Mateus 26

Onda planer mot Jesus

1 När Jesus hade avslutat hela detta tal, sade han till sina lärjungar: 2 *2 Mos 12f, Matt 20:18. "Ni vet att om två dagar är det påsk*26:2påskHebr. pésachbetyder "passera", "skona" (2 Mos 12:13), och firas till minne av Israels räddning ur Egypten. I fullmånens sken den 14:e Nisan (mars-april) åt man det offrade påskalammet och firade sedan "det osyrade brödets högtid" i sju dagar (2 Mos 12:17).. Då ska Människosonen utlämnas för att bli korsfäst."

3 *Joh 11:47f. Översteprästerna och folkets äldste samlades nu i översteprästen Kaifas palats. 4 De planerade att gripa Jesus med list och döda honom. 5 Men de sade: "Inte under högtiden, det får inte bli upplopp bland folket."

En kvinna smörjer Jesus

6 *Mark 14:3f, Joh 12:1f. När Jesus var i Betania*26:6Betaniakan översättas "fattighuset" (jfr vers 9 och 11)., i Simon den spetälskes hus, 7 kom en kvinna fram till honom. Hon hade en alabasterflaska med dyrbar olja*26:7dyrbar oljaEnligt Mark 14:3f nardusolja värd 300 denarer, vilket motsvarade en hel årslön för en enkel arbetare., och hon hällde ut den över hans huvud där han låg till bords. 8 När lärjungarna såg det, blev de upprörda och sade: "Varför detta slöseri? 9 Den kunde man ha sålt för mycket pengar och gett till de fattiga."

10 Jesus märkte det och sade till dem: "Varför oroar ni kvinnan? Hon har gjort en god gärning mot mig. 11 *5 Mos 15:11. De fattiga har ni alltid hos er, men mig har ni inte alltid. 12 När hon hällde den här oljan över min kropp gjorde hon det inför min begravning*26:12inför min begravningJesus knyter an till seden att behandla den som dött med väldoftande ämnen före begravningen (jfr Joh 19:39f).. 13 Jag säger er sanningen: Överallt i hela världen där detta evangelium förkunnas ska man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne."

Judas förråder Jesus

14 *Matt 10:4, Mark 14:10f, Luk 22:3f, Joh 11:57. Då gick en av de tolv, han som hette Judas Iskariot, bort till översteprästerna 15 *Sak 11:12. och sade: "Vad vill ni ge mig om jag utlämnar honom åt er?" Då vägde de upp trettio silvermynt*26:15trettio silvermyntEnligt 2 Mos 21:32 priset för en slav (30 siklar = 120 denarer). åt honom. 16 Från den stunden sökte han efter ett lämpligt tillfälle att förråda Jesus.

Den sista påskmåltiden

17 *2 Mos 12:3f, 15f, Mark 14:12f, Luk 22:7f. På första dagen i det osyrade brödets högtid kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: "Var vill du att vi gör i ordning så att du kan äta påskalammet?" 18 Han svarade: "Gå in i staden till den och den och säg till honom: Mästaren säger: Min stund är nära. Jag vill äta påskalammet hos dig med mina lärjungar." 19 Lärjungarna gjorde som Jesus hade befallt dem och gjorde i ordning påskalammet.

20 *Mark 14:17f, Luk 22:14, 21f. På kvällen låg Jesus till bords*26:20låg Jesus till bordsVid finare måltider, som vid påsk, åt man på grekiskt manér halvliggande på divaner, stödd på vänster armbåge. med de tolv. 21 *Joh 13:21f. Medan de åt, sade han: "Jag säger er sanningen: En av er kommer att förråda mig." 22 Då blev de djupt bedrövade och började fråga honom, en efter en: "Det är väl inte jag, Herre?" 23 *Ps 41:10. Han svarade: "Den som doppade handen i skålen tillsammans med mig, han ska förråda mig. 24 Människosonen går bort som det står skrivet om honom, men ve den människa genom vilken Människosonen blir förrådd! Det hade varit bättre för den människan att aldrig ha blivit född." 25 Judas, han som skulle förråda honom, sade: "Rabbi, det är väl inte jag?" Jesus svarade: "Du har själv sagt det."

