Eclesiastes 6

1 Il est un mal que j’ai vu sous le soleil, et qui est fréquent parmi les hommes;

2 C’est qu’il y a tel homme à qui Dieu donne des richesses, des biens et des honneurs, et qui ne manque pour son âme de rien de ce qu’il peut souhaiter; mais Dieu ne le laisse pas maître d’en manger, car un étranger le mangera. Cela est une vanité et un mal fâcheux.

3 Quand un homme aurait cent enfants, qu’il aurait vécu de nombreuses années, et que les jours de ses années se seraient multipliés; si son âme ne s’est pas rassasiée de bien, et que même il n’ait point de sépulture, je dis qu’un avorton vaut mieux que lui.

4 Car il est venu en vain, et s’en va dans les ténèbres, et son nom est couvert de ténèbres;

5 Il n’a même point vu le soleil; il n’a rien connu; il a plus de repos que l’autre.

6 Et quand celui-ci aurait vécu deux fois mille ans, sans jouir d’aucun bien, tous ne vont-ils pas en un même lieu?

7 Tout le travail de l’homme est pour sa bouche, et toutefois son désir n’est jamais assouvi.

8 Car quel avantage le sage a-t-il sur l’insensé? Quel avantage a l’affligé qui sait se conduire parmi les vivants?

9 Il vaut mieux voir de ses yeux, que d’avoir des désirs vagues. Cela aussi est une vanité et un tourment d’esprit.

10 Ce qui existe a déjà été appelé par son nom; et l’on sait que celui qui est homme, ne peut contester avec celui qui est plus fort que lui.

11 Quand on a beaucoup, on a beaucoup de vanité. Quel avantage en a l’homme?

12 Car qui sait ce qui est bon pour l’homme dans la vie, pendant les jours de la vie de sa vanité, qu’il passe comme une ombre? Et qui peut dire à un homme ce qui sera après lui sous le soleil?

Livet är förgängligt

1 Det finns ett elände som jag sett under solen, och det vilar tungt på människorna: 2 *Est 5:11f, Ps 39:7, 49:11f, Pred 4:8, 5:16. Det är när Gud ger rikedom, skatter och ära åt någon så att han inte saknar något av allt han önskar sig, men sedan ger Gud honom inte möjlighet att njuta av det utan låter en främling göra det. Det är förgänglighet och en svår plåga.

3 *Job 3:16, Ps 58:9, Pred 4:3. Om en man får hundra barn och lever i många år och hans dagar blir många, men han inte får njuta av det goda och dessutom inte får någon begravning, då säger jag: Ett dödfött foster har det bättre än han. 4 Det kom till förgänglighet, det gick bort i mörker och mörkret döljer dess namn. 5 Det fick inte se eller känna solen, men det har mer ro än han, 6 *Job 30:23, Pred 3:20. även om han fick leva i tusen år två gånger om utan att se det goda. Går inte alla ändå till en och samma plats? 7 All människans möda är för hennes mun. Ändå blir själen inte mättad.

8 *Pred 2:15. Vilken fördel har den vise framför dåren? Vad hjälper det den fattige om han förstår att uppföra sig inför de levande? 9 *Pred 1:14. Bättre njuta det man har för ögonen än tråna efter annat. Också det är förgängligt och ett jagande efter vind.

10 *Job 33:12f, Ps 139:16, Pred 1:9, 3:15, Jes 45:9, Rom 9:20. Det som finns har redan fått sitt namn, och vad människan är, är redan känt. Hon kan inte gå till rätta med den som är mäktigare än hon själv. 11 *Ps 39:6. För ju fler ord, desto större tomhet. Vad vinner man på det?