:16, Ob v 4. Även om Babel steg upp till himlen
och gjorde sin befästning
hög och ointaglig,
så skulle ändå plundrare
från mig nå dit, säger Herren.
54 Sorgerop hörs från Babel
och stor förödelse
från kaldeernas land,
55 för Herren ödelägger Babel
och gör slut på
det stora larmet därinne.
Deras vågor brusar
som stora vatten,
dånet av dem ljuder högt,
56 Ps 94:1, Jes 35:4, 59:18, Ob v 15. för över Babel kommer en
som ödelägger,
och hjältarna där tas till fånga,
deras bågar bryts sönder.
Herren är en vedergällningens Gud,
han lönar till fullo.
57 Jag ska göra dem druckna,
Babels furstar och visa,
dess ståthållare, styresmän
och hjältar.
De ska somna in i en evig sömn
och aldrig mer vakna,
säger Kungen.
Herren Sebaot är hans namn.
58 Hab 2:13. Så säger Herren Sebaot:
Babels breda murar
ska rivas ner i grund,
och de höga portarna
ska brännas upp i eld.
Så mödar sig folken för intet
och folkslagen arbetar sig trötta
för det som blir lågornas rov.
59 Detta är vad profeten Jeremia befallde Seraja, son till Neria51:59Seraja, son till NeriaBror till skrivaren Baruk (Jer 32:12). Ett avtryck av Serajas personliga sigill finns bevarat. Som kvartermästare skötte han expeditionens inkvartering., son till Mahaseja, då denne begav sig till Babel med Juda kung Sidkia i hans fjärde regeringsår51:59Sidkia i hans fjärde regeringsårÅr 593 f Kr, då Hesekiel i Babel fick sin kallelse (Hes 1:1).. Seraja var nämligen kvartermästare.
60 Jeremia skrev ner i en och samma bok all den olycka som skulle drabba Babel, allt detta som nu är skrivet om Babel. 61 Jeremia sade till Seraja: "När du kommer till Babel, se då till att du läser upp allt detta. 62 Och du ska säga: Herre, du har själv talat om denna plats att du vill fördärva den så att ingen mer ska bo här, varken människa eller djur, för den ska vara en ödemark för all framtid. 63 Upp 18:21. Och när du har läst upp hela boken, ska du binda en sten vid den och kasta den mitt i floden Eufrat 64 och säga: På samma sätt ska Babel sjunka ner och aldrig mer komma upp på grund av den olycka som jag ska låta drabba det. Och de ska gå under."
Här slutar Jeremias ord.51:64Här slutar Jeremias ordKapitel 52 är en epilog hämtad från slutet av Andra Kungaboken (2 Kung 24:18f).