Gênesis 14

1 Or, il arriva, au temps d’Amraphel, roi de Shinear, d’Arjoc, roi d’Ellasar, de Kedor-Loamer, roi d’Élam, et de Tideal, roi des nations,

2 Qu’ils firent la guerre à Béra, roi de Sodome, à Birsha, roi de Gomorrhe, à Shineab, roi d’Adma, à Shéméber, roi de Tseboïm, et au roi de Béla, qui est Tsoar.

3 Tous ceux-ci se rassemblèrent dans la vallée de Siddim, qui est la mer salée.

4 Douze ans ils avaient été assujettis à Kedor-Laomer; mais la treizième année, ils se révoltèrent.

5 Et la quatorzième année, Kedor-Laomer et les rois qui étaient avec lui, vinrent et battirent les Rephaïm à Ashteroth-Karnaïm, les Zuzim à Ham, les Emim dans la plaine de Kirjathaïm,

6 Et les Horiens dans leur montagne de Séir, jusqu’à El-Paran, qui est près du désert.

7 Puis ils retournèrent et vinrent à la Fontaine du Jugement, qui est Kadès, et battirent tout le pays des Amalécites, et aussi les Amoréens, qui habitaient à Hatsatson-Thamar.

8 Alors le roi de Sodome, le roi de Gomorrhe, le roi d’Adma, le roi de Tseboïm, et le roi de Béla, qui est Tsoar, sortirent, et rangèrent leurs troupes en bataille contre eux dans la vallée de Siddim,

9 Contre Kedor-Laomer, roi d’Élam, Tideal, roi des nations, Amraphel, roi de Shinear, et Arjoc, roi d’Ellasar; quatre rois contre cinq.

10 Or, il y avait dans la vallée de Siddim beaucoup de puits de bitume. Et le roi de Sodome et celui de Gomorrhe s’enfuirent, et y tombèrent; et ceux qui échappèrent, s’enfuirent vers la montagne.

11 Alors ils prirent toutes les richesses de Sodome et de Gomorrhe et tous leurs vivres, et s’en allèrent.

12 Ils prirent aussi Lot, fils du frère d’Abram, qui demeurait dans Sodome, et tout son bien, et ils s’en allèrent.

13 Et un fugitif vint l’annoncer à Abram, l’Hébreu. Or il demeurait aux chênes de Mamré l’Amoréen, frère d’Eshcol, et frère d’Aner, qui avaient fait alliance avec Abram.

14 Et quand Abram eut appris que son frère avait été fait prisonnier, il arma trois cent dix-huit de ses fidèles, nés dans sa maison, et poursuivit ces rois jusqu’à Dan.

15 Puis, ayant partagé ses troupes, il se jeta sur eux de nuit, lui et ses serviteurs; et il les battit, et les poursuivit jusqu’à Hoba, qui est à gauche de Damas.

16 Et il ramena toutes les richesses qu’on avait prises; il ramena aussi Lot son frère, ses biens et les femmes aussi, et le peuple.

17 Et le roi de Sodome sortit au-devant de lui, après qu’il fut revenu de battre Kedor-Laomer et les rois qui étaient avec lui, dans la vallée de la Plaine, qui est la vallée du Roi.

18 Et Melchisédec, roi de Salem, fit apporter du pain et du vin. Or, il était sacrificateur du Dieu Très-Haut.

19 Et il bénit Abram, et dit: Béni soit Abram par le Dieu Très-Haut, fondateur des cieux et de la terre!

20 Et béni soit le Dieu Très-Haut, qui a livré tes ennemis entre tes mains! Et Abram lui donna la dîme de tout.

21 Et le roi de Sodome dit à Abram: Donne-moi les personnes, et prends les richesses pour toi.

22 Et Abram dit au roi de Sodome: Je lève ma main vers l’Éternel, le Dieu Très-Haut, fondateur des cieux et de la terre,

23 Que je ne prendrai pas même un fil ou une courroie de soulier, rien qui t’appartienne, en sorte que tu ne dises pas: C’est moi qui ai enrichi Abram.

24 Rien pour moi! Seulement ce que les jeunes gens ont mangé, et la part des hommes qui sont venus avec moi, Aner, Eshcol et Mamré: pour eux, qu’ils prennent leur part.

