1 HERREN talade till Mose och Aron i Egyptens land och sa: 2 ✝ Denna månad ska vara den första av era månader, för er ska den vara årets första månad. 3 Tala till hela Israels församling och säg: På tionde dagen i denna månad ska varje familjefar ta sig ett lamm, ett lamm för varje hushåll. 4 Och om ett hushåll är för litet för ett lamm, så ska han och hans närmaste granne ta ett tillsammans, efter hur många människor det är. Ni ska beräkna antalet personer för lammet, efter vad var och en äter. 5 Ert lamm ska vara felfritt, årsgammalt och av hankön. Ni ska ta det från fåren eller getterna. 6 ✝ Ni ska förvara det intill fjortonde dagen i samma månad. Då ska hela Israels församlade menighet slakta det i skymningen. 7 De ska ta av blodet och stryka på båda dörrposterna och på den övre dörrposten i de hus där de äter det. 8 ✝ De ska äta köttet samma natt. Stekt över eld ska de äta det, tillsammans med osyrat bröd och bittra örter. 9 Ni ska inte äta det rått eller kokat i vatten, utan det ska stekas över eld, med huvud, fötter och innanmäte. 10 ✝ Ni ska inte lämna något av det kvar till morgonen, och blir något av det kvar till morgonen, ska ni bränna upp det i eld. 11 ✝ Och så ska ni äta det: Ni ska ha kläderna uppfästa med bältet kring höfterna, ha skor på fötterna och staven i er hand, och ni ska äta med hast. Detta är HERRENS påsk*. 12 ✝ För denna natt ska jag gå fram genom Egyptens land och slå allt förstfött i Egyptens land, både människor och djur. Och över Egyptens alla gudar ska jag hålla dom. Jag är HERREN. 13 Och blodet ska vara för er ett tecken på de hus där ni är. Och när jag ser blodet ska jag gå förbi er. Och plågan ska inte drabba er med fördärv, när jag slår Egyptens land. 14 ✝ Och ni ska ha denna dag som en minnesdag. Ni ska hålla den som en HERRENS högtid från släkte till släkte. Det ska vara en evig stadga att ni håller denna högtid. 15 ✝ I sju dagar ska ni äta osyrat bröd. Redan på första dagen ska ni skaffa bort all surdeg från era hus, för var och en som äter syrat bröd, från den första dagen till den sjunde, den människan ska utrotas ur Israel. 16 På första dagen ska en helig sammankomst hållas, och även på den sjunde dagen ska en helig sammankomst hållas av er. Inget arbete ska ni göra på dem, utom det som är nödvändigt för att var och en ska äta. Bara det får ni göra. 17 Ni ska hålla* det osyrade brödets högtid, för just på denna dag har jag fört era skaror ut ur Egyptens land. Därför ska ni släkte efter släkte hålla* denna dag, som en evig stadga. 18 ✝ Ni ska äta osyrat bröd från kvällen på den fjortonde dagen i första månaden till den tjugoförsta dagen i månaden på kvällen. 19 Under sju dagar får ingen surdeg finnas i era hus, för var och en som äter något syrat, den människan ska utrotas ur Israels församling, vare sig han är främling eller född i landet. 20 Ät därför inget syrat. På alla platser som ni bor ska ni äta osyrat bröd. 21 Och Mose kallade till sig alla de äldste i Israel och sa till dem: Gå och ta ett lamm för varje hushåll och slakta påskalammet. 22 Och ta en knippa isop och doppa den i blodet i skålen och stryk därmed på den övre dörrposten och på båda dörrposterna med blodet som är i skålen. Och ingen får gå ut genom dörren till sitt hus före morgonen. 23 Och HERREN ska gå fram för att slå egyptierna. Och när han får se blodet på den övre dörrposten och på de två dörrposterna, ska HERREN gå förbi* dörren och inte tillåta fördärvaren att gå in i era hus och slå er. 24 Och ni ska hålla detta som en stadga för dig och för dina barn för evigt. 