Gênesis 30

I figli di Bila e di Zilpa, serve di Rachele e di Lea

1 Rachele, vedendo che non dava figli a Giacobbe, portò invidia a sua sorella, e disse a Giacobbe: "Dammi dei figli; altrimenti muoio". 2 Giacobbe si accese d’ira contro Rachele, e disse: "Sono io al posto di Dio che ti ha negato di essere fertile?". 3 E lei rispose: "Ecco la mia serva Bila; unisciti a lei, la quale partorirà sulle mie ginocchia, e, per mezzo di lei, avrò anche io dei figli". 4 E lei gli diede la sua serva Bila per moglie, e Giacobbe si unì a lei. 5 Bila concepì e partorì un figlio a Giacobbe. 6 Allora Rachele disse: "Dio mi ha reso giustizia, ha anche ascoltato la mia voce, e mi ha dato un figlio". Perciò lo chiamò Dan. 7 Bila, serva di Rachele, concepì ancora e partorì a Giacobbe un secondo figlio. 8 Rachele disse: "Ho sostenuto grandi lotte contro mia sorella, e ho vinto". Perciò lo chiamò Neftali. 9 Lea, vedendo che aveva cessato di avere figli, prese la sua serva Zilpa e la diede a Giacobbe per moglie. 10 E Zilpa, serva di Lea, partorì un figlio a Giacobbe. Lea disse: 11 "Che fortuna!". E lo chiamò Gad. 12 Poi Zilpa, serva di Lea, partorì a Giacobbe un secondo figlio. E Lea disse: 13 "Sono felice! perché le fanciulle mi chiameranno beata". Perciò lo chiamò Ascer.

Lea diviene madre di Issacar, di Zabulon, di Dina

14 Ora Ruben uscì, al tempo della mietitura del grano, e trovò delle mandragole nei campi, e le portò a Lea sua madre. Allora Rachele disse a Lea: "Dammi delle mandragole di tuo figlio!". 15 E lei le rispose: "Ti sembra poco avermi tolto il marito, che mi vuoi togliere anche le mandragole di mio figlio?". Rachele disse: "Ebbene, egli stia con te questa notte, in compenso delle mandragole di tuo figlio". 16 E come Giacobbe, sul far della sera, se ne tornava dai campi, Lea uscì a incontrarlo, e gli disse: "Devi entrare da me; poiché io ti ho ottenuto con le mandragole di mio figlio". Ed egli stette con lei quella notte. 17 Dio esaudì Lea, la quale concepì e partorì a Giacobbe un quinto figlio. 18 E lei disse: "Dio mi ha dato la mia ricompensa, perché diedi la mia serva a mio marito". E lo chiamò Issacar. 19 Lea concepì ancora, e partorì a Giacobbe un sesto figlio. 20 E Lea disse: "Dio mi ha dotata di buona dote; questa volta mio marito abiterà con me, poiché gli ho partorito sei figli". E lo chiamò Zabulon. 21 Poi partorì una figlia, e la chiamò Dina.

