Gênesis 21

1 Et l’Éternel visita Sara, comme il l’avait dit; et l’Éternel fit à Sara comme il en avait parlé.

2 Et Sara conçut, et enfanta un fils à Abraham dans sa vieillesse, à l’époque que Dieu lui avait dite.

3 Et Abraham appela son fils, qui lui était né, et que Sara lui avait enfanté, Isaac.

4 Et Abraham circoncit Isaac son fils à l’âge de huit jours, comme Dieu le lui avait commandé.

5 Or, Abrabam était âgé de cent ans, quand Isaac, son fils, lui naquit.

6 Et Sara dit: Dieu m’a fait une chose qui fera rire; tous ceux qui l’apprendront, riront à mon sujet.

7 Puis elle dit: Qui eût dit à Abraham que Sara allaiterait des enfants? car je lui ai enfanté un fils dans sa vieillesse.

8 Et l’enfant grandit, et fut sevré. Et Abraham fit un grand festin le jour où Isaac fut sevré.

9 Et Sara vit le fils d’Agar l’Égyptienne qu’elle avait enfanté à Abraham, qui riait.

10 Et elle dit à Abraham: Chasse cette servante et son fils, car le fils de cette servante n’héritera point avec mon fils, avec Isaac.

11 Et cette parole déplut fort à Abraham, à cause de son fils.

12 Mais Dieu dit à Abraham: Que cela ne te déplaise pas à cause de l’enfant et de ta servante. Quoi que te dise Sara, obéis à sa voix: car c’est en Isaac que ta postérité sera appelée de ton nom.

13 Mais je ferai aussi du fils de la servante une nation, parce qu’il est ta race.

14 Et Abraham se leva de bon matin, prit du pain et une outre d’eau, et les donna à Agar; il les mit sur son épaule; il lui donna aussi l’enfant et la renvoya. Et elle s’en alla et erra dans le désert de Béer-Shéba.

15 Quand l’eau de l’outre fut épuisée, elle laissa l’enfant sous un des arbrisseaux.

16 Et elle s’en alla, et s’assit vis-à-vis, environ à la distance d’une portée d’arc; car elle dit: Que je ne voie pas mourir l’enfant. Et elle s’assit vis-à-vis, éleva la voix, et pleura.

17 Et Dieu entendit la voix du jeune garçon, et l’ange de Dieu appela des cieux Agar, et lui dit: Qu’as-tu, Agar? Ne crains point, car Dieu a entendu la voix du jeune garçon, là où il est.

18 Lève-toi, prends le jeune garçon, et tiens-le par la main; car je ferai de lui une grande nation.

19 Et Dieu lui ouvrit les yeux, et elle vit un puits d’eau, et elle alla et remplit l’outre d’eau, et donna à boire au jeune garçon.

20 Et Dieu fut avec le jeune garçon, qui devint grand, et habita dans le désert; et il fut tireur d’arc.

21 Et il habita dans le désert de Paran. Et sa mère lui prit une femme du pays d’Égypte.

22 Et il arriva qu’en ce temps-là Abimélec, accompagné de Picol, chef de son armée, parla à Abraham, en disant: Dieu est avec toi dans tout ce que tu fais.

23 Maintenant donc, jure-moi ici par le nom de Dieu, que tu ne tromperas ni moi, ni mes enfants, ni ma race. Tu agiras envers moi et envers le pays où tu as séjourné, avec la même bonté avec laquelle j’ai agi envers toi.

24 Et Abraham répondit: Je le jurerai.

25 Mais Abraham se plaignit à Abimélec à cause d’un puits d’eau, dont les serviteurs d’Abimélec s’étaient emparés.

26 Et Abimélec dit: Je ne sais qui a fait cela; toi-même tu ne m’en as point averti, et moi je n’en ai entendu parler qu’aujourd’hui.

27 Alors Abraham prit des brebis et des bœufs, et les donna à Abimélec, et ils firent alliance ensemble.

28 Et Abraham mit à part sept jeunes brebis du troupeau.

29 Et Abimélec dit à Abraham: Qu’est-ce que ces sept jeunes brebis que tu as mises à part?

30 Et il répondit: C’est que tu accepteras ces sept jeunes brebis de ma main, afin que ce me soit un témoignage que j’ai creusé ce puits.

31 C’est pourquoi on appela ce lieu-là Béer-Shéba (puits du serment); car ils y jurèrent tous deux.

32 Ils traitèrent donc alliance à Béer-Shéba. Puis Abimélec se leva avec Picol, chef de son armée, et ils retournèrent au pays des Philistins.

33 Et Abraham planta un tamarin à Béer-Shéba, et il invoqua là le nom de l’Éternel, le Dieu d’éternité.

34 Et Abraham séjourna longtemps au pays des Philistins.

Isaks födelse

1 *1 Mos 17:19, 18:10, Matt 1:2, Hebr 11:11.Herren såg till Sara så som han hade lovat, och Herren gjorde med Sara som han hade sagt. 2 Sara blev havande och födde en son åt Abraham på hans ålderdom, just vid den tid som Gud hade sagt honom. 3 Abraham gav namnet Isak åt sin son som han fått, som Sara hade fött åt honom. 4 *1 Mos 17:10f, Apg 7:8. Och Abraham omskar sin son Isak när han var åtta dagar gammal, som Gud hade befallt honom.