Den första nattvarden

26 *Mark 14:22f, Luk 22:19f, 1 Kor 11:23f. Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: "Tag och ät. Detta är min kropp." 27 Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem och sade: "Drick av den alla. 28 *Matt 20:28. Detta är mitt blod, förbundsblodet, som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse. 29 *Luk 22:18. Jag säger er: Från denna stund ska jag inte dricka av vinstockens frukt förrän den dag jag dricker det nytt med er i min Fars rike."

30 När de sedan hade sjungit lovsången*26:30lovsångenPs 115-118 som sjungs vid slutet av varje judisk påskmåltid., gick de ut till Olivberget.

Jesus förutsäger Petrus förnekelse

31 *Joh 16:32. Då sade Jesus till dem: "I natt kommer ni alla att överge mig. Det står skrivet: Jag ska slå herden, och fåren i hjorden ska skingras.*26:31 Sak 13:7.32 *Matt 28:7, 16, Mark 14:28. Men när jag har uppstått, ska jag gå före er till Galileen."

33 *Luk 22:33f, Joh 13:37f. Petrus svarade honom: "Även om alla andra överger dig, så ska jag aldrig överge dig." 34 Jesus sade till honom: "Jag säger dig sanningen: I natt, innan tuppen gal, kommer du att förneka mig tre gånger." 35 Petrus svarade honom: "Även om jag måste dö med dig ska jag aldrig förneka dig!" Samma sak sade alla de andra lärjungarna.

Jesus i Getsemane

36 *Mark 14:32f, Luk 22:39f, Joh 18:1. Sedan gick Jesus med dem till en plats som kallas Getsemane*26:36GetsemaneOlivlund strax öster om Jerusalem. Hebr. gat shémen betyder "oljepress"., och han sade till lärjungarna: "Sätt er här medan jag går dit bort och ber." 37 Han tog med sig Petrus och Sebedeus båda söner, och han greps av sorg och ångest 38 *Joh 12:27. och sade till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna här och vaka med mig." 39 *Joh 6:38, Hebr 5:7. Han gick lite längre fram, föll ner på sitt ansikte och bad: "Min Far! Om det är möjligt, så låt den här bägaren gå förbi mig. Men inte som jag vill, utan som du vill."

40 Han kom tillbaka till lärjungarna och fann att de sov. Då sade han till Petrus: "Så ni kunde inte vaka en enda timme med mig? 41 *Gal 5:17, 1 Petr 5:8. Vaka och be att*26:41be attAnnan översättning: "be så att". ni inte kommer i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt." 42 Sedan gick han bort för andra gången och bad: "Min Far, om den inte kan gå förbi mig utan jag måste dricka den, så ske din vilja."

43 Han kom tillbaka och fann återigen att de sov, för deras ögon var tunga av sömn. 44 Då lämnade han dem och gick åter bort och bad för tredje gången med samma ord igen.

45 Sedan gick han till lärjungarna och sade till dem: "Sover ni fortfarande och vilar er*26:45Sover ni fortfarande och vilar er?Annan översättning: "Sov ni vidare och vila er!".? Nu är stunden här då Människosonen utlämnas i syndares händer. 46 Res på er, nu går vi. Han som förråder mig är här."

Jesus fängslas

47 *Mark 14:43f, Luk 22:47f, Joh 18:2f. Medan han ännu talade kom Judas, en av de tolv, och med honom en stor folkhop med svärd och påkar från översteprästerna och folkets äldste. 48 Förrädaren hade gett dem ett tecken och sagt: "Den jag kysser är det. Grip honom." 49 Och han gick genast fram till Jesus och sade: "Var hälsad, rabbi!", och kysste honom. 50 *Joh 13:27. Jesus sade till honom: "Min vän, är det därför du är här?" Då gick de fram och grep Jesus och höll fast honom.

51 *Mark 14:47, Luk 22:49f, Joh 18:10f. Men en av dem som var med Jesus lyfte handen, drog sitt svärd och slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom örat. 52 *1 Mos 9:6, Upp 13:10. Då sade Jesus till honom: "Sätt tillbaka ditt svärd i skidan! Alla som tar till svärd ska dödas med svärd. 53 Eller tror du inte att jag kan be min Far att han genast sänder mig mer än tolv legioner änglar*26:53tolv legioner änglarTroligen ett symboliskt tal. En legion motsvarade ca 6000 man.? 54 *Jes 53:5f, Luk 18:31. Men hur skulle då Skrifterna uppfyllas som säger att det här måste ske?"