Rachele diviene madre di Giuseppe. Patto fra Labano e Giacobbe

22 Dio si ricordò anche di Rachele; Dio l’esaudì e la rese fertile; 23 concepì e partorì un figlio, e disse: "Dio ha tolto la mia vergogna". 24 E lo chiamò Giuseppe, dicendo: "L’Eterno mi aggiunga un altro figlio". 25 Dopo che Rachele ebbe partorito Giuseppe, Giacobbe disse a Labano: "Dammi il permesso di andare a casa mia, nel mio paese. 26 Dammi le mie mogli, per le quali ti ho servito, e i miei figli; e lasciami andare; poiché tu conosci bene il servizio che ti ho prestato". 27 E Labano gli disse: "Se ho trovato grazia davanti a te, rimani; perché so per esperienza che l’Eterno mi ha benedetto per causa tua". 28 Poi disse: "Fissa il tuo salario, e te lo darò". 29 Giacobbe gli rispose: "Tu sai in che modo io ti ho servito, e quello che è diventato il tuo bestiame nelle mie mani. 30 Poiché quello che avevi prima che io venissi era poco; ma ora è cresciuto oltremodo, e l’Eterno ti ha benedetto dovunque io ho messo il piede. Ora, quando lavorerò anche per la mia casa?". 31 Labano gli disse: "Che ti darò?", e Giacobbe rispose: "Non mi dare nulla; se acconsenti a quello che sto per dirti, io pascerò di nuovo le tue greggi e ne avrò cura. 32 Passerò quest’oggi in mezzo a tutte le tue greggi, mettendo da parte, fra le pecore, ogni agnello macchiato e vaiolato, e ogni agnello nero; e fra le capre, le vaiolate e le macchiate. E quello sarà il mio salario. 33 Così, da ora in avanti, il mio diritto risponderà per me nel tuo cospetto, quando verrai ad accertare il mio salario: tutto ciò che non sarà macchiato o vaiolato fra le capre, e nero fra gli agnelli, sarà rubato, se si troverà presso di me". 34 Labano disse: "Ebbene, sia come dici tu!". 35 E quello stesso giorno mise da parte i capri striati e vaiolati e tutte le capre macchiate e vaiolate, tutto quello che aveva del bianco e tutto quel che era nero fra gli agnelli, e li affidò ai suoi figli. 36 Labano frappose la distanza di tre giornate di cammino fra sé e Giacobbe; e Giacobbe pascolava il rimanente delle greggi di Labano. 37 Giacobbe prese delle verghe verdi di pioppo, di mandorlo e di platano; fece delle scortecciature bianche, mettendo allo scoperto il bianco delle verghe. 38 Poi collocò le verghe che aveva scortecciate, in vista delle pecore, nei rigagnoli, negli abbeveratoi dove le pecore venivano a bere; ed entravano in calore quando venivano a bere. 39 Le pecore dunque entravano in calore avendo davanti quelle verghe, e partorivano agnelli striati, macchiati e vaiolati. 40 Poi Giacobbe metteva da parte questi agnelli, e faceva rivolgere gli occhi delle pecore verso tutto quello che era striato e tutto quello che era nero nel gregge di Labano. Egli si formò così delle greggi a parte, che non unì alle greggi di Labano. 41 Avveniva che, tutte le volte che le pecore vigorose del gregge entravano in calore, Giacobbe metteva le verghe nei rigagnoli, in vista delle pecore, perché le pecore entrassero in calore vicino alle verghe; 42 ma quando le pecore erano deboli, non le metteva; così gli agnelli deboli erano di Labano, e i vigorosi di Giacobbe. 43 E quest’uomo diventò ricco oltremisura, ed ebbe greggi numerose, serve, servi, cammelli e asini.

1 När Rakel såg att hon inte födde några barn åt Jakob, blev hon avundsjuk på sin syster och sade till Jakob: "Skaffa mig barn, annars dör jag." 2 *1 Mos 20:18, 29:31. Då blev Jakob arg på Rakel och svarade: "Kan jag ersätta Gud? Det är han som har hindrat dig att få barn." 3 *1 Mos 16:2. Hon sade: "Här är min slavinna Bilha. Gå in till henne, så att hon får föda barn åt mig och jag får avkomma genom henne."

4 Så gav hon honom sin slavinna Bilha till hustru, och Jakob gick in till henne. 5 Bilha blev havande och födde en son åt Jakob. 6 Då sade Rakel: "Gud har skaffat mig rätt. Han har hört min röst och gett mig en son." Därför gav hon honom namnet Dan*30:6DanBetyder "skaffa rätt"..

7 Och Bilha, Rakels slavinna, blev havande igen och födde en andra son åt Jakob. 8 Då sade Rakel: "Guds kamper har jag kämpat med min syster, och jag har vunnit." Och hon gav honom namnet Naftali*30:8NaftaliBetyder "min kamp"..

9 När Lea såg att hon hade slutat föda barn, tog hon sin slavinna Silpa och gav henne till hustru åt Jakob. 10 Och Silpa, Leas slavinna, födde en son åt Jakob. 11 Då sade Lea: "Vilken lycka*30:11Vilken lyckaJudisk lästradition och Peshitta: "Lyckan kommer". Namnet Gad betyder "lycka".!" Och hon gav honom namnet Gad.

12 Leas slavinna Silpa födde en andra son åt Jakob. 13 Då sade Lea: "Jag är lycklig. Ja, unga kvinnor ska prisa mig lycklig." Och hon gav honom namnet Asher*30:13AsherBetyder "lycklig"..

14 En gång under veteskörden*30:14under veteskördenVid tiden kring maj-juni. gick Ruben ut på marken och fann kärleksäpplen*30:14kärleksäpplenAlrunan användes som afrodisiaka (jfr Höga V 7:13) och för fruktsamhet. som han tog med till sin mor Lea. Då sade Rakel till Lea: "Ge mig av din sons kärleksäpplen." 15 Men hon svarade henne: "Är det inte nog att du har tagit min man? Ska du ta min sons kärleksäpplen också?" Rakel sade: "Han får ligga med dig i natt om jag får din sons kärleksäpplen."

16 När Jakob kom hem från marken på kvällen, gick Lea och mötte honom och sade: "Du ska komma in till mig, för jag har gett min sons kärleksäpplen som lön för dig." Så låg han med henne den natten. 17 Gud hörde Lea, och hon blev havande och födde en femte son åt Jakob. 18 Då sade Lea: "Gud har gett mig lön för att jag gav min slavinna åt min man." Och hon gav honom namnet Isaskar*30:18IsaskarAnknyter till det hebreiska ordet för "lön"..

