Mateus 9

Jesus botar en lam man

1 Jesus steg i båten och for över sjön och kom till sin egen stad.9:1sin egen stadKapernaum (hebr. kfar Nahum, "Nahums by"), livlig gränsstad på norra sidan av Galileiska sjön som Jesus utsåg till sin hemmabas. Staden är utgrävd och bevarad till idag.2 Mark 2:3f, Luk 5:18f. Där kom några till honom med en förlamad man som låg på en bädd. Jesus såg deras tro och sade till den lame: "Var lugn, mitt barn. Dina synder är förlåtna."

3 Några skriftlärda tänkte inom sig: "Han hädar!" 4 Jesus såg deras tankar och sade: "Varför tänker ni så ont i era hjärtan? 5 Vad är lättast, att säga: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Res dig och gå? 6 Men för att ni ska veta att Människosonen har makt på jorden att förlåta synder, säger jag dig" – och nu talade han till den lame: "Res dig, ta din bädd9:6ta din bäddTroligen en sovmatta som enkelt rullades ihop. och gå hem!" 7 Då reste mannen sig upp och gick hem. 8 När folket såg det, greps de av fruktan och prisade Gud som hade gett sådan makt åt människor.

Jesus kallar Matteus

9 Mark 2:14f, Luk 5:27f. Jesus gick vidare därifrån och såg en man som hette Matteus9:9Matteuskallades också Levi (Mark 2:14, Luk 5:27). sitta vid tullhuset. Han sade till honom: "Följ mig!" Då reste sig Matteus och följde honom.

10 När Jesus sedan var gäst i hans hem, kom många tullindrivare och syndare och låg till bords tillsammans med Jesus och hans lärjungar. 11 Fariseerna fick se det och frågade hans lärjungar: "Varför äter er mästare med tullindrivare och syndare?" 12 Jesus hörde det och sade: "Det är inte de friska9:12friskaAnnan översättning: "starka". som behöver läkare, utan de sjuka. 13 1 Sam 15:22, Matt 12:7, Luk 19:10, 1 Tim 1:15. Gå och lär er vad detta betyder: Jag vill se barmhärtighet och inte offer9:13 Hos 6:6.. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare."

Bröllopsgäster fastar inte

14 Mark 2:18f, Luk 5:33f. Sedan kom Johannes lärjungar fram till honom och frågade: "Varför fastar inte dina lärjungar, när vi och fariseerna fastar?" 15 Jesus svarade dem: "Bröllopsgästerna kan väl inte sörja medan brudgummen är hos dem? Men det ska komma dagar när brudgummen tas ifrån dem, och då kommer de att fasta.

16 Ingen sätter en lapp av okrympt tyg på en gammal mantel. I så fall river lappen bort ännu mer från manteln och revan blir värre. 17 Och man häller inte nytt vin i gamla säckar.9:17nytt vin i gamla säckarDruvsaften jäste i täta skinnsäckar som spändes ut vid jäsningen (jfr Job 32:19). Efteråt kunde skinnet inte återanvändas till en andra jäsning. I så fall sprängs säckarna och vinet rinner ut och säckarna förstörs. Nej, nytt vin häller man i nya säckar. Då bevaras både vin och säckar."

Jesus uppväcker Jairus dotter

18 Mark 5:22f, Luk 8:41f. Medan Jesus talade till dem, kom en synagogföreståndare och föll ner för honom och sade: "Min dotter har just dött. Men kom och lägg din hand på henne, så får hon liv igen." 19 Då reste sig Jesus och följde med honom, tillsammans med sina lärjungar.

20 Plötsligt kom en kvinna som hade haft blödningar i tolv år. Hon närmade sig Jesus bakifrån och rörde vid hörntofsen9:20hörntofsenBars på manteln som en symbol för Guds bud (4 Mos 15:38f). på hans mantel, 21 för hon tänkte: "Om jag så bara får röra vid hans mantel blir jag frisk."9:21friskAnnan översättning: "frälst" (även i vers 22).22 Jesus vände sig om och såg henne, och han sade: "Var lugn, min dotter. Din tro har frälst dig." Och från den stunden var kvinnan frisk.