5 Abraham var hundra år*21:5Abraham var hundra årKanske 2066 f Kr. när hans son Isak föddes. 6 Sara sade: "Gud har fått mig att le. Alla som får höra det här kommer att le med mig." 7 Och hon sade: "Vem hade kunnat säga Abraham att Sara skulle amma barn? Men nu har jag fött en son på hans ålderdom!"

Ismael och Hagar drivs bort

8 Barnet växte och blev avvant, och på dagen då Isak avvandes*21:8avvandesBarn avvandes ofta från amningen vid ca 3 års ålder, vilket brukade firas med en fest. ordnade Abraham en stor fest. 9 Men när Sara såg att den egyptiska kvinnans son hånskrattade, den son som Hagar hade fött åt Abraham, 10 *Gal 4:30. sade hon till Abraham: "Driv ut den där slavinnan och hennes son! Den där slavinnans son ska inte dela arvet med min son, med Isak." 11 Abraham tog mycket illa vid sig eftersom det gällde hans son.

12 *Rom 9:7, Hebr 11:18. Men Gud sade till Abraham: "Ta inte illa vid dig för pojkens och din slavinnas skull. Lyd Sara i allt hon säger till dig, för det är genom Isak som din avkomma ska räknas.*21:12 Citeras i Rom 9:7 och Hebr 11:18.13 *1 Mos 16:10, 17:20, 25:12f. Men även slavinnans son ska jag göra till ett folk, eftersom han är din avkomling."

14 *1 Mos 21:31. Tidigt nästa morgon tog Abraham bröd och en lädersäck med vatten och gav det till Hagar. Han lade det på hennes axlar*21:14lade det på hennes axlarSyftar på provianten (Ismael var då ca 17 år, jfr 16:16). och lät henne gå tillsammans med pojken. Hon gav sig i väg och irrade omkring i Beer-Shebas öken.

15 När vattnet i lädersäcken hade tagit slut, övergav hon pojken under en buske 16 och gick och satte sig en bit bort, på ett bågskotts avstånd. Hon tänkte: "Jag orkar inte se på när pojken dör." Där satt hon en bit bort och grät högljutt.*21:16grät högljuttAndra handskrifter (Septuaginta): "pojken brast i gråt" (jfr vers 17).

17 Då hörde Gud pojkens röst, och Guds ängel ropade till Hagar från himlen och sade till henne: "Hur är det, Hagar? Var inte rädd! Gud har hört pojkens rop där han ligger. 18 Gå och res upp honom och ta hand om honom. Jag ska göra honom till ett stort folk." 19 Och Gud öppnade hennes ögon, så att hon fick syn på en brunn med vatten. Hon gick dit och fyllde sin lädersäck med vatten och gav pojken att dricka.

20 Gud var med pojken, och han växte upp och bodde i öknen och blev bågskytt*21:20bågskyttIsmaels ättlingar hos ökenfolket Kedar blev berömda bågskyttar (25:13, Jes 21:17).. 21 Han bosatte sig i öknen Paran, och hans mor tog en hustru åt honom från Egypten.

Abrahams förbund med Abimelek

22 *1 Mos 26:26f. Vid den tiden kom Abimelek med sin befälhavare Pikol och sade till Abraham: "Gud är med dig i allt du gör. 23 Lova mig nu med ed inför Gud att du inte sviker mig eller mina barn och efterkommande, utan visar samma godhet mot mig och det land där du bor som främling som jag har visat dig." 24 Abraham sade: "Ja, jag svär."

25 Men Abraham förebrådde Abimelek för att hans tjänare hade lagt beslag på en vattenbrunn. 26 Abimelek svarade: "Jag vet inte vem som har gjort det. Själv har du ingenting sagt, och jag har inte hört något om det förrän i dag." 27 Då tog Abraham får och kor och gav åt Abimelek, och de slöt förbund*21:27slöt förbundEtt avtal som ingicks inför Gud och ofta bekräftades med en offermåltid (jfr 26:28, 31:44). med varandra.

28 Men Abraham ställde sju lamm i hjorden åt sidan. 29 Då sade Abimelek till Abraham: "Vad betyder de där sju lammen som du ställt åt sidan?" 30 Han svarade: "Dessa sju lamm ska du ta emot av mig som ett vittnesbörd om att det är jag som har grävt brunnen." 31 Sedan kallades platsen Beer-Sheba*21:31Beer-ShebaHebr. beér betyder "brunn", och shéba betyder både "ed" och "sju"., eftersom de båda svor eden där.

32 Och de slöt förbund vid Beer-Sheba, och därefter bröt Abimelek och hans befälhavare Pikol upp och återvände till filisteernas land*21:32filisteernas landBeteckning för folk på den nuvarande Gazaremsan (jfr 26:1), särskilt det sjöfolk som sedan under 1200-talet f Kr kom från de grekiska öarna (Jer 47:4).. 33 Abraham planterade en tamarisk vid Beer-Sheba och åkallade där Herrens namn, den evige Guden. 34 Sedan bodde Abraham som främling i filisteernas land en lång tid.