1 Le bilance false sono cosa abbominevole al Signore; Ma il peso giusto gli è cosa grata

2 Venuta la superbia, viene l’ignominia; Ma la sapienza è con gli umili

3 L’integrità degli uomini diritti li conduce; Ma la perversità de’ disleali di distrugge

4 Le ricchezze non gioveranno al giorno dell’indegnazione; Ma la giustizia riscoterà da morte

5 La giustizia dell’uomo intiero addirizza la via di esso; Ma l’empio caderà per la sua empietà.

6 La giustizia degli uomini diritti li riscoterà; Ma i disleali saranno presi per la lor propria malizia

7 Quando l’uomo empio muore, la sua aspettazione perisce; E la speranza ch’egli aveva concepita delle sue forze è perduta

8 Il giusto è tratto fuor di distretta; Ma l’empio viene in luogo suo

9 L’ipocrito corrompe il suo prossimo con la sua bocca; Ma i giusti ne son liberati per conoscimento

10 La città festeggia del bene de’ giusti; Ma vi è giubilo quando gli empi periscono.

11 La città è innalzata per la benedizione degli uomini diritti; Ma è sovvertita per la bocca degli empi

12 Chi sprezza il suo prossimo è privo di senno; Ma l’uomo prudente tace.

13 Colui che va sparlando palesa il segreto; Ma chi è leale di spirito cela la cosa

14 Il popolo cade in ruina dove non son consigli; Ma vi è salute in moltitudine di consiglieri

15 L’uomo certamente sofferirà del male, se fa sicurtà per lo strano; Ma chi odia i mallevadori è sicuro

16 La donna graziosa otterrà gloria, Come i possenti ottengono ricchezze

17 L’uomo benigno fa bene a sè stesso; Ma il crudele conturba la sua propria carne

18 L’empio fa un’opera fallace; Ma vi è un premio sicuro per colui che semina giustizia

19 Così è la giustizia a vita, Come chi procaccia il male lo procaccia alla sua morte

20 I perversi di cuore sono un abbominio al Signore; Ma quelli che sono intieri di via son ciò che gli è grato

21 Il malvagio d’ora in ora non resterà impunito; Ma la progenie de’ giusti scamperà

22 Una donna bella, ma scema di senno, È un monile d’oro nel grifo d’un porco

23 Il desiderio de’ giusti non è altro che bene; Ma la speranza degli empi è indegnazione

24 Vi è tale che spande, e pur vie più diventa ricco; E tale che risparmia oltre al diritto, e pur ne diventa sempre più povero

25 La persona liberale sarà ingrassata; E chi annaffia sarà anch’esso annaffiato

26 Il popolo maledirà chi serra il grano; Ma benedizione sarà sopra il capo di chi lo vende

27 Chi cerca il bene procaccia benevolenza; Ma il male avverrà a chi lo cerca

28 Chi si confida nelle sue ricchezze caderà; Ma i giusti germoglieranno a guisa di frondi

29 Chi dissipa la sua casa possederà del vento; E lo stolto sarà servo a chi è savio di cuore

30 Il frutto del giusto è un albero di vita; E il savio prende le anime

31 Ecco, il giusto riceve la sua retribuzione in terra; Quanto più la riceverà l’empio e il peccatore?

1 Falsk våg är en styggelse för HERREN, men full vikt behagar honom väl.

2 När högfärd kommer, kommer ock smälek, men hos de ödmjuka är vishet.

3 De redligas ostrafflighet vägleder dem, men de trolösas vrånghet är dem till fördärv.

4 Gods hjälper intet på vredens dag men rättfärdighet räddar från döden.

5 Den ostraffliges rättfärdighet gör hans väg jämn, men genom sin ogudaktighet faller den ogudaktige.

6 De redligas rättfärdighet räddar dem, men de trolösa fångas genom sin egen lystnad.

7 När en ogudaktig dör, varder hans hopp om intet; ja, ondskans väntan bliver om intet.

8 Den rättfärdige räddas ur nöden, och den ogudaktige får träda i hans ställe.

9 Genom sin mun fördärvar den gudlöse sin nästa, men genom sitt förstånd bliva de rättfärdiga räddade.

10 När det går de rättfärdiga väl, fröjdar sig staden, och när de ogudaktiga förgås, råder jubel.

11 Genom de redligas välsignelse varder en stad upphöjd, men genom de ogudaktigas mun brytes den ned.

12 Den är utan vett, som visar förakt för sin nästa; en man med förstånd tiger stilla.

13 Den som går med förtal, han förråder din hemlighet, den som har ett trofast hjärta döljer vad han får veta.

14 Där ingen rådklokhet finnes kommer folket på fall, där de rådvisa äro många, där går det väl.

15 En som går i borgen för en annan, honom går det illa, den som skyr att giva handslag, han är trygg.

16 En skön kvinna vinner ära, och våldsverkare vinna rikedom.

17 En barmhärtig man gör väl mot sig själv men den grymme misshandlar sitt eget kött.

18 Den ogudaktige gör en bedräglig vinst, men den som utsår rättfärdighet får en säker lön.

19 Den som står fast i rättfärdighet, han vinner liv, men den som far efter ont drager över sig död.

20 En styggelse för HERREN äro de vrånghjärtade, men de vilkas väg är ostrafflig behaga honom väl.

21 De onda bliva förvisso icke ostraffade, men de rättfärdigas avkomma får gå fri.

22 Såsom en gyllene ring i svinets tryne, så är skönhet hos en kvinna som saknar vett.

23 Vad de rättfärdiga önska får i allo en god fullbordan, men vad de ogudaktiga kunna hoppas är vrede.

24 Den ene utströr och får dock mer, den andre spar över hövan, men bliver allenast fattigare.

25 Den frikostige varder rikligen mättad, och den som vederkvicker andra, han bliver själv vederkvickt.

26 Den som håller inne sin säd, honom förbannar folket, den som lämnar ut sin säd, över hans huvud kommer välsignelse.

27 Den som vinnlägger sig om vad gott är, han strävar efter nåd, men den son söker vad ont är, över honom kommer ock ont.

28 Den som förtröstar på sin rikedom, han kommer på fall, men de rättfärdiga skola grönska likasom löv.

29 Den som drager olycka över sitt hus, han får vind till arvedel, och den oförnuftige bliver träl åt den som har ett vist hjärta.

30 Den rättfärdiges frukt är ett livets träd, och den som är vis, han vinner hjärtan.

31 Se, den rättfärdige får sin lön på jorden; huru mycket mer då den ogudaktige och syndaren!