Gênesis 30

1 Alors Rachel, voyant qu’elle ne donnait point d’enfant à Jacob, fut jalouse de sa sœur, et dit à Jacob: Donne-moi des enfants; sinon je suis morte.

2 Et la colère de Jacob s’enflamma contre Rachel, et il dit: Suis-je à la place de Dieu, qui t’a refusé la fécondité

3 Et elle dit: Voici ma servante Bilha; viens vers elle, et elle enfantera sur mes genoux, et j’aurai, moi aussi, des enfants par elle.

4 Elle lui donna donc pour femme Bilha, sa servante; et Jacob vint vers elle.

5 Et Bilha conçut, et enfanta un fils à Jacob.

6 Et Rachel dit: Dieu m’a rendu justice, et il a aussi exaucé ma voix, et m’a donné un fils; c’est pourquoi elle l’appela Dan (juge).

7 Et Bilha, servante de Rachel, conçut encore et enfanta un second fils à Jacob.

8 Et Rachel dit: J’ai soutenu contre ma sœur des luttes de Dieu; j’ai même eu la victoire; et elle lui donna le nom de Nephthali (ma lutte).

9 Alors Léa, voyant qu’elle avait cessé d’avoir des enfants, prit Zilpa, sa servante, et la donna pour femme à Jacob.

10 Et Zilpa, servante de Léa, enfanta un fils à Jacob.

11 Et Léa dit: Quel bonheur! Et elle l’appela Gad (bonheur).

12 Et Zilpa, servante de Léa, enfanta un second fils à Jacob.

13 Et Léa dit: Que je suis heureuse! car les filles me diront heureuse; et elle l’appela Asser (heureux).

14 Et Ruben s’en alla au temps de la moisson des blés, et trouva des mandragores dans les champs, et les apporta à Léa, sa mère. Et Rachel dit à Léa: Donne-moi, je te prie, des mandragores de ton fils.

15 Et elle lui répondit: Est-ce peu d’avoir pris mon mari, que tu veuilles encore prendre les mandragores de mon fils? Et Rachel dit: Eh bien! qu’il couche avec toi cette nuit en échange des mandragores de ton fils.

16 Et lorsque Jacob revint des champs le soir, Léa alla au-devant de lui, et dit: Tu viendras vers moi; car je t’ai loué pour les mandragores de mon fils; et il coucha avec elle cette nuit-là.

17 Et Dieu exauça Léa, et elle conçut, et enfanta à Jacob un cinquième fils.

18 Et elle dit: Dieu m’a donné mon salaire, pour avoir donné ma servante à mon mari; et elle l’appela Issacar (il y a salaire).

19 Et Léa conçut encore, et enfanta un sixième fils à Jacob,

20 Et Léa dit: Dieu m’a donné un bon douaire; cette fois mon mari habitera avec moi; car je lui ai enfanté six fils. Et elle l’appela Zabulon (habitation).

21 Ensuite elle enfanta une fille, et elle l’appela Dina.

22 Et Dieu se souvint de Rachel, et Dieu l’exauça et la rendit féconde.

23 Et elle conçut, et enfanta un fils, et dit: Dieu a ôté mon opprobre;

24 Et elle l’appela Joseph (il ôte ou il ajoute), en disant: Que l’Éternel m’ajoute encore un autre fils!

25 Et lorsque Rachel eut enfanté Joseph, Jacob dit à Laban: Donne-moi mon congé, que je m’en aille en mon lieu, dans mon pays.

26 Donne-moi mes femmes et mes enfants, pour lesquels je t’ai servi, et que je m’en aille; car tu sais le service que j’ai fait pour toi.

27 Et Laban lui répondit: Puissé-je avoir trouvé grâce à tes yeux; car j’ai deviné que l’Éternel m’a béni à cause de toi.

28 Puis il dit: Fixe-moi ton salaire, et je te le donnerai.

29 Et il lui répondit: Tu sais comment je t’ai servi, et ce qu’est devenu ton bétail avec moi.

30 Car ce que tu avais avant moi était peu de chose; mais depuis il s’est fort accru, et l’Éternel t’a béni depuis que j’ai mis le pied chez toi; et maintenant, quand travaillerai-je aussi pour ma maison?

31 Et Laban lui dit: Que te donnerai-je? Et Jacob répondit: Tu ne me donneras rien. Je paîtrai encore tes troupeaux, et je les garderai, si tu fais ceci pour moi:

32 Je passerai aujourd’hui parmi tous tes troupeaux; ôtes-en toute bête picotée et tachetée, et toute bête noire parmi les agneaux, et ce qui est tacheté et picoté parmi les chèvres; et ce sera mon salaire.

