Gênesis 22

1 Il arriva, après ces choses, que Dieu éprouva Abraham, et il lui dit: Abraham! et il répondit: Me voici.

2 Et il dit: Prends ton fils, ton unique, celui que tu aimes, Isaac, et va-t’en au pays de Morija, et là offre-le en holocauste, sur une des montagnes que je te dirai.

3 Et Abraham se leva de bon matin, bâta son âne, prit deux de ses serviteurs avec lui, et Isaac son fils; il fendit du bois pour l’holocauste; puis il partit et s’en alla vers le lieu que Dieu lui avait dit.

4 Le troisième jour, Abraham, levant les yeux, vit le lieu de loin.

5 Et Abraham dit à ses serviteurs: Demeurez ici avec l’âne. Moi et l’enfant nous irons jusque-là, et nous adorerons; puis nous reviendrons vers vous.

6 Et Abraham prit le bois de l’holocauste, et le mit sur Isaac son fils; puis il prit dans sa main le feu et le couteau, et ils s’en allèrent tous d’eux ensemble.

7 Alors Isaac parla à Abraham son père, et dit: Mon père! Abraham répondit: Me voici, mon fils. Et il dit: Voici le feu et le bois; mais où est l’agneau pour l’holocauste?

8 Et Abraham répondit: Mon fils, Dieu se pourvoira lui-même de l’agneau pour l’holocauste. Et ils marchèrent tous deux ensemble.

9 Et ils vinrent au lieu que Dieu lui avait dit, et Abraham y bâtit l’autel, et rangea le bois; et il lia Isaac son fils, et le mit sur l’autel, par-dessus le bois.

10 Puis Abraham étendit la main, et prit le couteau pour égorger son fils.

11 Mais l’ange de l’Éternel lui cria des cieux, et dit: Abraham, Abraham! Et il répondit: Me voici.

12 Et il dit: Ne porte pas ta main sur l’enfant, et ne lui fais rien. Car maintenant je sais que tu crains Dieu, puisque tu ne m’as pas refusé ton fils, ton unique.

13 Et Abraham leva les yeux et regarda, et voici derrière lui un bélier, retenu dans un buisson par les cornes. Alors Abraham alla prendre le bélier, et l’offrit en holocauste à la place de son fils.

14 Et Abraham appela ce lieu-là, Jéhova-jiré (l’Éternel y pourvoira). De sorte qu’on dit aujourd’hui: Sur la montagne de l’Éternel il y sera pourvu.

15 Et l’ange de l’Éternel cria des cieux à Abraham pour la seconde fois,

16 Et dit: Je jure par moi-même, dit l’Éternel, que, puisque tu as fait cela, et que tu n’as point refusé ton fils, ton unique,

17 Je te bénirai certainement, et je multiplierai ta postérité comme les étoiles des cieux, et comme le sable qui est sur le bord de la mer; et ta postérité possédera la porte de ses ennemis.

18 Et toutes les nations de la terre seront bénies en ta postérité, parce que tu as obéi à ma voix.

19 Alors Abraham retourna vers ses serviteurs; et ils se levèrent et s’en allèrent ensemble à Béer-Shéba; et Abraham demeura à Béer-Shéba.

20 Or, après ces choses, on fit rapport à Abraham, en disant: Voici, Milca a enfanté, elle aussi, des enfants à Nachor ton frère:

21 Uts son premier-né, Buz son frère, Kémuël, père d’Aram;

22 Késed, Hazo, Pildash, Jidlaph et Béthuël.

23 Et Béthuël a engendré Rébecca. Milca enfanta ces huit à Nachor, frère d’Abraham.

24 Et sa concubine, nommée Réuma, enfanta, elle aussi, Thébah, Gaham, Tahash et Maaca.

Abraham offrar Isak

1 *Hebr 11:17f. En tid därefter satte Gud Abraham på prov. Han sade till honom: "Abraham!" Han svarade: "Ja, här är jag." 2 *2 Krön 3:1. Då sade han: "Ta din son Isak, din ende son*22:2ende sonHebr. jachíd översätts i NT med "enfödd" (jfr Hebr 11:17, Joh 3:16). som du älskar, och gå till Moria land*22:2Moria land … bergTempelberget strax norr om Jerusalem enligt 2 Krön 3:1. och offra honom*22:2offra honomBarnoffer förekom i andra folks kulter (särskilt bland fenicier och ammoniter, 2 Kung 3:27) men förbjöds strängt av Herren (3 Mos 20:2f, Jer 32:35). där som brännoffer på ett berg som jag ska visa dig."

