Deuteronômio 2

Åren i öknen

1 *4 Mos 14:25, 21:4, 5 Mos 1:40, Dom 11:18. Så vände vi om och gick mot öknen, på vägen mot Röda havet, så som Herren hade sagt till mig. Det tog lång tid att ta oss runt Seirs*2:1runt … SeirNär folket vägrades genomfart rundade man istället området (4 Mos 20:14f). bergsbygd. 2 Då sade Herren till mig: 3 "Länge nog har ni gått runt om denna bergsbygd. Vänd er nu mot norr. 4 *4 Mos 20:14f. Och säg till folket: Ni kommer att dra fram genom det område som tillhör era bröder, Esaus barn som bor i Seir. De är rädda för er, men var försiktiga. 5 *1 Mos 36:8. Ni ska inte gå i strid med dem, för av deras land ska jag inte ge er ens så mycket som en fotsbredd, eftersom jag redan har gett Seirs bergsbygd till besittning åt Esau. 6 Ni ska köpa mat att äta av dem för pengar, och köpa vatten att dricka av dem för pengar, 7 *Ps 23:1. för Herren din Gud har välsignat dig i allt du företagit dig. Han har tagit hand om dig under din vandring i denna stora öken. I dessa fyrtio år har Herren din Gud varit med dig och ingenting har fattats dig."

8 Så drog vi bort från våra bröder, Esaus barn, som bodde i Seir, och lämnade Hedmarksvägen och Elat och Esjon-Geber. Vi vek av och tog vägen mot Moabs öken. 9 *1 Mos 19:37. Och Herren sade till mig: "Du ska inte angripa Moab eller gå i strid med dem, för av deras land ska jag inte ge dig något till besittning, eftersom jag redan har gett Ar till Lots barn."

10 *4 Mos 13:23, 29, 34. Förr bodde emeerna där, de var ett folk som var stort, talrikt och resligt som anakiterna. 11 Liksom anakiterna räknas också de för rafaeer*2:11rafaeerHögväxt folk som förknippades med området öster om Jordan (3:11f) och senare med Gazaremsan (2 Sam 21:16f, 1 Krön 20:4f)., men moabiterna kallar dem emeer. 12 *1 Mos 14:6, 36:20f. I Seir bodde tidigare horeerna*2:12horeernaTroligen utvandrade hurriter, ett indoeuropeiskt folk från Mitanniriket i Syrien., men Esaus barn drev bort dem och förgjorde dem och bosatte sig i deras land, alldeles som Israel gjorde med det land som Herren hade gett dem till besittning.

13 *4 Mos 21:12. "Så bryt nu upp och gå över bäcken Sered*2:13bäcken SeredSommartorr bäckravin som mynnar ut vid Döda havets sydspets.." Vi gick då över den bäckravinen. 14 *4 Mos 14:29f. Från den tid vi lämnade Kadesh-Barnea tills vi gick över bäcken Sered gick det trettioåtta år. Under den tiden dog hela det släkte av stridsmän som fanns i lägret, så som Herren med ed hade förklarat för dem. 15 Herrens hand var emot dem, och han utrotade dem ur lägret så att de dog.

16 När nu alla stridsmän i folket hade dött, 17 sade Herren till mig: 18 "Du ska i dag gå över Moabs gräns vid Ar 19 *1 Mos 19:38, Dom 11:15f. och ska då komma i närheten av ammoniterna. Men du ska inte angripa dem eller gå i strid med dem, för jag kommer inte att ge dig något i ammoniternas land till besittning, eftersom jag redan har gett det till Lots barn."

20 Också detta räknas till rafaeernas land. Rafaeer bodde där tidigare, men ammoniterna kallar dem samsummiter. 21 De var ett folk som var stort, talrikt och resligt som anakiterna. Men Herren förgjorde dem för ammoniterna, som fördrev dem och bosatte sig i deras land. 22 På samma sätt gjorde han för Esaus barn som bor i Seir, när han förgjorde horeerna för dem. De drev bort dem och bosatte sig i deras land, där de bor än i dag. 23 Även aveerna som bodde i byar ända fram till Gaza blev förgjorda av kaftoreerna, som drog ut från Kaftor*2:23KaftorTroligen Kreta, filisteernas hemland (Jer 47:4, Amos 9:7). och sedan bodde i deras land.

24 "Bryt nu upp och gå över floden Arnon*2:24floden ArnonDjup flodravin öster om Döda havet. Ofta Moabs norra gräns (3:16).. Se, jag har gett amorén Sichon, kungen i Heshbon, och hans land i din hand. Börja att inta det och ge dig i strid med honom. 25 *2 Mos 23:27, 5 Mos 11:25. Redan i dag ska jag börja att inge fruktan och skräck för dig hos alla folk under himlen, så att de darrar och bävar för dig när de hör berättas om dig."