33 Et ma justice me rendra témoignage à l’avenir devant toi, quand tu viendras reconnaître mon salaire. Tout ce qui ne sera point picoté ou tacheté parmi les chèvres, et noir parmi les agneaux, aura été volé, s’il est trouvé chez moi.

34 Alors Laban dit: Eh bien! qu’il en soit comme tu dis.

35 Et le jour même il sépara les boucs rayés et tachetés, et toutes les chèvres picotées et tachetées, tout ce qui avait du blanc, et tout ce qui était noir parmi les agneaux; et il les confia à ses fils.

36 Et il mit l’espace de trois jours de chemin entre lui et Jacob. Et Jacob paissait le reste des troupeaux de Laban.

37 Alors Jacob prit des branches vertes de peuplier, d’amandier et de platane, et y fit des raies blanches, en découvrant le blanc qui était aux branches.

38 Et il mit les branches qu’il avait pelées, dans les auges, dans les abreuvoirs où les brebis venaient boire, en face des brebis; et elles entraient en chaleur, quand elles venaient boire.

39 Les brebis entraient donc en chaleur à la vue des branches, et elles faisaient des agneaux rayés, picotés et tachetés.

40 Et Jacob partageait les agneaux, et mettait les brebis du troupeau de Laban en face de ce qui était rayé, et de tout ce qui était noir; et il mit ses troupeaux à part, et ne les mit point auprès des troupeaux de Laban.

41 Et il arrivait que toutes les fois que les brebis vigoureuses entraient en chaleur, Jacob mettait les branches sous les yeux du troupeau dans les auges, afin qu’elles entrassent en chaleur auprès des branches.

42 Mais quand les brebis étaient chétives, il ne les mettait point. En sorte que les agneaux chétifs étaient pour Laban, et les vigoureux pour Jacob.

43 Et cet homme devint extrêmement riche, et il eut de nombreux troupeaux, des servantes et des serviteurs, des chameaux et des ânes.

1 När Rakel såg att hon inte födde några barn åt Jakob, blev hon avundsjuk på sin syster och sade till Jakob: "Skaffa mig barn, annars dör jag." 2 *1 Mos 20:18, 29:31. Då blev Jakob arg på Rakel och svarade: "Kan jag ersätta Gud? Det är han som har hindrat dig att få barn." 3 *1 Mos 16:2. Hon sade: "Här är min slavinna Bilha. Gå in till henne, så att hon får föda barn åt mig och jag får avkomma genom henne."

4 Så gav hon honom sin slavinna Bilha till hustru, och Jakob gick in till henne. 5 Bilha blev havande och födde en son åt Jakob. 6 Då sade Rakel: "Gud har skaffat mig rätt. Han har hört min röst och gett mig en son." Därför gav hon honom namnet Dan*30:6DanBetyder "skaffa rätt"..

7 Och Bilha, Rakels slavinna, blev havande igen och födde en andra son åt Jakob. 8 Då sade Rakel: "Guds kamper har jag kämpat med min syster, och jag har vunnit." Och hon gav honom namnet Naftali*30:8NaftaliBetyder "min kamp"..

9 När Lea såg att hon hade slutat föda barn, tog hon sin slavinna Silpa och gav henne till hustru åt Jakob. 10 Och Silpa, Leas slavinna, födde en son åt Jakob. 11 Då sade Lea: "Vilken lycka*30:11Vilken lyckaJudisk lästradition och Peshitta: "Lyckan kommer". Namnet Gad betyder "lycka".!" Och hon gav honom namnet Gad.

12 Leas slavinna Silpa födde en andra son åt Jakob. 13 Då sade Lea: "Jag är lycklig. Ja, unga kvinnor ska prisa mig lycklig." Och hon gav honom namnet Asher*30:13AsherBetyder "lycklig"..

14 En gång under veteskörden*30:14under veteskördenVid tiden kring maj-juni. gick Ruben ut på marken och fann kärleksäpplen*30:14kärleksäpplenAlrunan användes som afrodisiaka (jfr Höga V 7:13) och för fruktsamhet. som han tog med till sin mor Lea. Då sade Rakel till Lea: "Ge mig av din sons kärleksäpplen." 15 Men hon svarade henne: "Är det inte nog att du har tagit min man? Ska du ta min sons kärleksäpplen också?" Rakel sade: "Han får ligga med dig i natt om jag får din sons kärleksäpplen."

16 När Jakob kom hem från marken på kvällen, gick Lea och mötte honom och sade: "Du ska komma in till mig, för jag har gett min sons kärleksäpplen som lön för dig." Så låg han med henne den natten. 17 Gud hörde Lea, och hon blev havande och födde en femte son åt Jakob. 18 Då sade Lea: "Gud har gett mig lön för att jag gav min slavinna åt min man." Och hon gav honom namnet Isaskar*30:18IsaskarAnknyter till det hebreiska ordet för "lön"..

