1 ✝ En man av Levis släkt gick bort och tog till hustru en Levis dotter. 2 ✝ Och kvinnan blev med barn och födde en son, och då hon såg att det var ett vackert barn, gömde hon honom i tre månader. 3 ✝ Då hon inte längre kunde hålla honom gömd, tog hon en ark* av papyrusgräs och strök på jordbeck och tjära och lade barnet i den och satte den i vassen vid stranden av floden. 4 Och hans syster hade ställt sig på avstånd för att få se hur det skulle gå med honom. 5 Och faraos dotter kom för att bada i floden, och hennes hovdamer gick utmed floden. När hon fick se arken i vassen, sände hon sin tjänarinna dit för att hämta den. 6 När hon öppnade den fick hon se barnet, och se, barnet grät. Och hon tyckte synd om honom och sa: Detta är ett av de hebreiska barnen. 7 Då sa hans syster till faraos dotter: Ska jag gå och kalla hit en hebreisk amma som kan amma barnet åt dig? 8 Faraos dotter sa till henne: Gå. Och flickan gick och kallade dit barnets mor. 9 Då sa faraos dotter till henne: Ta detta barn och amma det åt mig och jag ska ge dig lön för det. Och kvinnan tog barnet och ammade det. 10 Och barnet växte upp, och hon förde honom till faraos dotter, och han blev hennes son. Och hon gav honom namnet Mose*, för ur vattnet har jag dragit upp honom, sa hon. 11 ✝ Och det hände sig vid den tiden när Mose hade blivit vuxen, att han gick ut till sina bröder och såg deras bördor. Och han såg en egyptier som slog* en hebré, en av hans bröder. 12 Då tittade han sig omkring och när han såg att det inte fanns någon människa där, slog han ihjäl egyptiern och gömde honom i sanden. 13 Och när han gick ut den andra dagen, se, då slogs två hebreiska män med varandra, och han sa till den som gjorde orätt: Varför slår du din landsman? 14 Denne svarade: Vem har satt dig till ledare och domare över oss? Tänker du döda mig som du dödade egyptiern? Då blev Mose rädd och sa: Sannerligen, denna sak har blivit känd. 15 När farao fick höra om det som hade hänt sökte han efter att döda Mose. Men Mose flydde undan faraos ansikte och slog sig ner i Midjans land. Där satte han sig ner vid en brunn. 16 Prästen i Midjan hade sju döttrar. De kom för att ösa upp vatten och fylla hoarna för att vattna sin fars får. 17 Då kom herdarna och drev bort dem, men Mose stod upp och hjälpte dem och vattnade deras får. 18 Och när de kom till Reguel, deras far, frågade han: Varför kom ni hem så tidigt i dag? 19 De sa: En egyptier befriade oss från herdarnas händer och öste också upp vatten åt oss och vattnade fåren. 20 Och han sa till sina döttrar: Var är han? Varför lämnade ni mannen där? Bjud in honom att äta bröd med oss. 21 Och Mose gick med på att bli kvar hos mannen, och han gav åt Mose sin dotter Sippora. 22 ✝ Och hon födde en son, och han kallade hans namn Gersom, för han sa: Jag har blivit en främling i ett främmande land. 23 ✝ Åren gick och det hände att kungen i Egypten dog. Och Israels barn suckade på grund av sitt slaveri. De ropade och deras rop nådde upp till Gud på grund av slaveriet. 24 Och Gud hörde deras klagan, och Gud kom ihåg sitt förbund med Abraham, Isak och Jakob. 25 Och Gud såg till Israels barn, och Gud lät sig vårda om dem.