Gênesis 35

1 Et Dieu dit à Jacob: Lève-toi, monte à Béthel, et demeures-y, et fais-y un autel au Dieu qui t’apparut lorsque tu fuyais de devant Ésaü, ton frère.

2 Alors Jacob dit à sa famille, et à tous ceux qui étaient avec lui: Otez les dieux étrangers qui sont au milieu de vous, et purifiez-vous, et changez de vêtements;

3 Et levons-nous, et montons à Béthel, et j’y ferai un autel au Dieu qui m’a répondu au jour de ma détresse, et qui a été avec moi pendant mon voyage.

4 Alors ils donnèrent à Jacob tous les dieux étrangers qu’ils avaient, et les anneaux qui étaient à leurs oreilles; et Jacob les enterra sous le chêne qui était près de Sichem.

5 Ensuite ils partirent. Et Dieu frappa de terreur les villes qui étaient autour d’eux; et ils ne poursuivirent point les fils de Jacob.

6 Et Jacob vint à Luz, qui est au pays de Canaan (c’est Béthel), lui et tout le peuple qui était avec lui.

7 Et il y bâtit un autel, et il appela ce lieu: El-Béthel (Dieu de Béthel); car c’est là que Dieu lui était apparu, lorsqu’il fuyait de devant son frère.

8 Et Débora, nourrice de Rébecca, mourut; et elle fut ensevelie au-dessous de Béthel, sous le chêne, qu’on appela Allon-Bacuth (chêne des pleurs).

9 Et Dieu apparut encore à Jacob, lorsqu’il venait de Paddan-Aram; et il le bénit.

10 Et Dieu lui dit: Ton nom est Jacob; tu ne seras plus appelé Jacob, mais Israël sera ton nom. Et il lui donna le nom d’Israël.

11 Et Dieu lui dit: Je suis le Dieu Tout-Puissant: augmente et multiplie. Une nation, même une multitude de nations naîtront de toi; des rois sortiront de tes reins.

12 Et je te donnerai le pays que j’ai donné à Abraham et à Isaac, et je donnerai ce pays à ta postérité après toi.

13 Et Dieu remonta d’avec lui, du lieu où il lui avait parlé.

14 Et Jacob dressa un monument au lieu où il lui avait parlé, un monument de pierre, et il fit dessus une aspersion, et y versa de l’huile.

15 Et Jacob appela le lieu où Dieu lui avait parlé, Béthel (maison de Dieu).

16 Et ils partirent de Béthel, et il y avait encore un espace de pays pour arriver à Éphrath, lorsque Rachel enfanta; et elle eut beaucoup de peine à accoucher.

17 Et comme elle avait beaucoup de peine à accoucher, la sage-femme lui dit: Ne crains point, car tu as encore un fils.

18 Et comme elle rendait l’âme, car elle mourut, elle le nomma Bénoni (fils de ma douleur); mais son père l’appela Benjamin (fils de la droite).

19 Rachel mourut donc, et fut ensevelie au chemin d’Éphrath, qui est Bethléhem.

20 Et Jacob dressa un monument sur sa tombe; c’est le monument de la tombe de Rachel, qui subsiste encore aujourd’hui.

21 Puis Israël partit, et il dressa sa tente au delà de Migdal-Eder (tour du troupeau).

22 Et il arriva, pendant qu’Israël demeurait dans ce pays-là, que Ruben vint et coucha avec Bilha, concubine de son père; et Israël l’apprit. Or, Jacob avait douze fils.

23 Les fils de Léa: Ruben, premier-né de Jacob, Siméon, Lévi, Juda, Issacar et Zabulon.

24 Les fils de Rachel: Joseph et Benjamin.

25 Les fils de Bilha, servante de Rachel: Dan et Nephthali.

26 Et les fils de Zilpa, servante de Léa: Gad et Asser. Ce sont là les fils de Jacob, qui lui naquirent à Paddan-Aram.

27 Et Jacob vint vers Isaac son père, à Mamré, à Kirjath-Arba, qui est Hébron, où avaient séjourné Abraham et Isaac.

28 Et les jours d’Isaac furent de cent quatre-vingts ans.

29 Et Isaac expira et mourut, et fut recueilli vers ses peuples, âgé et rassasié de jours; et Ésaü et Jacob, ses fils, l’ensevelirent.

Gud välsignar Jakob i Betel

1 *1 Mos 28:12f. Gud sade till Jakob: "Gå upp till Betel och stanna där och res ett altare åt den Gud som uppenbarade sig för dig när du flydde för din bror Esau."

