1 *Luk 1:46f. Hanna bad och sade:

"Mitt hjärta fröjdar sig i Herren,

mitt horn är upphöjt genom Herren.

Min mun är vidöppen

mot mina fiender,

för jag gläder mig i din frälsning.

2 *Ps 86:8, Jes 44:8. Ingen är helig som Herren,

för ingen finns utom dig.

Ingen klippa är som vår Gud.

3 Tala inte så högmodigt,

låt inte fräcka ord komma

från er mun,

för Herren är en Gud som vet allt,

och hos honom vägs gärningarna.

4 Hjältarnas bågar är brutna,

men de stapplande rustar sig

med kraft.

5 *Ps 34:11. De mätta måste tjäna för bröd,

men de hungriga hungrar inte mer.

Den ofruktsamma föder sju barn,

men den som fick många söner

tynar bort.

6 *5 Mos 32:39, Ps 71:20.Herren dödar och gör levande,

han för ner i dödsriket

och upp därifrån.

7 Herren gör fattig och han gör rik,

han ödmjukar och han upphöjer.

8 *Job 5:11, Ps 24:1f, 75:8, 102:26, 104:5, 113:7f. Han reser den ringe ur stoftet,

han lyfter den fattige ur dyn

för att sätta honom

bland furstar.

Och han låter honom ärva

härlighetens tron,

för jordens grundpelare är Herrens,

på dem har han byggt världen.

9 *Ps 91:11, 97:10, 121:8, 145:20. Sina frommas fötter bevarar han,

men de ogudaktiga

tystas i mörkret,

för av egen kraft är ingen stark.

10 *2 Mos 9:23f, Dom 5:20, 1 Sam 7:10, Ps 89:25. De som strider mot Herren

blir krossade,

mot dem dundrar han i himlen.

Herren dömer jordens ändar

och ger makt åt sin kung.

Han upphöjer sin smordes horn."

11 Elkana gick hem igen till Rama. Men Samuel gjorde tjänst inför Herren under prästen Eli.

12 *Jer 2:8. Men Elis söner var onda män som inte kände Herren. 13 *3 Mos 7:34, 10:14. Så här brukade prästerna göra med folket: När någon offrade ett slaktoffer, kom prästens tjänare medan köttet kokades och hade en treuddig gaffel i handen. 14 Den stack han ner i kitteln, pannan, krukan eller grytan, och allt som gaffeln fick upp tog prästen. Så gjorde de mot alla israeliter som kom dit till Shilo. 15 *3 Mos 3:3f, 7:31. Till och med innan man hade bränt fettet*2:15innan man hade bränt fettetEtt brott mot offerreglerna i 3 Mos 7:30f. kom prästens tjänare och sade till den som offrade: "Ge hit kött att steka åt prästen, för han vill inte ha kokt kött av dig utan rått." 16 Om mannen då sade till honom: "Låt dem först bränna fettet, sedan kan du ta vad du vill", så svarade han: "Nej, ge mig det nu, annars tar jag det med våld!" 17 De unga männens synd var mycket stor inför Herren, eftersom folket kom att förakta*2:17folket kom att föraktaAnnan översättning: "männen (prästsönerna) föraktade".Herrens offer.

18 *2 Mos 28:4f. Samuel gjorde tjänst inför Herrens ansikte och var redan som pojke klädd i linne-efod*2:18linne-efodFärggrann prästdräkt (2 Mos 28:6f, 39:2f).. 19 Dessutom brukade hans mor varje år göra honom en liten kåpa, som hon hade med sig när hon kom upp med sin man för att offra det årliga slaktoffret. 20 Då brukade Eli välsigna Elkana och hans hustru och säga: "Må Herren ge dig fler barn med denna kvinna i stället för det som hon fick som bönesvar när hon bad till Herren." Så gick de hem igen.

21 Herren såg till Hanna och hon blev havande och födde tre söner och två döttrar. Men pojken Samuel växte upp inför Herren.

