1 *Ps 57:1, 142:1. David begav sig därifrån och flydde bort till Adullams grotta*22:1Adullams grottaLåg i Juda bergsbygd, i ett ingenmansland mellan Juda och filisteernas land. Här (eller efter grottan i 24:2) skrev David Ps 57 och 142, enligt deras överskrift.. När hans bröder och hela hans fars hus fick höra det kom de ner dit till honom. 2 Alla som var i svårigheter, hade fordringsägare eller var missnöjda samlades hos honom, och han blev deras ledare. Omkring fyrahundra man anslöt sig till honom.

3 Därifrån begav sig David till Mispe i Moab*22:3MoabDavid och hans far Ishai var ättlingar till moabitiskan Rut (Rut 4:22).. Till kungen i Moab sade han: "Låt min far och min mor få komma över hit och vara hos er tills jag får veta vad Gud vill göra med mig." 4 Han förde fram dem inför kungen i Moab, och de fick stanna hos honom så länge David var i borgen. 5 *Ps 63:1. Men profeten Gad sade till David: "Du ska inte stanna här i borgen. Dra bort härifrån till Juda land." Då gav sig David i väg därifrån och kom till Heretskogen.

6 Saul fick höra att David och männen som var med honom hade blivit upptäckta. Saul satt då under tamarisken på höjden i Gibea med sitt spjut i handen, och alla hans tjänare stod omkring honom. 7 *1 Sam 8:14. Då sade han till sina tjänare som stod omkring honom: "Hör, benjaminiter! Kommer Ishais son att ge åkrar och vingårdar till er alla och göra er alla till befäl och underbefäl? 8 *1 Sam 18:3, 20:16. Ni har ju sammansvurit er mot mig allihop, och ingen har avslöjat för mig att min son har slutit förbund med Ishais son. Ingen av er har brytt sig om mig nog för att avslöja det för mig, när min son eggar upp min tjänare så att han ligger i bakhåll för mig som nu i dag." 9 *1 Sam 14:3, 21:7, Ps 52:1f. Då sade edomiten Doeg*22:9DoegBetyder "oroar sig". Efter hans massaker skrev David Ps 52, enligt dess överskrift., som också stod där bland Sauls tjänare: "Jag såg Ishais son komma till Ahimelek, Ahitubs son, i Nob. 10 *1 Sam 21:6, 9. Och han frågade Herren för honom och gav honom reskost. Dessutom gav han honom filistén Goliats svärd."

11 Då sände kungen bud och kallade till sig prästen Ahimelek, Ahitubs son, och hela hans fars hus, prästerna i Nob. De kom alla till kungen, 12 och Saul sade: "Hör nu på, du Ahitubs son." Han svarade: "Här är jag, min herre." 13 Saul sade till honom: "Varför har ni sammansvurit er mot mig, du och Ishais son? Varför har du gett honom bröd och ett svärd och frågat Gud för honom, så att han sätter sig upp mot mig och ligger i bakhåll för mig som nu i dag?" 14 *1 Sam 18:27. Ahimelek svarade kungen: "Vem av alla dina tjänare är så betrodd som David, han som är kungens svärson och ledare för din livvakt och högt ärad i ditt hus? 15 Var det här första gången som jag frågade Gud för honom? Verkligen inte! Därför bör kungen inte lägga skuld på sin tjänare eller på någon i min fars hus, för din tjänare visste ingenting om allt detta."

16 Men kungen sade: "Du måste dö, Ahimelek, du och hela din fars hus." 17 Kungen sade till livvakterna som stod omkring honom: "Gå fram och döda Herrens präster, för de håller också med David! De visste att han flydde men avslöjade det inte för mig." Men kungens tjänare ville inte räcka ut sin hand och hugga ner Herrens präster. 18 *2 Mos 28:40. Då sade kungen till Doeg: "Gå fram du och hugg ner prästerna!" Edomiten Doeg gick då fram och högg ner prästerna och dödade den dagen åttiofem män som bar linne-efod. 19 *1 Sam 21:1. Invånarna i Nob, både män och kvinnor, barn och spädbarn, blev slagna av Saul med svärd. Kor, åsnor och får blev också slagna med svärd.