2 *1 Mos 31:19, Jos 24:2, 23, 1 Sam 7:3. Då sade Jakob till sitt husfolk och till alla som var med honom: "Gör er av med de främmande gudarna som ni har hos er. Rena er och byt kläder. 3 Vi går upp till Betel. Där ska jag resa ett altare åt den Gud som svarade mig när jag var i nöd och som var med mig på vägen jag gick." 4 Och de gav Jakob alla främmande gudar de hade och alla sina örringar, och Jakob grävde ner dem under terebinten vid Shekem. 5 Sedan bröt de upp, och en skräck från Gud kom över städerna runt omkring så att man inte förföljde Jakobs söner.

6 Och Jakob kom till Luz, det vill säga Betel, i Kanaans land med allt folket som var med honom. 7 *1 Mos 28:19, 31:13. Där byggde han ett altare och kallade platsen El-Betel, därför att Gud hade uppenbarat sig för honom där när han flydde för sin bror. 8 *1 Mos 24:59. Debora, Rebeckas amma, dog och blev begravd under en ek nedanför Betel. Den fick namnet Gråteken.

9 Gud visade sig på nytt för Jakob när han hade kommit tillbaka från Paddan-Aram, och han välsignade honom. 10 *1 Mos 32:28, 1 Kung 18:31. Gud sade till honom: "Ditt namn är Jakob. Men du ska inte längre heta Jakob, utan Israel ska vara ditt namn." Och han gav honom namnet Israel.

11 *1 Mos 17:6, 16, 48:4. Gud sade till honom: "Jag är Gud den Allsmäktige. Var fruktsam och föröka dig. Ett folk, ja, många folk*35:11många folkAnnan översättning: "en församling av folk" (även i 28:3, 48:4). ska komma från dig, och kungar ska utgå från dig. 12 *1 Mos 12:7, 26:3. Det land som jag gett till Abraham och Isak ger jag till dig. Och åt dina efterkommande ska jag ge detta land." 13 Sedan steg Gud upp från honom vid platsen där han hade talat med honom.

14 Och Jakob reste*35:14resteAnnan översättning: "hade rest" (vid sitt första möte med Gud vid Betel, 28:18). en stod på platsen där Gud hade talat med honom, en stenstod. Han offrade dryckesoffer på den och hällde olja över den. 15 Jakob kallade platsen där Gud hade talat med honom Betel.

Rakel dör

16 Sedan bröt de upp från Betel. När det var en bit kvar till Efrata började Rakel föda, och förlossningen var svår*35:16förlossningen var svårEn mycket vanlig dödsorsak för antikens kvinnor.. 17 När det var som svårast sade barnmorskan till henne: "Var inte orolig! Du får en son den här gången också." 18 Men när hennes själ skulle lämna henne – hon var döende – gav hon honom namnet Ben-Oni.*35:18Ben-OniBetyder "min smärtas son". Men hans far kallade honom Benjamin*35:18BenjaminBetyder "min högra hands son", dvs "lyckoson"..

19 *1 Mos 48:7. Rakel dog och begravdes vid vägen till Efrata, det vill säga Betlehem. 20 Jakob reste en stod på hennes grav. Det är den som än i dag kallas Rakels gravsten*35:20Rakels gravstenEtt monument står i dag strax norr om Betlehem (jfr Matt 2:18). Graven förknippas också med Benjamins område längre norrut på samma väg (1 Sam 10:2, Jer 31:15)..

21 Och Israel bröt upp därifrån och reste sitt tält på andra sidan Herdetornet. 22 *1 Mos 49:4, 3 Mos 18:8, 1 Krön 5:1. Medan Israel bodde där i landet hände det att Ruben gick in till sin fars bihustru*35:22gick in till sin fars bihustruIncest straffades längre fram med döden (3 Mos 20:11, 5 Mos 27:20). Bilha och låg med henne. Och Israel fick höra det.

Jakobs söner

Jakob hade tolv söner. 23 *1 Mos 29:32f, 30:18f. Leas söner var Ruben, Jakobs förstfödde, samt Simeon, Levi, Juda, Isaskar och Sebulon. 24 *1 Mos 30:23f. Rakels söner var Josef och Benjamin. 25 *1 Mos 30:5f. Rakels slavinna Bilhas söner var Dan och Naftali. 26 *1 Mos 30:10f. Leas slavinna Silpas söner var Gad och Asher. Detta var Jakobs söner, och de föddes åt honom i Paddan-Aram.

Isak dör

27 *1 Mos 14:13, 18:1, 23:19. Jakob kom hem till sin far Isak i Mamre vid Kirjat-Arba, det vill säga Hebron, där Abraham och Isak hade bott som främlingar. 28 Och Isak levde hundraåttio år*35:28Isak levde hundraåttio årKanske 2066-1886 f Kr.. 29 Sedan gav han upp andan och dog och samlades till sitt folk, gammal och mätt på att leva. Hans söner Esau och Jakob begravde honom.