Gênesis 35

Giacobbe toglie da casa sua gli idoli

1 Dio disse a Giacobbe: "Alzati, vattene a Betel, abita lì, e fa’ un altare all’Iddio che ti apparve, quando fuggivi davanti a tuo fratello Esaù". 2 Allora Giacobbe disse alla sua famiglia e a tutti quelli che erano con lui: "Togliete gli dèi stranieri che sono fra voi, purificatevi, e cambiatevi i vestiti; 3 e alziamoci, andiamo a Betel, e io farò lì un altare all’Iddio che mi esaudì nel giorno della mia angoscia, e che è stato con me nel viaggio che ho fatto". 4 Ed essi diedero a Giacobbe tutti gli dèi stranieri che erano nelle loro mani e gli anelli che avevano agli orecchi; e Giacobbe li nascose sotto la quercia che è presso Sichem.

Giacobbe costruisce un altare a Betel

5 Poi partirono, e un terrore mandato da Dio invase le città che erano intorno a loro; così non inseguirono i figli di Giacobbe. 6 Giacobbe giunse a Luz, cioè Betel, che è nel paese di Canaan: egli con tutta la gente che aveva con sé; 7 lì costruì un altare e chiamò quel luogo El-Betel, perché lì Dio gli era apparso, quando egli fuggiva davanti a suo fratello. 8 Allora morì Debora, balia di Rebecca, e fu sepolta al di sotto di Betel, sotto la quercia, che fu chiamata Allon-Bacut. 9 Dio apparve ancora a Giacobbe, quando questi veniva da Paddan-Aram; e lo benedisse. 10 Dio gli disse: "Il tuo nome è Giacobbe; tu non sarai più chiamato Giacobbe, ma il tuo nome sarà Israele". E lo chiamò Israele. 11 Poi Dio gli disse: "Io sono l’Iddio Onnipotente; sii fertile e moltiplicati; una nazione, anzi una moltitudine di nazioni discenderà da te, e dei re usciranno dai tuoi lombi; 12 e darò a te e alla tua discendenza dopo di te il paese che diedi ad Abraamo e a Isacco". 13 Dio andò via da lui risalendo dal luogo dove gli aveva parlato. 14 Allora Giacobbe eresse un monumento di pietra nel luogo dove Dio gli aveva parlato; fece su di esso una libazione e sparse su dell’olio. 15 E Giacobbe chiamò Betel il luogo dove Dio gli aveva parlato.

Nascita di Beniamino e morte di Rachele

16 Poi partirono da Betel. C’era ancora un certo tratto di strada prima di arrivare a Efrata, quando Rachele partorì: ebbe un parto difficile. 17 Mentre penava a partorire, la levatrice le disse: "Non temere, perché ecco un altro figlio". 18 E mentre l’anima sua se ne andava, perché stava morendo, chiamò il bimbo Ben-Oni; ma il padre lo chiamò Beniamino. 19 Rachele morì e fu sepolta sulla via di Efrata, cioè di Betlemme. 20 Giacobbe eresse una pietra commemorativa sulla sua tomba. Questa pietra commemorativa della tomba di Rachele esiste tuttora. 21 Poi Israele partì, e piantò la sua tenda al di là di Migdal-Eder. 22 E avvenne che, mentre Israele abitava in quel paese, Ruben andò e si unì a Bila, concubina di suo padre. E Israele lo seppe.

I dodici figli di Giacobbe

23 I figli di Giacobbe erano dodici. I figli di Lea: Ruben, primogenito di Giacobbe, Simeone, Levi, Giuda, Issacar, Zabulon. 24 I figli di Rachele: Giuseppe e Beniamino. 25 I figli di Bila, serva di Rachele: Dan e Neftali. 26 I figli di Zilpa, serva di Lea: Gad e Ascer. Questi sono i figli di Giacobbe che gli nacquero a Paddan-Aram.

Morte di Isacco

27 Giacobbe venne da Isacco suo padre a Mamre, a Chiriat-Arba, cioè Ebron, dove Abraamo e Isacco avevano soggiornato. 28 I giorni della vita di Isacco furono centottant’anni. 29 E Isacco spirò, morì, e fu raccolto presso il suo popolo, vecchio e sazio di giorni; ed Esaù e Giacobbe, suoi figli, lo seppellirono.

Gud välsignar Jakob i Betel

1 *1 Mos 28:12f. Gud sade till Jakob: "Gå upp till Betel och stanna där och res ett altare åt den Gud som uppenbarade sig för dig när du flydde för din bror Esau."

