Gênesis 19

1 Or, sur le soir les deux anges arrivèrent à Sodome; et Lot était assis à la porte de Sodome. Et Lot les vit, et il se leva pour aller au-devant d’eux, et se prosterna le visage contre terre.

2 Et il dit: Voici, je vous prie, mes seigneurs, venez loger dans la maison de votre serviteur, et passez-y la nuit et lavez vos pieds; et demain matin vous vous lèverez, et vous continuerez votre chemin. Mais ils dirent: Non, nous passerons la nuit dans la rue.

3 Mais il les pressa tellement qu’ils allèrent loger chez lui et entrèrent dans sa maison. Et il leur fit un festin, et fit cuire des pains sans levain, et ils mangèrent.

4 Ils n’étaient pas encore couchés, que les hommes de la ville, les hommes de Sodome, environnèrent la maison, depuis le jeune homme jusqu’au vieillard, tout le peuple ensemble.

5 Et appelant Lot, ils lui dirent: Où sont les hommes qui sont venus chez toi cette nuit? Fais-les sortir, que nous les connaissions.

6 Alors Lot sortit vers eux à l’entrée de la maison, et il ferma la porte après lui,

7 Et il leur dit: Je vous prie, mes frères, ne faites point le mal!

8 Voici, j’ai deux filles, qui n’ont point connu d’homme; je vous les amènerai, et vous leur ferez ce qu’il vous plaira; seulement ne faites rien à ces hommes, puisqu’ils sont venus à l’ombre de mon toit.

9 Mais ils lui dirent: Retire-toi de là! Puis ils dirent: Cet homme-là est venu ici comme étranger, et il se mêle de juger! Eh bien, nous te traiterons plus mal qu’eux. Et, pressant Lot violemment, ils s’approchèrent pour enfoncer la porte.

10 Mais ces hommes, avançant leurs mains, firent rentrer Lot vers eux dans la maison, et fermèrent la porte.

11 Puis ils frappèrent d’éblouissement les hommes qui étaient à l’entrée de la maison, depuis le plus petit jusqu’au plus grand; de sorte qu’ils se lassèrent à chercher la porte.

12 Alors ces hommes dirent à Lot: Qui as-tu encore ici? Gendre, fils, filles, et tout ce qui est à toi dans la ville, fais tout sortir de ce lieu.

13 Car nous allons détruire ce lieu, parce que le cri contre ses habitants est grand devant l’Éternel, et l’Éternel nous a envoyés pour le détruire.

14 Alors Lot sortit et parla à ses gendres, qui avaient pris ses filles, et leur dit: Levez-vous, sortez de ce lieu; car l’Éternel va détruire la ville. Mais ses gendres crurent qu’il se moquait.

15 Et dès que l’aurore se leva, les anges pressèrent Lot, en disant: Lève-toi, prends ta femme et tes deux filles qui se trouvent ici, de peur que tu ne périsses dans le châtiment de la ville.

16 Et comme il tardait, ces hommes le prirent par la main; ils prirent aussi par la main sa femme et ses deux filles, parce que l’Éternel voulait l’épargner; et ils l’emmenèrent, et le mirent hors de la ville.

17 Or, dès qu’ils les eurent fait sortir, l’un d’eux dit: Sauve ta vie; ne regarde point derrière toi, et ne t’arrête en aucun endroit de la plaine; sauve-toi vers la montagne, de peur que tu ne périsses.

18 Et Lot leur répondit: Non, Seigneur, je te prie;

19 Voici, ton serviteur a trouvé grâce devant tes yeux, et tu as signalé ta miséricorde envers moi, en me sauvant la vie. Mais moi, je ne puis me sauver vers la montagne, que le mal ne m’atteigne, et que je ne meure.

20 Voici, je te prie, cette ville est assez proche pour s’y enfuir, et elle est petite; que je m’y sauve, je te prie, - n’est-elle pas petite? - et que mon âme vive.

21 Et il lui dit: Voici, je t’accorde encore cette grâce, de ne point détruire la ville dont tu as parlé.

22 Hâte-toi de t’y sauver; car je ne puis rien faire jusqu’à ce que tu y sois entré. C’est pour cela qu’on appela cette ville Tsoar (petite).

23 Comme le soleil se levait sur la terre, Lot entra dans Tsoar.

24 Alors l’Éternel fit pleuvoir sur Sodome et sur Gomorrhe du soufre et du feu, de la part de l’Éternel, du haut des cieux.