Kung Sichon besegras

26 *4 Mos 21:21f, 5 Mos 20:10. Och jag skickade sändebud från Kedemots öken*2:26Kedemots ökenÖster om Moab (hebr. kédem betyder "öster"). till Sichon, kungen i Heshbon, med fridsamma ord och lät säga: 27 "Låt mig gå igenom ditt land. Jag ska strikt följa vägen utan att vika av åt höger eller vänster. 28 Jag ska äta den mat som du vill sälja till mig för pengar och dricka det vatten som du vill ge mig för pengar. Låt mig bara passera igenom till fots 29 – på samma sätt som Esaus barn, Seirs invånare, och moabiterna, Ars invånare, handlade mot mig – så att jag kan gå över Jordan in i det land som Herren vår Gud vill ge oss."

30 *5 Mos 29:7f, Amos 2:9. Men Sichon, kungen i Heshbon, var inte villig att låta oss gå igenom hans land, för Herren din Gud hade förhärdat hans ande och gjort hans hjärta hårt för att ge honom i din hand, så som det är i dag. 31 Och Herren sade till mig: "Se, jag börjar nu att ge Sichon och hans land till dig. Börja inta det så att du får hans land till besittning."

32 Sichon drog då emot oss med allt sitt folk för att strida mot oss vid Jahas. 33 Men Herren vår Gud överlämnade honom till oss, och vi slog honom, hans söner och allt hans folk. 34 Vi intog vid den tiden alla hans städer och vigde*2:34vigdeHebr. charám innebar att överlåta något åt Herren och avskilja det från människornas värld, ofta genom förintelse. alla män, kvinnor och barn i varje stad åt förintelse. Vi lät ingen komma undan. 35 Bara boskapen tog vi som byte tillsammans med rovet från de städer vi intog. 36 Från Aroer vid floden Arnons strand, och från staden i dalen ända till Gilead fanns ingen stad vars murar var för höga för oss. Herren vår Gud gav allt till oss. 37 Men ammoniternas land lät du vara ifred, hela landsträckan längs Jabboks dalsänka och städerna i bergsbygden, alldeles som Herren vår Gud hade befallt.

1 Y VOLVIMOS, y partímonos al desierto camino del mar Bermejo, ✝2.1 Nm. 14.25. cp. 1.40.como Jehová me había dicho; y rodeamos el monte de Seir ✝2.1 cp. 1.6.por muchos días.

2 Y Jehová me habló, diciendo:

3 Harto habéis rodeado este monte; volveos al aquilón.

4 Y manda al pueblo, diciendo: ✝2.4 Nm. 20.14.Pasando vosotros por el término de vuestros hermanos los hijos de Esaú, ✝2.4 Gn. 32.3.que habitan en Seir, ellos tendrán miedo de vosotros; mas vosotros guardaos mucho:

5 No os metáis con ellos; que no os daré de su tierra ni aun la holladura de la planta de un pie; porque yo he dado por heredad á Esaú el monte de Seir.

6 Compraréis de ellos por dinero las viandas, y comeréis; y también compraréis de ellos el agua, y beberéis:

7 Pues Jehová tu Dios te ha bendecido en toda obra de tus manos: él sabe que andas por este gran desierto: estos cuarenta años Jehová tu Dios fué contigo; y ninguna cosa te ha faltado.

8 Y ✝2.8 Jue. 11.18.pasamos de nuestros hermanos los hijos de Esaú, que habitaban en Seir, por el camino de la llanura de ✝2.8 1 R. 9.26.Elath y de Esiongeber. Y volvimos, y pasamos camino del desierto de Moab.

1 Paz con Moab y Ammón.

2 Israel conquista

9 Y Jehová me dijo: No molestes á Moab, ni te empeñes con ellos en guerra, que no te daré posesión de su tierra; porque yo he dado á ✝2.9 Nm. 21.15.Ar por heredad á ✝2.9 Gn. 19.36,37.los hijos de Lot.

10 ✝ 2.10 Gn. 14.5. (Los Emimeos habitaron en ella antes, pueblo grande, y numeroso, y alto como *2.10 ó, los hijos de Anac. ✝2.10 Nm. 13.23.gigantes:

11 Por gigantes eran ellos también contados, como los Anaceos; y los Moabitas los llaman Emimeos.

12 Y en Seir habitaron antes ✝2.12 ver. 22. Gn. 14.6.los Horeos, á los cuales echaron los hijos de Esaú; y los destruyeron de delante de sí, y moraron en lugar de ellos; como hizo ✝2.12 Nm. 21.24,31,35.Israel en la tierra de su posesión que les dió Jehová.)

13 Levantaos ahora, y pasad el arroyo de Zered. Y ✝2.13 Nm. 21.12.pasamos el arroyo de Zered.

14 Y los días que anduvimos de Cades-barnea hasta que pasamos el arroyo de Zered, fueron treinta y ocho años; ✝2.14 Nm. 14.33,35. Sal. 78.33 y 95.11 y 106.26.hasta que se acabó toda la generación de los hombres de guerra de en medio del campo, como Jehová les había jurado.