19 Lea blev havande igen och födde en sjätte son åt Jakob. 20 Då sade hon: "Gud har gett mig en god gåva. Nu ska min man bo hos mig*30:20bo hos migAnnan översättning (så Septuaginta): "upphöja mig"., eftersom jag har fött sex söner åt honom." Och hon gav honom namnet Sebulon*30:20SebulonAnknyter till de hebreiska orden för "gåva", "bo" och "upphöja"..

21 Därefter födde hon en dotter och gav henne namnet Dina*30:21DinaKan tolkas som kvinnlig form av Dan, "skaffa rätt" (jfr 34:31)..

22 Men Gud tänkte på Rakel. Gud hörde henne och gjorde henne fruktsam. 23 Och hon blev havande och födde en son. Då sade hon: "Gud har tagit bort min skam." 24 Och hon gav honom namnet Josef*30:24JosefAnknyter till de hebreiska orden för "ta bort" och "ge ytterligare". Barnlöshet ansågs vara ett olyckligt öde (jfr 1 Sam 1:5f, Luk 1:25). och sade: "Herren ska ge mig en son till."

Jakobs avtal med Laban

25 När Rakel hade fött Josef*30:25När Rakel hade fött JosefKanske 1915 f Kr (jfr 41:46)., sade Jakob till Laban: "Låt mig resa. Jag vill bege mig hem till min bygd och till mitt land. 26 *1 Mos 31:36f. Ge mig mina hustrur och mina barn som jag har arbetat hos dig för, så ger jag mig av. Du vet ju själv hur jag har arbetat för dig." 27 Laban svarade honom: "Låt mig finna nåd för dina ögon. Genom spåtecken*30:27spåteckenLängre fram förbjudet i Mose lag (3 Mos 19:31, 5 Mos 18:10f). förstår jag att Herren har välsignat mig för din skull." 28 Han tillade: "Bestäm vad du vill ha i lön av mig, så ska jag ge dig det."

29 Jakob sade till honom: "Du vet själv hur jag har arbetat för dig och vad det har blivit av din boskap hos mig. 30 Det lilla du hade innan jag kom har förökat sig och blivit mycket, för Herren har välsignat dig var jag än gått fram. Men när ska jag få göra något för mitt eget hus?" 31 Han svarade: "Vad ska jag ge dig?"

Jakob sade: "Du ska inte ge mig något alls. Om du gör som jag säger ska jag fortsätta som herde för din hjord och vakta den. 32 Jag vill gå igenom hela din hjord i dag och skilja ut alla spräckliga och brokiga djur – alla mörka djur bland lammen*30:32spräckliga … brokiga … mörka djur bland lammenNormalt en mycket liten andel av dåtidens får och getter. En herde fick annars ofta 10-20% av de nyfödda djuren som sin lön. och de brokiga och spräckliga bland getterna. Det ska vara min lön. 33 När du sedan kommer för att se med egna ögon vad som blivit min lön, då ska min rättfärdighet vara mitt vittne. Alla getter hos mig som inte är spräckliga eller brokiga och alla lamm som inte är mörka ska räknas som stulna." 34 "Det är bra", sade Laban. "Det får bli som du har sagt."

35 Samma dag skilde Laban ut de strimmiga och brokiga bockarna och alla spräckliga och brokiga hongetter, alla som det fanns något vitt på, och alla lamm som var mörka. Dessa lämnade han i sina söners vård. 36 Han satte ett avstånd på tre dagsresor mellan sig och Jakob. Och Jakob fick sedan vakta Labans övriga hjord.

37 Men Jakob tog färska käppar av poppel, mandelträd och lönn och gjorde vita ränder på dem genom att skala av barken så att det vita på käpparna syntes. 38 Sedan lade han käpparna som han skalat i rännorna eller vattenhoarna, så att djuren hade dem framför sig när hjordarna kom för att dricka. De brukade para sig när de kom för att dricka. 39 När djuren parade sig vid käpparna blev djurens avkomma strimmig, spräcklig och brokig. 40 Sedan förde Jakob lammen åt sidan och ordnade de andra djuren så att de vände huvudena mot det strimmiga och allt det mörka i Labans hjord. Så skaffade han sig egna hjordar som han inte blandade med Labans hjord. 41 Så ofta de kraftiga djuren skulle para sig, lade Jakob käpparna framför djurens ögon i rännorna så att de parade sig vid käpparna. 42 Men när det var svaga djur, lade han inte dit dem. På det sättet fick Laban de svaga djuren och Jakob de kraftiga. 43 *1 Mos13:2, 24:35, Ords 10:22. Och Jakob blev mycket rik. Han fick mycket småboskap och dessutom slavinnor och slavar, kameler och åsnor.