55 *Mark 14:49, Luk 22:52f. I samma stund sade Jesus till folkhopen: "Som mot en rövare har ni gått ut med svärd och påkar för att gripa mig. Jag har suttit i templet varje dag och undervisat utan att ni grep mig. 56 *Mark 14:50. Men allt detta har hänt för att profeternas skrifter skulle uppfyllas." Då övergav alla lärjungarna honom och flydde.

Jesus inför Stora rådet

57 *Mark 14:53f, Luk 22:54f, Joh 18:12f. De som hade gripit Jesus förde honom till översteprästen Kaifas, där de skriftlärda och de äldste hade samlats. 58 Petrus följde Jesus på avstånd fram till översteprästens gård. Där gick han in och satte sig bland rättstjänarna för att se hur det skulle sluta.

59 Översteprästerna och hela Stora rådet försökte få fram ett falskt vittnesmål mot Jesus för att kunna döma honom till döden. 60 Men de fann inget, trots att många falska vittnen trädde fram. Till sist kom det fram två män 61 *Matt 27:40, Joh 2:19. som sade: "Han har sagt: Jag kan riva ner Guds tempel och bygga upp det igen på tre dagar." 62 Då reste sig översteprästen och frågade honom: "Svarar du inte på vad de vittnar mot dig?" 63 *Jes 53:7, Luk 22:66f. Men Jesus var tyst.

Då sade översteprästen till honom: "Jag besvär dig vid den levande Guden: Säg oss om du är Messias, Guds Son." 64 *Ps 110:1, Sak 12:10, Matt 16:27. Jesus sade till honom: "Du själv har sagt det. Men jag säger er: Härefter ska ni se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens moln."*26:64seMänniskosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens molnMed dessa ord identifierar sig Jesus, den jordiske Människosonen (Matt 26:45 etc), med den gudomliga Messiasgestalten i Dan 7:13 och Ps 110:1.

65 *Joh 10:33. Då rev översteprästen sönder sina kläder*26:65rev … sönder sina kläderEtt uttryck för fasa och sorg (jfr t ex 1 Mos 37:29). Enligt lagen var översteprästen förbjuden att göra så (3 Mos 21:10). och sade: "Han har hädat! Behöver vi några fler vittnen? Nu har ni hört hädelsen. 66 *3 Mos 24:16, Joh 19:7. Vad anser ni?" De svarade: "Han förtjänar döden!" 67 *Jes 50:6, Matt 27:30, Luk 22:63f. Och de spottade honom i ansiktet och slog honom med knytnävarna. Andra slog honom i ansiktet*26:67slog honom i ansiktetAnnan översättning: "slog honom med käppar".68 och sade: "Profetera för oss, Messias! Vem var det som slog dig?"

Petrus förnekar Jesus

69 *Mark 14:66f, Luk 22:55f, Joh 18:17f, 25f. Petrus satt ute på gården. En tjänsteflicka kom fram till honom och sade: "Du var också med Jesus från Galileen." 70 Men han nekade inför alla och sade: "Jag vet inte vad du pratar om." 71 Han gick ut i porten, och en annan tjänsteflicka såg honom och sade till dem som var där: "Han där var med Jesus från Nasaret." 72 Han nekade igen och svor på det: "Jag känner inte den mannen." 73 Strax därefter kom de som stod där fram till Petrus och sade: "Visst är du också en av dem! Din dialekt*26:73dialektDen galileiska dialekten (Mark 14:70) ansågs mindre fin än den judeiska eftersom den saknade vissa semitiska strupljud. avslöjar dig." 74 Då började han förbanna och svära: "Jag känner inte den mannen!" Och strax gol tuppen.

75 Då kom Petrus ihåg de ord som Jesus hade sagt: "Innan tuppen gal ska du förneka mig tre gånger." Och han gick ut och grät bittert.

1 Y ACONTECIÓ que, como hubo acabado Jesús todas estas palabras, dijo á sus discípulos:

2 Sabéis ✝26.2 Mr. 14.1,2. Lc. 22.1,2. Jn. 11.55 y 13.1.que dentro de dos días se hace la pascua, y el Hijo del hombre es entregado para ser crucificado.