3 Tidigt nästa morgon sadlade Abraham sin åsna och tog med två av sina tjänare och sin son Isak. Sedan han huggit ved till brännoffer, gav han sig i väg mot platsen dit Gud hade sagt åt honom att gå. 4 På tredje dagen lyfte Abraham blicken och fick se platsen på avstånd. 5 Han sade då till sina tjänare: "Stanna här med åsnan. Jag och pojken*22:5pojkenHebr. náar syftar på någon, ung eller gammal, som står under familjefaderns auktoritet (jfr not till Matt 8:6). Enligt judisk tradition var Isak vuxen (37 år i 23:1). går dit bort för att tillbe. Sedan kommer vi tillbaka till er."

6 Abraham tog veden till brännoffret och lade den på sin son Isak. Själv tog han elden och kniven, och de gick båda tillsammans. 7 Isak sade till sin far Abraham: "Far!" Han svarade: "Jag är här, min son." Han sade: "Vi har eld och ved, men var är lammet till brännoffret?" 8 Abraham svarade: "Gud kommer att utse åt sig lammet till brännoffret, min son." Så fortsatte de sin vandring tillsammans.

9 När de kom fram till den plats som Gud hade sagt till Abraham, byggde han ett altare där och gjorde i ordning veden. Sedan band han sin son Isak*22:9band … IsakJudisk tradition har betonat att Isak frivilligt lät sig bindas som ett offer till Gud. Det är en förebild till hur Kristus, Abrahams son (Matt 1:1), lät sig offras på korset (jfr Joh 10:18). och lade honom på altaret ovanpå veden. 10 Och Abraham räckte ut handen och tog kniven för att slakta sin son.

11 Då ropade Herrens ängel till honom från himlen: "Abraham! Abraham!" Han svarade: "Jag är här." 12 *Jak 2:21. Då sade han: "Lyft inte din hand mot pojken och gör inte något mot honom. Nu vet jag att du fruktar Gud, när du inte ens har undanhållit mig din ende son."

13 Abraham såg sig omkring och fick då syn på en bagge bakom sig som hade fastnat med hornen i ett snår. Abraham gick dit och tog baggen och offrade den som brännoffer i stället för sin son. 14 Och Abraham kallade platsen Herren förser*22:14Herren förserDär Herren skänker välsignelse (jfr Ps 36:9, 133:3). Annan översättning: "HERREN utser" (templets plats, Ps 132:13), "HERREN ser" (den som ber, 1 Kung 9:3) eller "HERREN blir sedd" (uppenbarar sig, så Septuaginta, jfr Mal 3:1).. I dag säger man: Berget där Herren förser.

15 Herrens ängel ropade igen till Abraham från himlen: 16 *Luk 1:73, Hebr 6:13. "Jag svär vid mig själv, säger Herren: Eftersom du har gjort detta och inte undanhållit mig din ende son, 17 *1 Mos 13:16, 15:5, Hebr 11:12. ska jag välsigna dig rikligt och göra dina efterkommande talrika som stjärnorna på himlen och som sanden på havets strand, och din avkomma ska inta sina fienders portar. 18 *1 Mos 12:3, 18:18, 26:4, Apg 3:25, Gal 3:8. I din avkomma ska jordens alla folk bli välsignade, *22:18I din avkomma … välsignadeHär upprepas löftet om frälsning för alla folk (jfr 12:3, Gal 3:8). Versen citeras som profetia om Kristus av Petrus i Apg 3:25 och Paulus i Gal 3:16. därför att du lyssnade till min röst."

19 Sedan vände Abraham tillbaka till sina tjänare, och de bröt upp och gick tillsammans till Beer-Sheba. Och Abraham bodde i Beer-Sheba.

Nahors släkttavla

20 *1 Mos 11:29. Sedan berättade man för Abraham och sade: Också Milka har fött barn åt din bror Nahor: 21 Us, hans förstfödde, och Bus, hans bror, och Kemuel, Arams far, 22 samt Kesed, Haso, Pildash, Jidlaf och Betuel. 23 Betuel blev far till Rebecka. Dessa åtta födde Milka åt Abrahams bror Nahor. 24 Hans bihustru, som hette Reuma, födde Teba, Gaham, Tahash och Maaka.