Eclesiastes 4

1 Puis je me suis mis à considérer toutes les oppressions qui se commettent sous le soleil; et voici, les opprimés sont dans les larmes, et ils n’ont point de consolateur; la force est du côté de ceux qui les oppriment: pour eux, point de consolateur.

2 C’est pourquoi j’estime plus les morts qui sont déjà morts, que les vivants qui sont encore en vie;

3 Et plus heureux que les uns et les autres, celui qui n’a pas encore été, et qui n’a point vu les mauvaises actions qui se font sous le soleil.

4 J’ai vu aussi que tout travail et toute habileté dans le travail n’est que jalousie de l’un à l’égard de l’autre. Cela aussi est une vanité et un tourment d’esprit.

5 L’insensé se croise les mains et se consume lui-même:

6 Mieux vaut plein le creux de la main avec repos, que plein les deux paumes, avec travail et tourment d’esprit.

7 Je me suis mis à regarder une autre vanité sous le soleil.

8 Tel homme est seul, et n’a point de second; il n’a ni fils, ni frère, et toutefois, il n’y a point de fin à tout son travail; même ses yeux ne se rassasient jamais de richesses; il ne se dit point: Pour qui est-ce que je travaille et que je prive mon âme du bien? Cela aussi est une vanité et une pénible occupation.

9 Deux valent mieux qu’un; parce qu’il y a pour eux un bon salaire de leur travail.

10 Car s’ils tombent, l’un peut relever l’autre; mais malheur à celui qui est seul, et qui tombe, et n’a personne pour le relever.

11 De même si deux couchent ensemble, ils auront chaud; mais celui qui est seul, comment aura-t-il chaud?

12 Et si quelqu’un est plus fort qu’un seul, les deux lui pourront résister; et la corde à trois cordons ne se rompt pas si tôt.

13 Mieux vaut un enfant pauvre et sage qu’un roi vieux et insensé, qui ne sait pas recevoir de conseil.

14 Car tel sort de prison pour régner; et de même, tel étant né roi, devient pauvre.

15 J’ai vu tous les vivants qui marchent sous le soleil, entourer l’enfant, le second après le roi, et qui le remplacera.

16 Et il n’y avait point de fin à tout le peuple, à tous ceux à la tête desquels il était; cependant ceux qui viendront après ne se réjouiront point à son sujet. Certainement, cela aussi est une vanité et un tourment d’esprit.

Förtryck, möda och ensamhet

1 *Job 35:9, Pred 3:16, Klag 1:2, 21. Vidare såg jag de våldsdåd som begås under solen. Jag såg de förtrycktas tårar, och ingen tröstade dem. Våld kom från förtryckarnas hand*4:1Våld kom från förtryckarnas handAnnan översättning: "Makten var på förtryckarnas sida"., och ingen tröstade dem. 2 *Job 3:3f, 11f, Pred 7:1, Jer 20:14f. Då prisade jag de döda som redan hade dött, de var lyckligare än de levande som ännu levde. 3 *Pred 6:3. Men lyckligare än båda är den som ännu inte blivit till, den som inte har sett det onda som görs under solen.

4 *Pred 9:6. Jag såg att all möda och framgång i arbetet beror på den enes avund mot den andre. Också det är förgängligt och ett jagande efter vind. 5 *Ords 6:10f, 24:33. Dåren lägger händerna i kors och förtär sig själv. 6 Bättre en handfull ro än båda händerna fulla med möda och jagande efter vind.

7 Och jag såg något mer som var förgängligt under solen: 8 *Ords 27:20, Pred 5:9. En som är ensam och ingen har vid sin sida, varken son eller bror. Ändå är det ingen ände på allt hans slit, och hans ögon blir inte mätta på rikedom. För vem sliter jag då och nekar mig själv det goda? Också det är förgängligt och en bedrövlig möda.

9 *1 Mos 2:18. Bättre två än en, för de får god lön för sin möda. 10 Om de faller, kan den ene resa upp den andre. Men ve den som är ensam! Faller han, finns det ingen som kan resa upp honom. 11 Likaså: om två ligger tillsammans har de det varmt. Men hur ska den ensamme hålla sig varm? 12 *Ps 127:4f. Där en blir övermannad kan två stå emot. Och en tretvinnad tråd brister inte så lätt.

Jordisk makt är förgänglig

13 Bättre en ung*4:13en ungMöjligen en referens till Jerobeam (1 Kung 11:26f), som gjorde uppror mot den gamle Salomo och senare blev kung över Nordriket (1 Kung 12:20). som är fattig och vis än en kung som är gammal och dåraktig och inte längre förstår att ta varning. 14 *1 Mos 41:41f, Ps 113:7f, Luk 1:52. Ja, han kom ut från fångarnas hus för att bli kung, fastän han föddes fattig i sitt rike. 15 Jag såg alla som levde och rörde sig under solen tillsammans med den unge som skulle ta den andres plats. 16 Det var ingen ände på allt folket, på alla som han gick i spetsen för.*4:16alla dem han gick i spetsen förAnnan översättning: "alla som levde före dem". Men ändå har de som kommer efter ingen glädje av honom. Också det är förgängligt och ett jagande efter vind.

Förhastade löften

17 *1 Sam 15:22f, Ords 15:8, 21:27, Hos 6:6. Vakta din fot när du går till Guds hus. Att komma för att lyssna är bättre än offret som dårarna ger, för de förstår inte att de gör det som är ont.