23 Mark 5:38f, Luk 8:51f. När Jesus kom fram till synagogföreståndarens hus och såg flöjtblåsarna och den upprörda folkskaran, 24 sade han: "Gå härifrån! Flickan är inte död. Hon sover." Då hånskrattade de åt honom. 25 Men när folket hade skickats ut gick han in och tog flickans hand, och hon reste sig. 26 Och ryktet om detta gick ut i hela det området.

Jesus botar två blinda och en stum

27 När Jesus gick vidare därifrån, följde två blinda efter honom och ropade: "Förbarma dig över oss, Davids son!" 28 Och när han hade kommit hem9:28hemtill Petrus hus, Jesu tillfälliga bostad i Kapernaum (Matt 8:14, 17:25, Joh 2:12)., gick de fram till honom. Jesus frågade dem: "Tror ni att jag kan göra detta?" De svarade: "Ja, Herre." 29 Då rörde han vid deras ögon och sade: "Så som ni tror ska det ske för er." 30 Och deras ögon öppnades. Jesus sade strängt till dem: "Se till att ingen får veta det." 31 Men de gick och spred ut ryktet om honom i hela det området.

32 Luk 11:14f. Medan de var på väg ut, kom folk till honom med en man som var besatt och stum. 33 När den onda anden var utdriven, talade den stumme. Och folket häpnade och sade: "Aldrig har man sett något sådant i Israel!" 34 Matt 12:24, Mark 3:22. Men fariseerna sade: "Det är med hjälp av de onda andarnas furste som han driver ut andarna."

Som får utan herde

35 Mark 6:6. Jesus gick omkring i alla städerna och byarna, och han undervisade i deras synagogor och förkunnade evangeliet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor. 36 4 Mos 27:17, Hes 34:5, Sak 10:2. När han såg folkskarorna förbarmade han sig över dem, för de var härjade och hjälplösa som får utan herde. 37 Och han sade till sina lärjungar: "Skörden är stor men arbetarna är få. 38 Luk 10:2, Joh 4:35. Be därför skördens Herre att han skickar ut arbetare till sin skörd."

1 9.1 Mr. 5.21. Lc. 8.40. ENTONCES entrando en el barco, pasó á la otra parte, 9.1 cp. 4.13.y vino á su ciudad.

2 Y he aquí 9.2 Mr. 2.3-12. Lc. 5.18-26.le trajeron un paralítico, echado en una cama: y 9.2 vers. 22,28,29. cp. 15.28. Mr. 10.52. Lc. 7.9,50.viendo Jesús la fe de ellos, dijo al paralítico: Confía, hijo; tus pecados te son perdonados.

3 Y he aquí, algunos de los escribas decían dentro de sí: Este blasfema.

4 Y 9.4 cp. 12.25 y 22.18. Jn. 2.24,25 y 16.19.viendo Jesús sus pensamientos, dijo: ¿Por qué pensáis mal en vuestros corazones?

5 Porque, ¿qué es más fácil, decir: Los pecados te son perdonados; ó decir: Levántate, y anda?

6 Pues para que sepáis que el Hijo del hombre tiene potestad en la tierra de perdonar pecados, (dice entonces al paralítico): Levántate, toma tu cama, y vete á tu casa.

7 Entonces él se levantó y se fué á su casa.

8 Y las gentes, viéndolo, se maravillaron, y glorificaron á Dios, que había dado tal potestad á los hombres.

9 9.9 Hasta ver. 13 , Mr. 2.14-17. Lc. 5.27-32.Y pasando Jesús de allí, vió á un hombre que estaba sentado al banco de los públicos tributos, el cual se llamaba Mateo; y dícele: Sígueme. Y se levantó, y le siguió.

10 Y aconteció que estando él sentado á la mesa en casa, he aquí que 9.10 Lc. 15.1.muchos publicanos y pecadores, que habían venido, se sentaron juntamente á la mesa con Jesús y sus discípulos.

11 Y viendo esto los Fariseos, dijeron á sus discípulos: ¿Por qué come vuestro Maestro con los 9.11 cp. 11.19. Lc. 15.2.publicanos y pecadores?

12 Y oyéndolo Jesús, le dijo: Los que están sanos no tienen necesidad de médico, sino los enfermos.

13 Andad pues, y aprended qué cosa es: 9.13 Os. 6.6.Misericordia quiero, y no sacrificio: porque no he venido á llamar justos, sino pecadores á arrepentimiento.