25 Et il détruisit ces villes et toute la plaine, et tous les habitants des villes, et les germes de la terre.

26 Mais la femme de Lot regarda derrière elle, et elle devint une statue de sel.

27 Et Abraham se leva de bon matin, et vint au lieu où il s’était tenu devant l’Éternel.

28 Et il regarda vers Sodome et Gomorrhe, et sur toute la surface du pays de la plaine, et il vit monter de la terre une fumée comme la fumée d’une fournaise.

29 Or, lorsque Dieu détruisit les villes de la plaine, Dieu se souvint d’Abraham, et il fit partir Lot du milieu de la ruine, quand il renversa les villes où Lot avait habité.

30 Et Lot monta de Tsoar, et habita dans la montagne avec ses deux filles, car il craignait de demeurer dans Tsoar; et il demeura dans une caverne, lui et ses deux filles.

31 Et l’aînée dit à la plus jeune: Notre père est vieux, et il n’y a personne sur la terre pour venir vers nous, selon la coutume de tous les pays.

32 Viens, faisons boire du vin à notre père, et couchons avec lui, afin que nous conservions la race de notre père.

33 Elles firent donc boire du vin à leur père cette nuit-là. Et l’aînée vint, et coucha avec son père; mais il ne s’aperçut ni quand elle se coucha, ni quand elle se leva.

34 Et le lendemain, l’aînée dit à la plus jeune: Voici, j’ai couché la nuit passée avec mon père; faisons-lui boire du vin encore cette nuit; puis va, couche avec lui, et nous conserverons la race de notre père.

35 Elles firent donc, encore cette nuit-là, boire du vin à leur père. Et la plus jeune se leva et coucha avec lui; mais il ne s’aperçut ni quand elle se coucha, ni quand elle se leva.

36 Et les deux filles de Lot conçurent de leur père.

37 Et l’aînée enfanta un fils, et l’appela du nom de Moab (issu d’un père); c’est le père des Moabites jusqu’à ce jour.

38 Et la plus jeune aussi enfanta un fils, et l’appela du nom de Ben-Ammi (fils de mon peuple). C’est le père des enfants d’Ammon jusqu’à ce jour.

Synden i Sodom

1 På kvällen kom de två änglarna till Sodom, och Lot satt då i Sodoms port.*19:1i Sodoms portPlatsen för handel, samtal och beslut (jfr Rut 4:1). När Lot fick se dem reste han sig för att möta dem, och han föll ner med ansiktet mot jorden 2 *1 Mos 18:2f, 22. och sade: "Mina herrar, kom med till er tjänares hus. Tvätta era fötter och stanna över natten. Sedan kan ni fortsätta er färd tidigt i morgon." De svarade: "Nej, vi stannar på torget*19:2torgetAnnan översättning (så Septuaginta): "gatan". över natten." 3 Men han bad dem så enträget att de vek av och kom in i hans hus. Han ordnade en festmåltid åt dem och bakade osyrat bröd*19:3osyrat brödBakades i stekpanna över eld och var fort färdigt (jfr 18:6, 2 Mos 12:39)., och de åt.

4 Innan de hade lagt sig omringades huset av männen i staden, Sodoms män, både unga och gamla, allt folket utan undantag. 5 *Dom 19:22, Jes 3:9, Rom 1:27, 1 Kor 6:9. De ropade på Lot och sade till honom: "Var är männen som kom till dig i natt? Skicka ut dem till oss så att vi får ligga med*19:5ligga medOrdagrant: "känna" (hebreiskt uttryck för sexuell gemenskap, även i vers 8). dem."

6 Då gick Lot ut till dem i porten, stängde dörren efter sig 7 *3 Mos 18:22, 20:13. och sade: "Mina bröder, gör inte så illa! 8 Jag har två döttrar som aldrig har legat med någon man. Låt mig skicka ut dem till er, så kan ni göra vad ni vill med dem. Gör bara inte något mot de här männen, eftersom de har kommit i skydd under mitt tak."

9 Men de svarade: "Flytta på dig!" De sade vidare: "Han har kommit hit som främling, och nu vill han bli vår domare! Nu ska vi göra mer ont mot dig än mot dem." Och de trängde sig med våld mot Lot och stormade fram för att spränga dörren.

10 Då räckte männen ut sina händer och drog in Lot till sig i huset och stängde dörren. 11 Männen utanför huset slog de med blindhet, både små och stora, så att de förgäves försökte finna dörren.

12 Sedan sade de till Lot: "Har du några mer här? Någon svärson, söner, döttrar eller någon annan i staden som tillhör dig? För bort dem från den här platsen, 13 *1 Mos 18:20f. för vi ska förgöra den. Deras rop har blivit så starkt inför Herren att Herren har sänt oss hit för att förgöra den."