3 Entonces los príncipes de los sacerdotes, y los escribas, y los ancianos del pueblo se juntaron al ✝26.3 Mr. 14.54. Jn. 18.15.patio del pontífice, el cual se llamaba ✝26.3 Lc. 3.2. Jn. 11.49.Caifás;

4 Y tuvieron consejo para prender por engaño á Jesús, y matarle.

5 Y decían: No en el día de la fiesta, porque no se haga alboroto en el pueblo.

6 ✝ 26.6 Mr. 14.3-9. Lc. 7.36-50. Jn. 12.1-8. Y estando Jesús en ✝26.6 cp. 21.17.Bethania, en casa de Simón el leproso,

7 Vino á él una mujer, teniendo un vaso de alabastro de ungüento de gran precio, y lo derramó sobre la cabeza de él, estando sentado á la mesa.

8 Lo cual viendo sus discípulos, ✝26.8 Jn. 12.4.se enojaron, diciendo: ¿Por qué se pierde esto?

9 Porque esto se podía vender por ✝26.9 Mr. 14.5. Jn. 12.5.gran precio, y darse á los pobres.

10 Y entendiéndolo Jesús, les dijo: ¿Por qué dais pena á esta mujer? Pues ha hecho conmigo buena obra.

11 Porque siempre tendréis pobres con vosotros, mas á mí no siempre me tendréis.

12 Porque echando este ungüento sobre mi cuerpo, para ✝26.12 Jn. 19.40.sepultarme lo ha hecho.

13 De cierto os digo, que donde quiera que este evangelio fuere predicado en todo el mundo, también será dicho para memoria de ella, lo que ésta ha hecho.

14 ✝ 26.14 Mr. 14.10,11. Lc. 22.3-6. Entonces uno de los doce, que se llamaba ✝26.14 cp. 10.4 y 27.3.Judas Iscariote, fué á los príncipes de los sacerdotes,

15 Y les dijo: ✝26.15 cp. 27.3.¿Qué me queréis dar, y yo os lo entregaré? Y ellos le señalaron ✝26.15 Ex. 21.32.treinta piezas de plata.

16 Y desde entonces buscaba oportunidad para entregarle.

1 La última pascua.

2 Jesús en Gethsemaní.

17 ✝ 26.17 Mr. 14.12-16. Lc. 22.7-13. Y el ✝26.17 Ex. 12.6,18.primer día de la fiesta de los panes sin levadura, vinieron los discípulos á Jesús, diciéndole: ¿Dónde quieres que aderecemos para ti para comer la pascua?

18 Y él dijo: Id á la ciudad ✝26.18 Mr. 14.13.a cierto hombre, y decidle: ✝26.18 Jn. 11.28.El Maestro dice: ✝26.18 Jn. 7.6,8.Mi tiempo está cerca; en tu casa haré la pascua con mis discípulos.

19 Y los discípulos hicieron como Jesús les mandó, y aderezaron la pascua.

20 ✝ 26.20 Mr. 14.17-21. Y como fué la tarde del día, ✝26.20 Lc. 22.14.se sentó á la mesa con los doce.

21 Y comiendo ellos, dijo: ✝26.21 Jn. 13.21.De cierto os digo, que uno de vosotros me ha de entregar.

22 Y entristecidos ellos en gran manera, comenzó cada uno de ellos á decirle: ¿Soy yo, Señor?

23 Entonces él respondiendo, dijo: ✝26.23 Jn. 13.18.El que mete la mano conmigo en el plato, ése me ha de entregar.

24 ✝ 26.24 Lc. 22.22. A la verdad el Hijo del hombre va, ✝26.24 Lc. 24.25-27,46.como está escrito de él, mas ✝26.24 Jn. 17.12.¡ay de aquel hombre por quien el Hijo del hombre es entregado! bueno le fuera al tal hombre no haber nacido.

25 Entonces respondiendo Judas, que le entregaba, ✝26.25 Jn. 13.26.dijo. ¿Soy yo, Maestro? Dícele: Tú lo has dicho.

26 ✝ 26.26 Mr. 14.22-25. Lc. 22.19,20. 1 Co. 11.23-25. Y comiendo ellos, tomó Jesús el pan, y bendijo, y lo partió, y dió á sus discípulos, y dijo: Tomad, comed, esto es mi cuerpo.