19 Lea blev havande igen och födde en sjätte son åt Jakob. 20 Då sade hon: "Gud har gett mig en god gåva. Nu ska min man bo hos mig*30:20bo hos migAnnan översättning (så Septuaginta): "upphöja mig"., eftersom jag har fött sex söner åt honom." Och hon gav honom namnet Sebulon*30:20SebulonAnknyter till de hebreiska orden för "gåva", "bo" och "upphöja"..

21 Därefter födde hon en dotter och gav henne namnet Dina*30:21DinaKan tolkas som kvinnlig form av Dan, "skaffa rätt" (jfr 34:31)..

22 Men Gud tänkte på Rakel. Gud hörde henne och gjorde henne fruktsam. 23 Och hon blev havande och födde en son. Då sade hon: "Gud har tagit bort min skam." 24 Och hon gav honom namnet Josef*30:24JosefAnknyter till de hebreiska orden för "ta bort" och "ge ytterligare". Barnlöshet ansågs vara ett olyckligt öde (jfr 1 Sam 1:5f, Luk 1:25). och sade: "Herren ska ge mig en son till."

Jakobs avtal med Laban

25 När Rakel hade fött Josef*30:25När Rakel hade fött JosefKanske 1915 f Kr (jfr 41:46)., sade Jakob till Laban: "Låt mig resa. Jag vill bege mig hem till min bygd och till mitt land. 26 *1 Mos 31:36f. Ge mig mina hustrur och mina barn som jag har arbetat hos dig för, så ger jag mig av. Du vet ju själv hur jag har arbetat för dig." 27 Laban svarade honom: "Låt mig finna nåd för dina ögon. Genom spåtecken*30:27spåteckenLängre fram förbjudet i Mose lag (3 Mos 19:31, 5 Mos 18:10f). förstår jag att Herren har välsignat mig för din skull." 28 Han tillade: "Bestäm vad du vill ha i lön av mig, så ska jag ge dig det."

29 Jakob sade till honom: "Du vet själv hur jag har arbetat för dig och vad det har blivit av din boskap hos mig. 30 Det lilla du hade innan jag kom har förökat sig och blivit mycket, för Herren har välsignat dig var jag än gått fram. Men när ska jag få göra något för mitt eget hus?" 31 Han svarade: "Vad ska jag ge dig?"

Jakob sade: "Du ska inte ge mig något alls. Om du gör som jag säger ska jag fortsätta som herde för din hjord och vakta den. 32 Jag vill gå igenom hela din hjord i dag och skilja ut alla spräckliga och brokiga djur – alla mörka djur bland lammen*30:32spräckliga … brokiga … mörka djur bland lammenNormalt en mycket liten andel av dåtidens får och getter. En herde fick annars ofta 10-20% av de nyfödda djuren som sin lön. och de brokiga och spräckliga bland getterna. Det ska vara min lön. 33 När du sedan kommer för att se med egna ögon vad som blivit min lön, då ska min rättfärdighet vara mitt vittne. Alla getter hos mig som inte är spräckliga eller brokiga och alla lamm som inte är mörka ska räknas som stulna." 34 "Det är bra", sade Laban. "Det får bli som du har sagt."

35 Samma dag skilde Laban ut de strimmiga och brokiga bockarna och alla spräckliga och brokiga hongetter, alla som det fanns något vitt på, och alla lamm som var mörka. Dessa lämnade han i sina söners vård. 36 Han satte ett avstånd på tre dagsresor mellan sig och Jakob. Och Jakob fick sedan vakta Labans övriga hjord.

37 Men Jakob tog färska käppar av poppel, mandelträd och lönn och gjorde vita ränder på dem genom att skala av barken så att det vita på käpparna syntes. 38 Sedan lade han käpparna som han skalat i rännorna eller vattenhoarna, så att djuren hade dem framför sig när hjordarna kom för att dricka. De brukade para sig när de kom för att dricka. 39 När djuren parade sig vid käpparna blev djurens avkomma strimmig, spräcklig och brokig. 40 Sedan förde Jakob lammen åt sidan och ordnade de andra djuren så att de vände huvudena mot det strimmiga och allt det mörka i Labans hjord. Så skaffade han sig egna hjordar som han inte blandade med Labans hjord. 41 Så ofta de kraftiga djuren skulle para sig, lade Jakob käpparna framför djurens ögon i rännorna så att de parade sig vid käpparna. 42 Men när det var svaga djur, lade han inte dit dem. På det sättet fick Laban de svaga djuren och Jakob de kraftiga. 43 *1 Mos13:2, 24:35, Ords 10:22. Och Jakob blev mycket rik. Han fick mycket småboskap och dessutom slavinnor och slavar, kameler och åsnor.