20 Endast en son till Ahimelek, Ahitubs son, kom undan. Han hette Ebjatar, och han flydde bort till David. 21 Ebjatar berättade för David att Saul hade dödat Herrens präster. 22 *1 Sam 21:7. Då sade David till Ebjatar:*22:22EbjatarBetyder "fadern är rik". Blev Davids präst men avsattes av Salomo (1 Kung 2:26). "Jag förstod redan då, när edomiten Doeg var där, att han skulle berätta allt för Saul. Jag är orsak till att hela din fars hus har dödats. 23 Stanna nu hos mig och var inte rädd. Den som vill ta mitt liv vill ta ditt liv också. Hos mig är du i säkerhet."

1 David therefore departed thence, and escaped to the cave Adullam: and when his brethren and all his father’s house heard it, they went down thither to him. 2 And every one that was in distress, and every one that was in debt, and every one that was discontented, gathered themselves unto him; and he became a captain over them: and there were with him about four hundred men.*22.2 was in debt: Heb. had a creditor*22.2 discontented: Heb. bitter of soul

3 And David went thence to Mizpeh of Moab: and he said unto the king of Moab, Let my father and my mother, I pray thee, come forth, and be with you, till I know what God will do for me. 4 And he brought them before the king of Moab: and they dwelt with him all the while that David was in the hold.

5 And the prophet Gad said unto David, Abide not in the hold; depart, and get thee into the land of Judah. Then David departed, and came into the forest of Hareth.

6 When Saul heard that David was discovered, and the men that were with him, (now Saul abode in Gibeah under a tree in Ramah, having his spear in his hand, and all his servants were standing about him;)*22.6 tree…: or, grove in a high place 7 Then Saul said unto his servants that stood about him, Hear now, ye Benjamites; will the son of Jesse give every one of you fields and vineyards, and make you all captains of thousands, and captains of hundreds; 8 That all of you have conspired against me, and there is none that sheweth me that my son hath made a league with the son of Jesse, and there is none of you that is sorry for me, or sheweth unto me that my son hath stirred up my servant against me, to lie in wait, as at this day?*22.8 sheweth…: Heb. uncovereth mine ear

9 Then answered Doeg the Edomite, which was set over the servants of Saul, and said, I saw the son of Jesse coming to Nob, to Ahimelech the son of Ahitub. 10 And he enquired of the LORD for him, and gave him victuals, and gave him the sword of Goliath the Philistine. 11 Then the king sent to call Ahimelech the priest, the son of Ahitub, and all his father’s house, the priests that were in Nob: and they came all of them to the king. 12 And Saul said, Hear now, thou son of Ahitub. And he answered, Here I am, my lord.*22.12 Here…: Heb. Behold me 13 And Saul said unto him, Why have ye conspired against me, thou and the son of Jesse, in that thou hast given him bread, and a sword, and hast enquired of God for him, that he should rise against me, to lie in wait, as at this day? 14 Then Ahimelech answered the king, and said, And who is so faithful among all thy servants as David, which is the king’s son in law, and goeth at thy bidding, and is honourable in thine house? 15 Did I then begin to enquire of God for him? be it far from me: let not the king impute any thing unto his servant, nor to all the house of my father: for thy servant knew nothing of all this, less or more.*22.15 less…: Heb. little or great 16 And the king said, Thou shalt surely die, Ahimelech, thou, and all thy father’s house.

17 And the king said unto the footmen that stood about him, Turn, and slay the priests of the LORD; because their hand also is with David, and because they knew when he fled, and did not shew it to me. But the servants of the king would not put forth their hand to fall upon the priests of the LORD.*22.17 footmen: or, guard: Heb. runners 18 And the king said to Doeg, Turn thou, and fall upon the priests. And Doeg the Edomite turned, and he fell upon the priests, and slew on that day fourscore and five persons that did wear a linen ephod. 19 And Nob, the city of the priests, smote he with the edge of the sword, both men and women, children and sucklings, and oxen, and asses, and sheep, with the edge of the sword.

20 And one of the sons of Ahimelech the son of Ahitub, named Abiathar, escaped, and fled after David. 21 And Abiathar shewed David that Saul had slain the LORD’s priests. 22 And David said unto Abiathar, I knew it that day, when Doeg the Edomite was there, that he would surely tell Saul: I have occasioned the death of all the persons of thy father’s house. 23 Abide thou with me, fear not: for he that seeketh my life seeketh thy life: but with me thou shalt be in safeguard.