27 Y tomando el vaso, y hechas gracias, les dió, diciendo: Bebed de él todos;

28 Porque ✝26.28 Ex. 24.8.esto es mi sangre del nuevo pacto, la cual es derramada ✝26.28 cp. 20.28.por muchos ✝26.28 Mr. 1.4.para remisión de los pecados.

29 Y os digo, ✝26.29 Lc. 22.18.que desde ahora no beberé más de este fruto de la vid, hasta aquel día, cuando lo tengo de beber nuevo con vosotros ✝26.29 Lc. 22.30.en el reino de mi Padre.

30 ✝ 26.30 Mr. 14.26-31. Y habiendo cantado ✝26.30 Salmos 113—118el himno, ✝26.30 Jn. 18.1.salieron al monte de las Olivas.

31 Entonces Jesús les dice: Todos vosotros seréis ✝26.31 cp. 11.6.escandalizados en mí esta noche; porque escrito está: ✝26.31 Zac. 13.7.Heriré al Pastor, y las ovejas de la manada serán dispersas.

32 Mas después que haya resucitado, ✝26.32 cp. 28.7,10,16.iré delante de vosotros á Galilea.

33 Y respondiendo Pedro, le dijo: Aunque todos sean escandalizados en ti, ✝26.33 Lc. 22.33.yo nunca seré escandalizado.

34 Jesús le dice: De cierto te digo que esta noche, ✝26.34 ver. 75antes que el gallo cante, me negarás tres veces.

35 Dícele Pedro: ✝26.35 Jn. 13.37.Aunque me sea menester morir contigo, no te negaré. Y todos los discípulos dijeron lo mismo.

36 Entonces llegó Jesús ✝26.36 Mr. 14.32-42. Lc. 22.39-42,45,46.con ellos á la aldea que se llama ✝26.36 Jn. 18.1.Gethsemaní, y dice á sus discípulos: Sentaos aquí, hasta que vaya allí y ore.

37 Y tomando á Pedro, y ✝26.37 cp. 4.21 y 17.1.a los dos hijos de Zebedeo, comenzó á entristecerse y á angustiarse en gran manera.

38 Entonces Jesús les dice: Mi alma está muy triste hasta la muerte; quedaos aquí, y velad conmigo.

39 Y yéndose un poco más adelante, se postró sobre su rostro, ✝26.39 He. 5.7.orando, y diciendo: Padre mío, si es posible, ✝26.39 cp. 20.22.pase de mí este vaso; empero ✝26.39 Jn. 5.30 y 6.38. Fil. 2.8.no como yo quiero, sino como tú.

40 Y vino á sus discípulos, y los halló durmiendo, y dijo á Pedro: ¿Así no habéis podido velar conmigo una hora?

41 Velad y orad, ✝26.41 Ef. 6.18.para que no entréis en tentación: ✝26.41 Ga. 5.17.el espíritu á la verdad está presto, mas la carne enferma.

42 Otra vez fué, segunda vez, y oró diciendo: Padre mío, si no puede este vaso pasar de mí sin que yo lo beba, hágase tu voluntad.

43 Y vino, y los halló otra vez durmiendo; porque los ojos de ellos estaban agravados.

44 Y dejándolos fuése de nuevo, y oró tercera vez, diciendo las mismas palabras.

45 Entonces vino á sus discípulos y díceles: Dormid ya, y descansad: he aquí ha llegado la hora, y el Hijo del hombre es entregado en manos de pecadores.

46 Levantaos, vamos: he aquí ha llegado el que me ha entregado.

47 Y ✝26.47 Mr. 14.43-50. Lc. 22.47-53. Jn. 18.3-11.hablando aún él, he aquí ✝26.47 vers. 14,25Judas, uno de los doce, vino, y con él mucha gente con espadas y con palos, de parte de los príncipes de los sacerdotes, y de los ancianos del pueblo.

1 Jesús ante el Sanedrín.

2 Negación de Pedro.

48 Y el que le entregaba les había dado señal, diciendo: Al que yo besare, aquél es: prendedle.

49 Y luego que llegó á Jesús, dijo: Salve, Maestro. Y le besó.

50 Y Jesús le dijo: Amigo, ¿á qué vienes? Entonces llegaron, y echaron mano á Jesús, y le prendieron.

51 Y he aquí, ✝26.51 Jn. 18.10.uno de los que estaban con Jesús, extendiendo la mano, sacó ✝26.51 Lc. 22.38.su espada, é hiriendo á un siervo del pontífice, le quitó la oreja.