2 *1 Mos 31:19, Jos 24:2, 23, 1 Sam 7:3. Då sade Jakob till sitt husfolk och till alla som var med honom: "Gör er av med de främmande gudarna som ni har hos er. Rena er och byt kläder. 3 Vi går upp till Betel. Där ska jag resa ett altare åt den Gud som svarade mig när jag var i nöd och som var med mig på vägen jag gick." 4 Och de gav Jakob alla främmande gudar de hade och alla sina örringar, och Jakob grävde ner dem under terebinten vid Shekem. 5 Sedan bröt de upp, och en skräck från Gud kom över städerna runt omkring så att man inte förföljde Jakobs söner.

6 Och Jakob kom till Luz, det vill säga Betel, i Kanaans land med allt folket som var med honom. 7 *1 Mos 28:19, 31:13. Där byggde han ett altare och kallade platsen El-Betel, därför att Gud hade uppenbarat sig för honom där när han flydde för sin bror. 8 *1 Mos 24:59. Debora, Rebeckas amma, dog och blev begravd under en ek nedanför Betel. Den fick namnet Gråteken.

9 Gud visade sig på nytt för Jakob när han hade kommit tillbaka från Paddan-Aram, och han välsignade honom. 10 *1 Mos 32:28, 1 Kung 18:31. Gud sade till honom: "Ditt namn är Jakob. Men du ska inte längre heta Jakob, utan Israel ska vara ditt namn." Och han gav honom namnet Israel.

11 *1 Mos 17:6, 16, 48:4. Gud sade till honom: "Jag är Gud den Allsmäktige. Var fruktsam och föröka dig. Ett folk, ja, många folk*35:11många folkAnnan översättning: "en församling av folk" (även i 28:3, 48:4). ska komma från dig, och kungar ska utgå från dig. 12 *1 Mos 12:7, 26:3. Det land som jag gett till Abraham och Isak ger jag till dig. Och åt dina efterkommande ska jag ge detta land." 13 Sedan steg Gud upp från honom vid platsen där han hade talat med honom.

14 Och Jakob reste*35:14resteAnnan översättning: "hade rest" (vid sitt första möte med Gud vid Betel, 28:18). en stod på platsen där Gud hade talat med honom, en stenstod. Han offrade dryckesoffer på den och hällde olja över den. 15 Jakob kallade platsen där Gud hade talat med honom Betel.

Rakel dör

16 Sedan bröt de upp från Betel. När det var en bit kvar till Efrata började Rakel föda, och förlossningen var svår*35:16förlossningen var svårEn mycket vanlig dödsorsak för antikens kvinnor.. 17 När det var som svårast sade barnmorskan till henne: "Var inte orolig! Du får en son den här gången också." 18 Men när hennes själ skulle lämna henne – hon var döende – gav hon honom namnet Ben-Oni.*35:18Ben-OniBetyder "min smärtas son". Men hans far kallade honom Benjamin*35:18BenjaminBetyder "min högra hands son", dvs "lyckoson"..

19 *1 Mos 48:7. Rakel dog och begravdes vid vägen till Efrata, det vill säga Betlehem. 20 Jakob reste en stod på hennes grav. Det är den som än i dag kallas Rakels gravsten*35:20Rakels gravstenEtt monument står i dag strax norr om Betlehem (jfr Matt 2:18). Graven förknippas också med Benjamins område längre norrut på samma väg (1 Sam 10:2, Jer 31:15)..

21 Och Israel bröt upp därifrån och reste sitt tält på andra sidan Herdetornet. 22 *1 Mos 49:4, 3 Mos 18:8, 1 Krön 5:1. Medan Israel bodde där i landet hände det att Ruben gick in till sin fars bihustru*35:22gick in till sin fars bihustruIncest straffades längre fram med döden (3 Mos 20:11, 5 Mos 27:20). Bilha och låg med henne. Och Israel fick höra det.

Jakobs söner

Jakob hade tolv söner. 23 *1 Mos 29:32f, 30:18f. Leas söner var Ruben, Jakobs förstfödde, samt Simeon, Levi, Juda, Isaskar och Sebulon. 24 *1 Mos 30:23f. Rakels söner var Josef och Benjamin. 25 *1 Mos 30:5f. Rakels slavinna Bilhas söner var Dan och Naftali. 26 *1 Mos 30:10f. Leas slavinna Silpas söner var Gad och Asher. Detta var Jakobs söner, och de föddes åt honom i Paddan-Aram.

Isak dör

27 *1 Mos 14:13, 18:1, 23:19. Jakob kom hem till sin far Isak i Mamre vid Kirjat-Arba, det vill säga Hebron, där Abraham och Isak hade bott som främlingar. 28 Och Isak levde hundraåttio år*35:28Isak levde hundraåttio årKanske 2066-1886 f Kr.. 29 Sedan gav han upp andan och dog och samlades till sitt folk, gammal och mätt på att leva. Hans söner Esau och Jakob begravde honom.