1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.

2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.

3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.

4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.

5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,

6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.

7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.

8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,

9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.

10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;

11 han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»

12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.

13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.

14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:

15 »Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»

16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,

17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.

18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,

19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.

20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.

21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;

22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.

23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.

24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,

25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.

26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.

27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.

28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.

29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.

30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.

31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.

32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.

33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.

34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.

35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.

36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.

37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.

38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.

39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.

40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.

41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.

42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.

43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.

44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,

45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!

1 Whakawhetai ki a Ihowa, karanga atu ki tona ingoa: whakapuakina ana mahi ki waenganui o nga iwi.

2 Waiata ki a ia, himene ki a ia: korerotia ana mahi whakamiharo katoa.

3 Whakamanamana ki tona ingoa tapu: kia hari te ngakau o te hunga e rapu ana i a Ihowa.

4 Rapua a Ihowa me tona kaha: rapua tonutia tona mata, ake ake.

5 Maharatia ana mahi whakamiharo i mahia e ia; ana merekara me nga whakaritenga a tona mangai,

6 E nga uri o Aperahama, o tana pononga, e nga tama a Hakopa, e ana i whiriwhiri ai.

7 Ko Ihowa ia, ko to tatou Atua; kei te whenua katoa ana whakaritenga.

8 Mahara tonu ia ki tana kawenata ake ake, ki te kupu i kiia iho e ia ki te mano o nga whakatupuranga.

9 Ki tana i whakarite ai ki a Aperahama, ki tana oati hoki ki a Ihaka;

10 A whakapumautia iho e ia hei tikanga ki a Hakopa, hei kawenata mau tonu ki a Iharaira.

11 I a ia ra i mea, Ka hoatu e ahau ki a koe te whenua o Kanaana hei wahi pumau mo koutou.

12 I te mea he hunga torutoru ratou: ae ra, he iti rawa, he manene ano ki reira.

13 I a ratou e haereere ana i tenei iwi ki tera atu iwi, i tetahi rangatiratanga ki tetahi iwi ke;

14 Kihai ratou i tukua e ia kia tukinotia e te tangata: he whakaaro ano ki a ratou i riria ai e ia nga kingi.

15 I mea ia, Kei pa ki aku i whakawahi ai: kei kino ki aku poropiti.

16 I karangatia e ia te matekai ki te whenua: whati katoa i a ia te tokotoko, ara te taro.

17 I tonoa e ia he tangata i mua i a ratou; i hokona a Hohepa hei pononga:

18 I whakamamaetia ona waewae ki te mekameka: takoto ana ia i te rino;

19 A puta noa tana kupu: whakamatautauria ana ia e te kupu a Ihowa.

20 I tono te kingi, a wetekina ana ia; ara te kingi o nga iwi, a tukua ana ia.

21 A meinga ana ia e ia hei ariki mo tona whare, hei rangatira mo ona taonga katoa;

22 Hei herehere i ana rangatira ua pai ia, hei ako i ana kaumatua ki te whakaaro.

23 I haere mai ano a Iharaira ki Ihipa: a noho ana a Hakopa ki te whenua o Hama.

24 Na ka tino whakanuia e ia tana iwi: a ka meinga ratou kia kaha ake i o ratou hoariri.

25 I whakakoarotia e ia to ratou ngakau kia kino ki tana iwi, kia mahi lhianga ki ana pononga.

26 I tonoa e ia a Mohi, tana pononga, raua ko Arona, ko tana i whiriwhiri ai.

27 Whakaputaina ana e raua ana tohu i waenganui i a ratou, he merekara i te whenua o Hama.

28 I tukua e ia te pouri, a kua pouri: kihai ano ratou i whakakeke ki ana kupu.

29 I whakaputaia ketia e ia o ratou wai hei toto; a mate ake i a ia a ratou ngohi.

30 I whakangahue ake to ratou whenua i te poroka, i roto i nga whare moenga o o ratou kingi.

31 I whai kupu ia, a puta ana mai nga pokai namu: me te kutu i o ratou kainga.

32 I tukua iho e ia ki a ratou te whatu hei ua, me te ahi mura ki to ratou whenua.

33 I pakia ano e ia a ratou waina me a ratou piki; a whatiwhatiia ana e ia nga rakau o o ratou kainga.

34 I korero ia, a puta ana mai te mawhitiwhiti me te moka, te taea te tatau.

35 A kainga katoatia ana nga otaota o to ratou whenua; pau ake nga hua o to ratou oneone.

36 I whakamatea katoatia ano hoki e ia nga matamua o to ratou whenua, te muanga o to ratou kaha.

37 A whakaputaina mai ana ratou e ia, me te hiriwa, me te koura, kahore hoki he mea tuoi i roto i ana iwi.

38 Na hari ana a Ihipa i to ratou haerenga; i mau hoki to ratou wehi ki a ratou.

39 I horahia e ia te kapua hei hipoki, me te ahi hei whakamarama i te po.

40 I inoi ratou, a homai ana e ia te koitareke; a ka makona ratou i te taro o te rangi.

41 I wahia e ia te kohatu, a ka pakaru mai nga wai: rere ana i nga wahi maroke, koia ano kei te awa.

42 I mahara hoki ia ki tana kuputapu, ki a Aperahama ano, ki tana pononga.

43 A whakaputaina mai ana e ia tana iwi i runga i te hari, ana i whiriwhiri ai i runga i te koa.

44 A homai ana e ia ki a ratou nga whenua o nga tauiwi: a riro ana i a ratou nga mauiuitanga o te iwi;

45 Kia puritia ai e ratou ana tikanga, kia mau ai ki ana ture. Whakamoemititia a Ihowa.