25 Och det ska ske när ni kommer in i det land som HERREN ska ge er, som han har lovat, att ni ska hålla denna gudstjänst. 26 ✝ Och det ska ske när era barn säger till er: Vad betyder den här gudstjänsten? 27 Ska ni säga: Det är HERRENS påskoffer, han som gick förbi husen till Israels barn i Egypten, då han slog egyptierna, men skonade våra hus. Och folket böjde sina huvuden och tillbad. 28 Och Israels barn gick i väg och gjorde såsom HERREN hade befallt Mose och Aron. 29 ✝ Och det skedde vid midnattstid att HERREN slog allt förstfött i Egyptens land, från faraos förstfödde, som satt på tronen, ända till den förstfödde hos fången som satt i fängelset, och allt förstfött av boskapen. 30 Då stod farao upp om natten, han och alla hans tjänare och alla egyptier, och det ljöd ett högt klagoskri i Egypten för det fanns inte något hus, där inte någon var död. 31 Och farao kallade Mose och Aron till sig om natten och sa: Bryt upp och dra ut från mitt folk, ni och Israels barn! Gå och tjäna HERREN, såsom ni har sagt. 32 Ta också med era får och er nötboskap, som ni har sagt. Gå och välsigna också mig. 33 Och egyptierna drev på folket för att få dem fort ut ur landet, för de sa: Vi dör allesammans. 34 Och folket tog med sig sin deg, innan den ännu hade blivit syrad. De tog sina baktråg insvepta i kläderna och bar dem på sina axlar. 35 ✝ Och Israels barn gjorde som Mose hade sagt: De bad* egyptierna om silversmycken och guldsmycken och kläder. 36 ✝ Och HERREN gav folket nåd inför egyptiernas ögon, så att de gav* dem det de bad om. På det sättet tog de byte från egyptierna. 37 Och Israels barn bröt upp från Raamses till Suckot, 600 000 män till fots, förutom barn. 38 ✝ Och en blandad folkhop drog också med dem, och stora boskapshjordar av får och kor. 39 De bakade osyrade kakor av degen som de hade fört med sig ut från Egypten, för den hade inte hunnit bli syrad, eftersom de hade drivits ut ur Egypten och kunde inte stanna kvar längre. De hade inte heller kunnat göra i ordning någon reskost åt sig. 40 ✝ Tiden för Israels barns vistelse då de bodde i Egypten var 430 år. 41 Och det hände då de 430 åren hade gått, just på den dagen skedde det, att alla HERRENS skaror drog ut ur Egyptens land. 42 Därför är det en natt som ska iakttas inför HERREN, för att han förde dem ut ur Egyptens land. Detta är HERRENS natt som alla Israels barn ska iaktta, släkte efter släkte. 43 Och HERREN sa till Mose och Aron: Detta är stadgan om påskalammet*: Ingen främling får äta av det. 44 Men varje slav, som en man har köpt för pengar, han får äta av det, sedan du har omskurit honom. 45 Ingen främling och ingen daglönare får äta av det. 46 ✝ I ett och samma hus ska det ätas. Ni ska inte bära något av dess kött ut ur huset, och ni ska inte heller krossa* något ben på det. 47 Hela Israels församling ska hålla detta. 48 Och om någon främling bor hos dig och vill hålla påsken inför HERREN, ska alla av manligt kön hos honom omskäras. Sedan får han komma in och hålla den, och han ska då vara som en infödd i landet, för ingen oomskuren får äta av det. 49 Samma lag ska gälla för den infödde som för främlingen som bor mitt ibland er. 50 Alltså gjorde alla Israels barn såsom HERREN hade befallt Mose och Aron, så gjorde de. 51 Och det hände på en och samma dag att HERREN förde Israels barn ut ur Egyptens land efter deras härskaror.