22 *2 Mos 38:8, 1 Sam 4:15. Eli var nu mycket gammal. När han fick höra allt som hans söner gjorde mot hela Israel och att de låg med kvinnorna som tjänstgjorde*2:22kvinnorna som tjänstgjordeDet är inte tydligt vilken uppgift dessa hade. Kvinnor nämns till exempel som konsthantverkare (2 Mos 35:25), gåvogivare (2 Mos 38:8) och nasirer (4 Mos 6:2). vid ingången till uppenbarelsetältet, 23 sade han till dem: "Varför gör ni sådant? Jag hör från allt folket här hur illa ni handlar. 24 Gör inte så, mina söner! Det är inget gott rykte jag hör, det som sprids bland Herrens folk. 25 *Hebr 10:26. Om en människa syndar mot en annan människa kan Gud medla för henne. Men om en människa syndar mot Herren, vem kan då medla för henne?" Men de lyssnade inte till sin far, för det var Herrens vilja att döda dem.

26 *Luk 2:40, 52. Och pojken Samuel växte och blev stor och var till glädje för både Herren och människor.

27 En gudsman kom till Eli och sade till honom: "Så säger Herren: Uppenbarade jag mig inte för din fars hus när de var i Egypten och tjänade faraos hus? 28 Jag utvalde honom bland Israels alla stammar till präst åt mig, till att offra på mitt altare och tända rökelse och bära efod inför mitt ansikte. Och jag gav din fars hus Israels barns alla eldsoffer. 29 Varför föraktar ni då mina slaktoffer och matoffer som jag har fastställt i min boning? Hur kan du ära dina söner mer än mig, så att ni göder er själva med det bästa av varje offergåva från mitt folk Israel?

30 *1 Kung 2:27. Därför säger Herren, Israels Gud: Jag har sagt att ditt hus och din fars hus skulle få vandra inför mig för all framtid, men nu säger Herren: Aldrig! Jag ska ära dem som ärar mig, men de som föraktar mig ska bli föraktade. 31 Se, dagar ska komma då jag hugger av din arm och din fars hus arm så att ingen ska bli gammal i ditt hus. 32 Du ska få se min boning lida nöd trots allt det goda som sker med Israel. Ingen ska någonsin bli gammal i ditt hus. 33 Den man av din släkt som jag inte utrotar från mitt altare ska få*2:33Den man av din släkt som jag inte utrotar från mitt altare ska fåAnnan översättning: "Jag ska inte utrota alla män av din släkt från mitt altare, det skulle få". dina ögon att slockna och bli till sorg för din själ. Och alla som växer upp i ditt hus ska dö i sina bästa år*2:33i sina bästa årAndra handskrifter (Septuaginta): "av människors svärd".. 34 *1 Sam 4:11. Och detta är tecknet för dig, det som kommer att drabba dina båda söner Hofni och Pinehas: På en och samma dag ska båda dö.

35 *1 Kung 2:35, 1 Krön 29:22. Men jag ska låta en trogen präst träda fram åt mig. Han ska göra det som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom ska jag bygga ett hus på fast grund, och han ska ständigt vandra inför min smorde*2:35min smordeGuds utvalde, helgade kung, en förebild till Messias/Kristus (Apg 10:38).. 36 Och var och en som är kvar av ditt hus ska komma och falla ner inför honom för att få ett silvermynt eller en brödkaka och säga: Anställ mig för någon prästsyssla så att jag får en bit bröd att äta."

1 And Hannah prayed, and said, My heart rejoiceth in the LORD, mine horn is exalted in the LORD: my mouth is enlarged over mine enemies; because I rejoice in thy salvation. 2 There is none holy as the LORD: for there is none beside thee: neither is there any rock like our God. 3 Talk no more so exceeding proudly; let not arrogancy come out of your mouth: for the LORD is a God of knowledge, and by him actions are weighed.*2.3 arrogancy: Heb. hard 4 The bows of the mighty men are broken, and they that stumbled are girded with strength. 5 They that were full have hired out themselves for bread; and they that were hungry ceased: so that the barren hath born seven; and she that hath many children is waxed feeble. 6 The LORD killeth, and maketh alive: he bringeth down to the grave, and bringeth up. 7 The LORD maketh poor, and maketh rich: he bringeth low, and lifteth up. 8 He raiseth up the poor out of the dust, and lifteth up the beggar from the dunghill, to set them among princes, and to make them inherit the throne of glory: for the pillars of the earth are the LORD’s, and he hath set the world upon them. 9 He will keep the feet of his saints, and the wicked shall be silent in darkness; for by strength shall no man prevail. 10 The adversaries of the LORD shall be broken to pieces; out of heaven shall he thunder upon them: the LORD shall judge the ends of the earth; and he shall give strength unto his king, and exalt the horn of his anointed.