14 Då gick Lot ut och talade med sina svärsöner, de som skulle få hans döttrar, och sade: "Bryt upp! Ta er ut från den här platsen, för Herren tänker förgöra staden." Men hans svärsöner trodde att han skämtade.

Lot lämnar Sodom

15 När gryningen kom skyndade änglarna på Lot och sade: "Bryt upp, ta med dig din hustru och dina båda döttrar som är här, så att du inte går under genom stadens synd." 16 *2 Petr 2:7. När Lot dröjde tog männen hans hand, hans hustrus hand och hans båda döttrars händer, för Herren ville skona honom. De förde ut honom, och först när de var utanför staden släppte de honom.

17 När de hade fört ut dem, sade en av dem: "Fly för livet! Se dig inte tillbaka och stanna inte någonstans på slätten. Fly till bergen så att du inte går under." 18 Men Lot sade till dem: "O nej, Herre. 19 Din tjänare har ju funnit nåd för dina ögon, och du har visat din stora godhet mot mig genom att rädda mitt liv. Men jag kan inte fly upp till bergen, för då kan olyckan hinna ifatt mig så att jag dör. 20 Se, staden där borta ligger nära. Det är lätt att fly dit och den är liten. Låt mig fly dit, så att jag får leva. Den är ju så liten."

21 Då svarade han honom: "Jag ska göra som du vill också i det här. Jag ska inte omstörta staden du talar om. 22 *1 Mos 14:8. Men skynda dig att fly dit, för jag kan inte göra något förrän du är där." Därför fick staden namnet Soar*19:22SoarAnknyter till hebr. för "liten"..

Sodom och Gomorra går under

23 Solen hade gått upp över jorden när Lot kom till Soar. 24 *5 Mos 29:23, Jes 13:19, Jer 50:40, Hos 11:8, Amos 4:11, Luk 17:29, Jud v 7. Då lät Herren svavel och eld*19:24svavel och eldSlätten var rik på naturligt förekommande kolväteföreningar (14:10). Än idag ligger en lätt doft av svavel över Döda havet. regna ner från himlen, från Herren, över Sodom och Gomorra. 25 Han ödelade dessa städer, hela slätten, alla som bodde i städerna och det som växte på marken. 26 *Luk 17:32. Men Lots hustru som följde efter honom såg sig tillbaka, och hon blev en saltstod.

27 Tidigt nästa morgon gick Abraham till den plats där han hade stått inför Herren28 och såg ner över Sodom och Gomorra och hela slättlandet. Då såg han rök stiga upp från landet, som röken från en smältugn. 29 När Gud ödelade städerna på slätten tänkte han på Abraham och lät Lot komma undan förödelsen, när han omstörtade*19:25ödeladeOrdvalet (ordagrant: "vände upp och ner på") för tanken till en jordbävning (jfr Job 9:5). Arkeologiska lämningar antyder att slätten kring Döda havet kan ha varit tätbefolkad under 2000-talet f Kr, men städerna gick under mot slutet av årtusendet. städerna där Lot hade bott.

Moab och Ben-Ammi

30 Lot drog ut från Soar upp till bergsbygden och bosatte sig där med sina båda döttrar, för han vågade inte bo kvar i Soar. Han bodde med sina båda döttrar i en grotta. 31 Då sade den äldre till den yngre: "Vår far är gammal och det finns ingen man i landet som kan gå in till oss som man gör överallt på jorden. 32 Kom, vi ser till att vår far dricker vin, och sedan ligger vi med honom så att vi får barn genom vår far." 33 Så gav de sin far vin att dricka den natten, och den äldre gick in och låg med honom. Han märkte inte när hon lade sig och inte heller när hon steg upp.

34 Nästa dag sade den äldre till den yngre: "Jag låg med far i natt. Nu ser vi till att han dricker vin i natt också, och sedan går du in och ligger med honom så att vi får barn genom vår far." 35 Så gav de sin far vin att dricka också den natten, och den yngre låg med honom. Han märkte inte när hon lade sig och inte heller när hon steg upp.

36 Och båda Lots döttrar blev havande genom sin far. 37 Den äldre födde en son som hon gav namnet Moab. Han är stamfar till de nuvarande moabiterna. 38 Den yngre födde också en son som hon gav namnet Ben-Ammi. Han är stamfar till de nuvarande ammoniterna.*19:37fmoabiterna … ammoniternaFolkslag öster och nordost om Döda havet.