14 9.14 Mr. 2.18-22. Lc. 5.33-38. Entonces los discípulos de Juan vienen á él, diciendo: ¿Por qué nosotros y los Fariseos 9.14 Lc. 18.12.ayunamos muchas veces, y tus discípulos no ayunan?

15 Y Jesús les dijo: 9.15 Jn. 3.29.¿Pueden los que son de bodas tener luto entre tanto que el esposo está con ellos? mas vendrán días cuando el esposo será quitado de ellos, y entonces ayunarán.

16 Y nadie echa remiendo de paño recio en vestido viejo; porque el tal remiendo tira del vestido, y se hace peor la rotura.

17 Ni echan vino nuevo en cueros viejos: de otra manera 9.17 Jos. 9.4. Sal. 119.83.los cueros se rompen, y el vino se derrama, y se pierden los cueros; mas echan el vino nuevo en cueros nuevos, y lo uno y lo otro se conserva juntamente.

18 Hablando él estas cosas 9.18 hasta ver. 26. Mr. 5.22-43. Lc. 8.41-56.a ellos, he aquí vino un principal, y le 9.18 cp. 8.2.adoraba, diciendo: Mi hija es muerta poco ha: mas ven y pon tu mano sobre ella, y vivirá.

19 Y se levantó Jesús, y le siguió, y sus discípulos.

20 Y he aquí una mujer enferma 9.20 Lv. 15.25.de flujo de sangre doce años había, llegándose por detrás, tocó la 9.20 cp. 14.36 y 23.5.franja de su vestido:

21 Porque decía entre sí: Si tocare solamente su vestido, seré salva.

22 Mas Jesús volviéndose, y mirándola, dijo: Confía, hija, 9.22 ver. 2tu fe te ha salvado. Y la mujer fué salva desde aquella hora.

23 Y 9.23 2 Cr. 35.25.llegado Jesús á casa del principal, viendo los tañedores de flautas, y la gente que hacía bullicio,

24 Díceles: Apartaos, que la muchacha no es muerta, mas 9.24 Jn. 11.11.duerme. Y se burlaban de él.

25 Y como la gente fué echada fuera, entró, y tomóla de la mano, y se levantó la muchacha.

26 Y salió esta fama por toda aquella tierra.

1 Curación de dos ciegos.

2 La misión

27 Y pasando Jesús de allí, le siguieron 9.27 Véase cp. 20.30-34.dos ciegos, dando voces y diciendo: 9.27 cp. 15.22.Ten misericordia de nosotros, Hijo de David.

28 Y llegado á la casa, vinieron á él los ciegos; y Jesús les dice: ¿Creéis que puedo hacer esto? Ellos dicen: Sí, Señor.

29 Entonces 9.29 cp. 20.34.tocó los ojos de ellos, diciendo: 9.29 ver. 2Conforme á vuestra fe os sea hecho.

30 Y los ojos de ellos fueron abiertos. Y Jesús les encargó 9.30 Mr. 1.43.rigurosamente, diciendo: 9.30 cp. 8.4.Mirad que nadie lo sepa.

31 Mas ellos salidos, 9.31 Mr. 7.36.divulgaron su fama por toda aquella tierra.

32 Y saliendo ellos, 9.32 Lc. 11.14,15.he aquí, le trajeron un hombre mudo, 9.32 cp. 4.24.endemoniado.

33 Y echado fuera el demonio, el mudo habló; y las gentes se maravillaron, diciendo: Nunca ha sido vista cosa semejante en Israel.

34 Mas los Fariseos decían: 9.34 Mr. 3.22.Por el príncipe de los demonios echa fuera los demonios.

35 Y rodeaba Jesús por todas las ciudades y aldeas, enseñando en las sinagogas de ellos, 9.35 cp. 4.23.y predicando el evangelio del reino, y sanando toda enfermedad y todo achaque en el pueblo.

36 Y viendo las gentes, 9.36 Mr. 6.34.tuvo compasión de ellas; porque estaban derramadas y esparcidas 9.36 Is. 53.6.como ovejas que no tienen pastor.

37 Entonces dice á sus discípulos: 9.37 Lc. 10.2. Jn. 4.35.A la verdad la mies es mucha, mas los obreros pocos.

38 Rogad, pues, al Señor de la mies, que envíe obreros á su mies.