52 Entonces Jesús le dice: Vuelve tu espada á su lugar; ✝26.52 Ap. 13.10.porque todos los que tomaren espada, á espada perecerán.

53 ¿Acaso piensas que no puedo ahora orar á mi Padre, y él me daría más de doce legiones de ángeles?

54 ¿Cómo, pues, se cumplirían ✝26.54 ver. 24. Is. 53.7-10. Lm. 4.20.las Escrituras, que así conviene que sea hecho?

55 En aquella hora dijo Jesús á las gentes: ¿Como á ladrón habéis salido con espadas y con palos á prenderme? Cada día me sentaba con vosotros enseñando en el templo, y no me prendisteis.

56 Mas todo esto se hace, para que se cumplan las Escrituras de los profetas. Entonces ✝26.56 Jn. 18.15.todos los discípulos huyeron, dejándole.

57 ✝ 26.57 Mr. 14.53-65. Lc. 22.54. Jn. 18.12-15,19-24. Y ellos, prendido Jesús, le llevaron á ✝26.57 ver. 3Caifás pontífice, donde los escribas y los ancianos estaban juntos.

58 Mas Pedro le seguía de lejos hasta el patio del pontífice; y entrando dentro, estábase sentado con los criados, para ver el fin.

59 Y los príncipes de los sacerdotes, y los ancianos, y todo el consejo, buscaban falso testimonio contra Jesús, para entregarle á la muerte;

60 Y no lo hallaron, aunque ✝26.60 Sal. 27.12 y 35.11.muchos testigos falsos se llegaban; mas á la postre vinieron dos testigos falsos,

61 Que dijeron: Este dijo: ✝26.61 Jn. 2.19.Puedo derribar el templo de Dios, y en tres días reedificarlo.

62 Y levantándose el pontífice, le dijo: ¿No respondes nada? ¿qué testifican éstos contra ti?

63 Mas ✝26.63 Is. 53.7. cp. 27.12,14. Mr. 14.61 y 15.5. Jn. 19.9.Jesús callaba. Respondiendo el pontífice, le dijo: ✝26.63 Lv. 5.1.Te conjuro por el Dios viviente, que nos digas si eres tú el Cristo, ✝26.63 Mr. 14.61.Hijo de Dios.

64 Jesús le dijo: Tú lo has dicho: y aun os digo, que desde ahora ✝26.64 cp. 16.27 y 25.31,32.habéis de ver al Hijo del hombre sentado á la diestra de la potencia de Dios, y que viene en las nubes del cielo.

65 Entonces el pontífice rasgó sus vestidos, diciendo: Blasfemado ha: ¿qué más necesidad tenemos de testigos? He aquí, ahora habéis oído su blasfemia.

66 ¿Qué os parece? Y respondiendo ellos, dijeron: ✝26.66 Lv. 24.16.Culpado es de muerte.

67 Entonces ✝26.67 Is. 50.6. cp. 27.30le escupieron en el rostro, y le dieron de bofetadas; y otros le herían con mojicones,

68 Diciendo: ✝26.68 Lc. 22.64.Profetízanos tú, Cristo, quién es el que te ha herido.

69 Y Pedro estaba sentado ✝26.69 Mr. 14.66-72. Lc. 22.55-62. Jn. 18.16—18.25-27.fuera en el ✝26.69 ver. 3patio: y se llegó á él una criada, diciendo: Y tú con Jesús el ✝26.69 cp. 2.23.Galileo estabas.

70 Mas él negó delante de todos, diciendo: No sé lo que dices.

71 Y saliendo él á la puerta, le vió otra, y dijo á los que estaban allí: También éste estaba con Jesús Nazareno.

72 Y nego otra vez con juramento: No conozco al hombre.

73 Y un poco después llegaron los que estaban por allí, y dijeron á Pedro: Verdaderamente también tú eres de ellos, porque aun ✝26.73 Mr. 14.70. Lc. 22.59.tu habla te hace manifiesto.

74 Entonces comenzó á hacer imprecaciones, y á jurar, diciendo: No conozco al hombre. Y el gallo cantó luego.

75 Y se acordó Pedro de las palabras de Jesús, que le dijo: ✝26.75 ver. 34. Lc. 22.61.Antes que cante el gallo, me negarás tres veces. Y saliéndose fuera, lloró amargamente.