Eclesiastes 1

1 Paroles de l’Ecclésiaste, fils de David, roi de Jérusalem.

2 Vanité des vanités, dit l’Ecclésiaste; vanité des vanités, tout est vanité.

3 Quel avantage a l’homme de tout le travail auquel il se livre sous le soleil?

4 Une génération passe, et une autre vient; mais la terre subsiste toujours.

5 Le soleil se lève, et le soleil se couche, et il soupire après le lieu d’où il se lève de nouveau.

6 Le vent va vers le midi, et tourne vers le nord; il va tournoyant çà et là, et revient à ses circuits.

7 Tous les fleuves vont à la mer, et la mer n’est point remplie; les fleuves continuent à aller vers le lieu d’où ils viennent.

8 Toutes choses travaillent plus que l’homme ne saurait dire; l’œil n’est jamais rassasié de voir, ni l’oreille lasse d’entendre.

9 Ce qui a été, c’est ce qui sera; ce qui s’est fait, c’est ce qui se fera, et il n’y a rien de nouveau sous le soleil.

10 Y a-t-il une chose dont on puisse dire: Vois ceci, c’est nouveau? Elle a déjà été dans les siècles qui furent avant nous.

11 On ne se souvient plus des choses d’autrefois; de même on ne se souviendra point des choses à venir, parmi ceux qui viendront plus tard.

12 Moi, l’Ecclésiaste, j’ai été roi sur Israël à Jérusalem;

13 Et j’ai appliqué mon cœur à rechercher et à sonder avec sagesse tout ce qui se fait sous les cieux; c’est là une occupation pénible que Dieu a donnée aux hommes, afin qu’ils s’y exercent.

14 J’ai vu tout ce qui se fait sous le soleil, et voilà, tout est vanité et tourment d’esprit.

15 Ce qui est courbé ne se peut redresser; et ce qui manque ne peut être compté.

16 J’ai parlé en mon cœur, et j’ai dit: Voici, j’ai grandi et surpassé en sagesse tous ceux qui ont été avant moi sur Jérusalem, et mon cœur a vu beaucoup de sagesse et de science;

17 Et j’ai appliqué mon cœur à connaître la sagesse, et à connaître la sottise et la folie; mais j’ai connu que cela aussi était un tourment d’esprit.

18 Car avec beaucoup de science, il y a beaucoup de chagrin; et celui qui accroît sa science, accroît sa douleur.

1 Ord av Predikaren, son till David, kung i Jerusalem.

Allt jordiskt är förgängligt

2 *Job 7:16, Pred 2:11, 11:8, 12:8. Förgängligt, förgängligt*1:2förgängligtOrdagrant "vindpust", en bild för flyktighet, förgänglighet och tomhet.!

säger Predikaren.

Förgängligt, förgängligt!

Allt är förgängligt.

3 *Ps 39:7, Pred 2:22f, 3:9. Vad vinner människan

med all sin möda

där hon strävar under solen?

4 *Ps 104:5, 119:90. Släkten kommer, släkten går,

men jorden står evigt kvar.

5 *Ps 19:7. Solen går upp och solen går ner,

och skyndar tillbaka till sin plats

där den går upp.

6 Vinden blåser mot söder

och vänder mot norr,

den vänder och vänder

och börjar sitt kretslopp på nytt.

7 Alla floder rinner ut i havet,

men havet blir aldrig fullt.

Dit floderna runnit förut,

rinner de igen.

8 *Ords 27:20. Allt är fullt av möda,*1:8Allt är fullt av mödaAnnan översättning: "Alla ord är fulla av möda".

människan kan inte beskriva det.

Ögat blir inte mätt av att se,

örat blir inte fullt av att höra.

9 *Pred 3:15. Det som har hänt

kommer att hända igen,

det som är gjort

kommer att göras igen.

Det finns inget nytt under solen.

10 Säger man om något: "Det här är nytt!", så har det redan funnits i forna tider, före oss. 11 Ingen minns dem som fanns före oss. Och de som kommer efter oss blir inte ihågkomna av dem som kommer efter dem.

Att söka vishet är också förgängligt

12 *1 Kung 1:34. Jag, Predikaren, var kung över Israel i Jerusalem. 13 *1 Kung 4:29f, Pred 3:10. Jag inriktade mitt hjärta på att med vishet undersöka och utforska allt*1:13utforska alltSalomo var legendarisk för sin mångsidiga vishet (1 Kung 4:29f, 10:3f). som sker under himlen. Det är en bedrövlig möda som Gud har gett människors barn att plåga sig med. 14 *Pred 2:11, 17, 4:4, 6:9. Jag såg allt som görs under solen, och se, allt är förgängligt och ett jagande efter vind.

15 *Pred 3:14, 7:14. Det som är krokigt kan inte bli rakt,

och det som saknas kan inte räknas.

16 *1 Kung 3:12f. Jag sade i mitt hjärta: Se, jag har samlat större vishet än alla som varit i Jerusalem*1:16varit i JerusalemAndra handskrifter: "härskat över Jerusalem". före mig. Mitt hjärta har sett mycket vishet och kunskap. 17 *Pred 2:12, 7:26. Men när jag inriktade mitt hjärta på att lära känna visheten och förstå dumhet och dårskap, då insåg jag att också det var ett jagande efter vind.

18 Stor vishet ger stor sorg,

ökad kunskap ger ökad smärta.