1 Or, Dina, la fille que Léa avait enfantée à Jacob, sortit pour voir les filles du pays.
2 Et Sichem, fils de Hémor, le Hévien, prince du pays, la vit, et l’enleva, et coucha avec elle, et lui fit violence.
3 Et son âme s’attacha à Dina, fille de Jacob, et il aima la jeune fille, et parla au cœur de la jeune fille.
4 Et Sichem parla à Hémor, son père, et lui dit: Donne-moi cette jeune fille pour femme.
5 Or, Jacob apprit qu’il avait déshonoré Dina sa fille; mais ses fils étaient aux champs avec son bétail, et Jacob se tut jusqu’à leur retour.
6 Cependant Hémor, père de Sichem, sortit vers Jacob pour lui parler.
7 Et les fils de Jacob revinrent des champs dès qu’ils apprirent la chose; et ces hommes furent affligés et fort irrités de l’infamie que Sichem avait commise en Israël, en couchant avec la fille de Jacob, ce qui ne devait point se faire.
8 Et Hémor leur parla, en disant: L’âme de Sichem, mon fils, s’est attachée à votre fille; donnez-la-lui, je vous prie, pour femme.
9 Et alliez-vous avec nous; vous nous donnerez vos filles, et vous prendrez nos filles pour vous.
10 Et vous habiterez avec nous; et le pays sera à votre disposition: demeurez-y et y trafiquez, et acquérez-y des propriétés.
11 Et Sichem dit au père et aux frères de la jeune fille: Que je trouve grâce à vos yeux; et je donnerai ce que vous me direz.
12 Imposez-moi un grand douaire, et de grands présents, et je les donnerai comme vous me direz; mais donnez-moi la jeune fille pour femme.
13 Alors les fils de Jacob répondirent avec ruse à Sichem et à Hémor, son père; ils parlèrent ainsi, parce qu’il avait déshonoré Dina leur sœur.
14 Ils leur dirent: C’est une chose que nous ne pouvons faire que de donner notre sœur à un homme incirconcis; car ce nous serait un opprobre.
15 Nous ne consentirons à ce que vous demandez que si vous devenez semblables à nous, en circoncisant tous les mâles parmi vous.
16 Alors nous vous donnerons nos filles, et nous prendrons vos filles pour nous; et nous habiterons avec vous, et nous ne serons plus qu’un peuple.
17 Mais, si vous ne voulez pas nous écouter et vous circoncire, nous prendrons notre fille, et nous nous en irons.
18 Et leurs discours plurent à Hémor et à Sichem, fils de Hémor.
19 Et le jeune homme ne différa point de faire la chose; car la fille de Jacob lui plaisait. Or il était le plus considéré de toute la maison de son père.
20 Hémor et Sichem, son fils, vinrent donc à la porte de leur ville, et parlèrent aux gens de leur ville, en disant:
21 Ces gens-ci sont paisibles à notre égard; qu’ils habitent au pays, et qu’ils y trafiquent. Et voici, le pays est assez étendu pour eux; nous prendrons leurs filles pour femmes, et nous leur donnerons nos filles.
22 Mais ils ne consentiront à habiter avec nous, pour n’être qu’un seul peuple, que si tout mâle parmi nous est circoncis, comme ils sont eux-mêmes circoncis.
23 Leur bétail, et leurs biens, et toutes leurs bêtes, ne seront-ils pas à nous? Accordons-leur seulement cela, et qu’ils demeurent avec nous.
24 Et tous ceux qui sortaient par la porte de leur ville, obéirent à Hémor et à Sichem son fils, et tout mâle qui sortait par la porte de leur ville, fut circoncis.
25 Et il arriva au troisième jour, lorsqu’ils étaient souffrants, que deux des fils de Jacob, Siméon et Lévi, frères de Dina, prirent chacun leur épée, se jetèrent sur la ville en sécurité, et tuèrent tous les mâles.
26 Ils passèrent au tranchant de l’épée Hémor et Sichem, son fils; et ils prirent Dina de la maison de Sichem, et ils sortirent.
27 Les fils de Jacob se jetèrent sur les blessés et pillèrent la ville, parce qu’on avait déshonoré leur sœur.
28 Et ils prirent leurs troupeaux, leurs bœufs et leurs ânes, ce qui était dans la ville et aux champs;
29 Ils emmenèrent et pillèrent tous leurs biens, et tous leurs petits enfants, et leurs femmes, et tout ce qui était dans les maisons.
30 Alors Jacob dit à Siméon et à Lévi: Vous m’avez troublé, en me mettant en mauvaise odeur parmi les habitants du pays, parmi les Cananéens et les Phéréziens. Et moi, je n’ai qu’un petit nombre d’hommes; ils s’assembleront contre moi, et me frapperont, et je serai détruit, moi et ma maison.