Abram räddar Lot

1 Vid den tid då Amrafel var kung i Shinar,*14:1Shinar … Ellasar … Elam … GojimMotsvarar södra och norra Irak, Iran samt ett allmänt ord för "hednafolk" (möjligen hetiter, ifall Tidal motsvarar det hetitiska kunganamnet Tudhalia). Arjok kung i Ellasar, Kedorlaomer*14:1KedorlaomerPå elamitiska Kudur-Lagamar ("dödsgudinnans tjänare"). kung i Elam och Tidal kung över Gojim, 2 förde dessa kungar krig mot Sodoms kung Bera, Gomorras kung Birsha, Admas kung Shinab, Sebojims kung Shemeber samt kungen i Bela, det vill säga Soar. 3 Alla dessa förenade sig och tågade till Siddimsdalen där Döda havet nu ligger. 4 I tolv år hade de varit under Kedorlaomer, men under det trettonde året hade de gjort uppror. 5 Under det fjortonde året kom Kedorlaomer tillsammans med kungarna som var på hans sida, och de slog rafaeerna i Ashterot-Karnajim, suseerna i Ham, emeerna i Shave-Kirjatajim*14:5rafaeerna … emeernaHögväxta jättefolk öster om Jordan (jfr 5 Mos 2:11).6 och horeerna på deras berg Seir och drev dem ända till El-Paran*14:6Seir … El-ParanEdom sydöst om Döda havet, samt Negevöknen mot Akabaviken. vid öknen. 7 Sedan vände de om och kom till En-Mishpat, det vill säga Kadesh, och erövrade hela amalekiternas land. De slog också amoreerna som bodde i Hasason-Tamar.*14:7Kadesh … Hasason-TamarDe vände nordväst och sedan upp mot En-Gedi vid Döda havet (jfr 2 Krön 20:2), där de sedan hotade Sodom och deras allierade.

8 Sodoms kung drog då ut tillsammans med Gomorras kung, Admas kung, Sebojims kung och kungen i Bela, det vill säga Soar. De ställde upp sig till strid mot dem i Siddimsdalen, 9 mot Elams kung Kedorlaomer, Gojims kung Tidal, Shinars kung Amrafel och Ellasars kung Arjok – fyra kungar mot fem.

10 Men Siddimsdalen var full av jordbecksgropar*14:10jordbecksgroparAsfalt, som användes som murbruk (11:3) eller tätningsmaterial (6:14).. Sodoms och Gomorras kungar flydde och föll då ner i dem. De andra flydde till bergsbygden. 11 Så tog man all egendom och alla livsmedel som fanns i Sodom och Gomorra och tågade bort. 12 De tog också med sig Abrams brorson Lot och allt han ägde, eftersom han bodde i Sodom.

13 Men en som lyckats fly kom och berättade detta för Abram, hebrén. Han bodde vid amorén Mamres terebintlund. Mamre var bror till Eshkol och Aner, och de var i förbund med Abram.

14 När Abram hörde att hans släkting var tillfångatagen lät han sina mest erfarna män rycka ut, trehundraarton män som var födda i hans hus, och de förföljde fienderna ända till Dan. 15 Han delade upp sitt folk och överföll dem med sina tjänare om natten, slog dem och förföljde dem ända till Hoba norr om Damaskus 16 och tog tillbaka all egendom. Sin släkting Lot och hans ägodelar tog han också tillbaka, liksom kvinnorna och det övriga folket.

Abram välsignas av Melkisedek

17 När Abram hade kommit tillbaka efter att ha slagit Kedorlaomer och kungarna som var med honom, gick Sodoms kung ut för att möta honom i Shavedalen, det vill säga Kungadalen.*14:17KungadalenTroligen strax söder om Jerusalem (jfr 2 Sam 18:18).

18 *Ps 110:4. Och Melkisedek,*14:18Melkisedek Betyder "min kung är rättfärdighet" eller "rättfärdighetens kung". Melkisedek beskrivs i Hebr 7:1f som en förebild till Kristus. kungen i Salem, lät bära ut bröd och vin. Han var präst åt Gud den Högste, 19 och han välsignade Abram och sade:

"Välsignad vare Abram

av Gud den Högste*14:19Gud den HögsteHebr. El Elyón, det kananeiska namnet på Skaparen (jfr vers 22).,

skapare av himmel och jord!

20 Och välsignad vare

Gud den Högste,

som gett dina fiender i din hand!"

Och Abram gav honom tionde av allt.

21 Sodoms kung sade till Abram: "Ge mig folket*14:21folketOrdagrant: "själen".. Bytet kan du ta själv." 22 Men Abram svarade Sodoms kung: "Jag lyfter min hand till Herren, till Gud den Högste, skapare av himmel och jord: 23 Jag vill inte ta ens en tråd eller en sandalrem eller något annat av det som är ditt. Du ska inte kunna säga: Jag har gjort Abram rik. 24 Jag vill inte ha något, det räcker med vad mina män har ätit och mina följeslagares andel. Aner, Eshkol och Mamre ska få sin del."