15 Y también la mano de Jehová fué sobre ellos para destruirlos de en medio del campo, hasta acabarlos.

16 Y aconteció que cuando se hubieron acabado de morir todos los hombres de guerra de entre el pueblo,

17 Jehová me habló, diciendo:

18 Tú pasarás hoy el término de Moab, á Ar,

19 Y te acercarás delante de los hijos de Ammón: no los molestes, ni te metas con ellos; porque no te tengo de dar posesión de la tierra de los hijos de Ammón; ✝2.19 Gn. 19.38.que á los hijos de Lot la he dado por heredad.

20 (Por tierra de gigantes fué también ella tenida: habitaron en ella gigantes en otro tiempo, á los cuales los Ammonitas llamaban ✝2.20 Gn. 14.5. Zuzitas.Zomzommeos;

21 Pueblo grande, y numeroso, y alto, como los Anaceos; á los cuales Jehová destruyó de delante de los Ammonitas, quienes les sucedieron, y habitaron en su lugar:

22 Como hizo con los hijos de Esaú, que habitaban en Seir, de delante de los cuales destruyó á ✝2.22 ver. 12los Horeos; y ellos les sucedieron, y habitaron en su lugar hasta hoy.

23 Y á ✝2.23 Jos. 13.3.los Heveos que habitaban en Haserin hasta Gaza, ✝2.23 Gn. 10.14.los Caftoreos que salieron de Caftor los destruyeron, y habitaron en su lugar.)

24 Levantaos, partid, y pasad ✝2.24 Nm. 21.13,14. Jue. 11.18,21.el arroyo de Arnón: he aquí he dado en tu mano á Sehón rey de Hesbón, Amorrheo, y á su tierra: comienza á tomar posesión, y empéñate con él en guerra.

25 ✝ 2.25 Ex. 15.14,15. cp. 11.25 . Jos. 2.9.Hoy comenzaré á poner tu miedo y tu espanto sobre los pueblos debajo de todo el cielo; los cuales oirán tu fama, y temblarán, y angustiarse han delante de ti.

26 Y envié mensajeros desde el desierto de Cademoth á Sehón rey de Hesbón, ✝2.26 cp. 20.10.con palabras de paz, diciendo:

27 ✝ 2.27 Nm. 21.21,22. Jue. 11.19. Pasaré por tu tierra por el camino: por el camino iré, sin apartarme á diestra ni á siniestra:

28 La comida me venderás por dinero, y comeré: el agua también me darás por dinero, y beberé: ✝2.28 Nm. 20.17,19.solamente pasaré á pie;

29 ✝ 2.29 Nm. 20.18. cp. 23.3,4. Jue. 11.17,18.Como lo hicieron conmigo los hijos de Esaú que habitaban en Seir, y los Moabitas que habitaban en Ar; hasta que pase el Jordán á la tierra que nos da Jehová nuestro Dios.

30 Mas ✝2.30 Nm. 21.23.Sehón rey de Hesbón no quiso que pasásemos por el territorio suyo; porque Jehová tu Dios había ✝2.30 Ex. 7.3.endurecido su espíritu, y obstinado su corazón para entregarlo en tu mano, como hoy.

31 Y díjome Jehová: He aquí yo he comenzado á dar delante de ti á Sehón y á su tierra; comienza á tomar posesión, para que heredes su tierra.

32 Y ✝2.32 Nm. 21.23.saliónos Sehón al encuentro, él y todo su pueblo, para pelear en Jaas.

33 Mas ✝2.33 cp. 7.2.Jehová nuestro Dios lo entregó delante de nosotros; y ✝2.33 Nm. 21.24. cp. 29.7.herimos á él y á sus hijos, y á todo su pueblo.

1 á Hesbón y Basán.

2 Repartición de su tierra.

34 Y tomamos entonces todas sus ciudades, y ✝2.34 Lv. 27.28. cp. 7.2.destruimos todas las ciudades, hombres, y mujeres, y niños; no dejamos ninguno:

35 Solamente tomamos para nosotros las bestias, y los despojos de las ciudades que habíamos tomado.

36 ✝ 2.36 Nm. 32.34. cp. 3.12 y 4.48|DEU 4:48. Jos. 13.9,16.Desde Aroer, que está junto á la ribera del arroyo de Arnón, y la ciudad que está en el arroyo, hasta Galaad, no hubo ciudad que escapase de nosotros: ✝2.36 Sal. 44.3,4.todas las entregó Jehová nuestro Dios en nuestro poder.

37 Solamente á la tierra de los hijos de Ammón no llegaste, ni á todo lo que está á la orilla del arroyo de ✝2.37 Gn. 32.22. Nm. 21.24.Jaboc ni á las ciudades del monte, ni á lugar alguno que Jehová nuestro Dios había prohibido.