11 And Elkanah went to Ramah to his house. And the child did minister unto the LORD before Eli the priest.

12 Now the sons of Eli were sons of Belial; they knew not the LORD. 13 And the priests’ custom with the people was, that, when any man offered sacrifice, the priest’s servant came, while the flesh was in seething, with a fleshhook of three teeth in his hand; 14 And he struck it into the pan, or kettle, or caldron, or pot; all that the fleshhook brought up the priest took for himself. So they did in Shiloh unto all the Israelites that came thither. 15 Also before they burnt the fat, the priest’s servant came, and said to the man that sacrificed, Give flesh to roast for the priest; for he will not have sodden flesh of thee, but raw. 16 And if any man said unto him, Let them not fail to burn the fat presently, and then take as much as thy soul desireth; then he would answer him, Nay; but thou shalt give it me now: and if not, I will take it by force.*2.16 presently: Heb. as on the day 17 Wherefore the sin of the young men was very great before the LORD: for men abhorred the offering of the LORD.

18 But Samuel ministered before the LORD, being a child, girded with a linen ephod. 19 Moreover his mother made him a little coat, and brought it to him from year to year, when she came up with her husband to offer the yearly sacrifice.

20 And Eli blessed Elkanah and his wife, and said, The LORD give thee seed of this woman for the loan which is lent to the LORD. And they went unto their own home.*2.20 loan…: or, petition which she asked, etc 21 And the LORD visited Hannah, so that she conceived, and bare three sons and two daughters. And the child Samuel grew before the LORD.

22 Now Eli was very old, and heard all that his sons did unto all Israel; and how they lay with the women that assembled at the door of the tabernacle of the congregation.*2.22 assembled: Heb. assembled by troops 23 And he said unto them, Why do ye such things? for I hear of your evil dealings by all this people.*2.23 of your…: or, evil words of you 24 Nay, my sons; for it is no good report that I hear: ye make the LORD’s people to transgress.*2.24 transgress: or, cry out 25 If one man sin against another, the judge shall judge him: but if a man sin against the LORD, who shall intreat for him? Notwithstanding they hearkened not unto the voice of their father, because the LORD would slay them. 26 And the child Samuel grew on, and was in favour both with the LORD, and also with men.

27 And there came a man of God unto Eli, and said unto him, Thus saith the LORD, Did I plainly appear unto the house of thy father, when they were in Egypt in Pharaoh’s house? 28 And did I choose him out of all the tribes of Israel to be my priest, to offer upon mine altar, to burn incense, to wear an ephod before me? and did I give unto the house of thy father all the offerings made by fire of the children of Israel? 29 Wherefore kick ye at my sacrifice and at mine offering, which I have commanded in my habitation; and honourest thy sons above me, to make yourselves fat with the chiefest of all the offerings of Israel my people? 30 Wherefore the LORD God of Israel saith, I said indeed that thy house, and the house of thy father, should walk before me for ever: but now the LORD saith, Be it far from me; for them that honour me I will honour, and they that despise me shall be lightly esteemed. 31 Behold, the days come, that I will cut off thine arm, and the arm of thy father’s house, that there shall not be an old man in thine house. 32 And thou shalt see an enemy in my habitation, in all the wealth which God shall give Israel: and there shall not be an old man in thine house for ever.*2.32 an enemy…: or, the affliction of the tabernacle, for all the wealth which God would have given Israel 33 And the man of thine, whom I shall not cut off from mine altar, shall be to consume thine eyes, and to grieve thine heart: and all the increase of thine house shall die in the flower of their age.*2.33 in the flower…: Heb. men 34 And this shall be a sign unto thee, that shall come upon thy two sons, on Hophni and Phinehas; in one day they shall die both of them. 35 And I will raise me up a faithful priest, that shall do according to that which is in mine heart and in my mind: and I will build him a sure house; and he shall walk before mine anointed for ever. 36 And it shall come to pass, that every one that is left in thine house shall come and crouch to him for a piece of silver and a morsel of bread, and shall say, Put me, I pray thee, into one of the priests’ offices, that I may eat a piece of bread.*2.36 Put: Heb. Join*2.36 one of…: or, somewhat about the priesthood