31 Et ils répondirent: Doit-on traiter notre sœur comme une prostituée?
Våldtäkten mot Dina
1 Men Dina, den dotter som Lea hade fött åt Jakob, gick ut för att träffa flickorna i landet. 2 Shekem som var son till hivén Hamor, fursten i landet, fick se henne och tog henne. Han låg med henne och förnedrade henne. 3 Men hans hjärta fäste sig vid Jakobs dotter Dina. Han älskade flickan och talade vänligt med henne. 4 Och Shekem sade till sin far Hamor: "Skaffa mig den flickan till hustru34:4till hustruSamlag före äktenskap betraktades som en "dårskap i Israel" (vers 7, jfr 5 Mos 22:21) men löstes ofta genom äktenskap (2 Mos 22:16f, 5 Mos 22:28f), dock inte med en olämplig partner som en avgudadyrkare (5 Mos 7:3f).."
5 Jakob fick höra att hans dotter Dina hade blivit orenad, men eftersom hans söner var ute på marken med boskapen teg Jakob tills de kom hem. 6 Men Shekems far Hamor gick ut till Jakob för att tala med honom. 7 5 Mos 22:21, 2 Sam 13:11f. När Jakobs söner kom hem från marken och fick höra vad som hänt, kände de sorg och vrede över vad Shekem gjort. Att han hade legat med Jakobs dotter var en dårskap i Israel, något som inte fick ske.
8 Men Hamor talade med dem och sade: "Min son Shekem har fäst sig vid er syster. Ge henne åt honom till hustru. 9 Gift in er hos oss. Ge oss era döttrar så kan ni ta våra döttrar till hustrur. 10 Slå er ner hos oss och landet ska ligga öppet för er. Bo här och flytta omkring och skaffa er ägodelar." 11 Och Shekem sade till hennes far och hennes bröder: "Låt mig finna nåd för era ögon. Det ni begär vill jag ge er. 12 Begär av mig hur stor brudgåva och annan gåva som helst. Jag vill ge vad ni fordrar av mig. Ge mig bara flickan till hustru."
13 Jakobs söner svarade Shekem och hans far Hamor med list, eftersom han hade orenat deras syster Dina. 14 De sade till dem: "Vi kan inte gå med på att ge vår syster åt en man som har förhud. Det skulle vara en skam för oss. 15 Vi kan göra er till viljes bara på det villkoret att ni blir som vi och att alla män bland er låter omskära sig. 16 Då ska vi ge er våra döttrar och ta era döttrar till hustrur, vi ska bo bland er och bli ett enda folk med er. 17 Men om ni inte lyssnar till oss och inte låter er omskäras, kommer vi att ta vår syster och dra bort."
18 Hamor och hans son Shekem tyckte att deras förslag lät bra. 19 Och den unge mannen dröjde inte med att göra som de sade, eftersom han var kär i Jakobs dotter. Och han var mer ansedd i sin fars hus än någon annan.
20 Hamor och hans son Shekem gick till stadsporten34:20stadsportenPlatsen där de äldste samlades och beslut fattades (jfr 5 Mos 25:7f, Rut 4). och talade till männen i staden. De sade: 21 "Dessa män är fredligt sinnade mot oss. De kan få bo i landet och flytta omkring här. Landet har ju gott om utrymme för dem. Vi tar deras döttrar till hustrur åt oss och ger dem våra döttrar. 22 Men endast på ett villkor kommer männen att göra oss till viljes och bo bland oss och bli ett enda folk med oss: att alla män hos oss blir omskurna liksom de är omskurna. 23 Då kommer deras boskap och egendom och alla deras dragdjur att tillhöra oss. Låt oss därför göra dem till viljes så att de bor kvar bland oss." 24 Och folket lydde Hamor och hans son Shekem. Alla män som bodde innanför stadsporten lät omskära sig.
25 1 Mos 49:5f. Men på tredje dagen, när männen var sjuka av såren, tog Jakobs två söner Simeon och Levi, Dinas bröder, var sitt svärd och överföll oväntat staden och dödade alla av manligt kön. 26 Även Hamor och hans son Shekem dödade de med svärd och tog med sig Dina ut ur Shekems hus och gav sig i väg. 27 Och Jakobs söner gick fram över de slagna och plundrade staden eftersom deras syster hade blivit orenad. 28 De tog deras får, kor och åsnor, både det som fanns i staden och det som fanns ute på fälten. 29 Alla deras ägodelar och alla deras barn och kvinnor förde de bort som byte tillsammans med allt annat som fanns i husen.
30 Men Jakob sade till Simeon och Levi: "Ni har dragit olycka över mig och gjort mig förhatlig för dem som bor i landet, kananeerna och perisseerna. Jag har bara några få män. Nu går de samman mot mig och slår ihjäl mig. Både jag och mitt hus kommer att förgöras." 31 Men de svarade: "Ska man då få behandla vår syster som en hora?"