1 För sångmästaren; av David; en psalm.2 Stadigt förbidade jag HERREN, och han böjde sig till mig och hörde mitt rop.3 Han drog mig upp ur fördärvets grop, ur den djupa dyn; han ställde mina fötter på en klippa, han gjorde mina steg fasta;4 han lade i min mun en ny sång, en lovsång till vår Gud. Det skola många se och varda häpna, och skola förtrösta på HERREN.5 Säll är den man som sätter sin förtröstan till HERREN; och icke vänder sig till dem som äro stolta och vika av i lögn.6 Stora äro de under du har gjort, HERRE, min Gud, och de tankar du har tänkt för oss; dig är intet likt. Jag ville förkunna dem och tala om dem, men de stå icke till att räkna.7 Till slaktoffer och spisoffer har du icke behag -- öppna öron har du givit mig -- brännoffer och syndoffer begär du icke.8 Därför säger jag: »Se, jag kommer; i bokrullen är skrivet vad jag skall göra.9 Att göra din vilja, min Gud, är min lust, och din lag är i mitt hjärta.»10 Jag bådar glädje, jag förkunnar din rättfärdighet i den stora församlingen; se, jag tillsluter icke mina läppar; du, HERRE, vet det.11 Din rättfärdighet fördöljer jag icke i mitt hjärta, om din trohet och din frälsning talar jag; jag förtiger icke din nåd och din trofasthet för den stora församlingen.12 Du, HERRE, skall icke tillsluta din barmhärtighet för mig; din nåd och din trofasthet må alltid bevara mig.13 Ty lidanden omvärva mig, flera än jag kan räkna; mina missgärningar hava tagit mig fatt, så att jag icke kan se; de äro flera än håren på mitt huvud, och mitt mod har övergivit mig.14 Värdes, o HERRE, rädda mig; HERRE, skynda till min hjälp.15 Må alla de komma på skam och varda utskämda, som stå efter mitt liv för att förgöra det; må de vika tillbaka och blygas, som önska min ofärd.16 Må de häpna i sin skam, som säga till mig: »Rätt så, rätt så!»17 Men alla de som söka dig må fröjdas och vara glada i dig; de som åstunda din frälsning säge alltid: »Lovad vare HERREN!»18 Är jag ock betryckt och fattig, Herren sörjer dock för mig. Min hjälp och min befriare är du; min Gud, dröj icke.

1 Ki te tino kaiwhakatangi. He himene na Rawiri. I tatari marie ahau ki a Ihowa: a anga ana ia ki ahau, whakarongo ana ki taku karanga.2 Na kei te tango ake ia i ahau i te poka whakamataku, i te paru taoruoru; kei te whakatu i oku waewae ki runga ki te kohatu, kei te whakau i oku hikoinga.3 A homai ana e ia he waiata hou ki toku mangai, he whakamoemiti ki to tatou Atua: he tokomaha e kite, a ka wehi ka whakawhirinaki ki a Ihowa.4 Ka hari te tangata kua waiho nei e ia a Ihowa hei whakawhirinakitanga mona: a kahore e tahuri ki te hunga whakakake, ki te hunga hoki e peka ana ki te teka.5 E Ihowa, e toku Atua, he tini au mahi whakamiharo i mahia e koe, me ou whakaaro ki a matou; e kore e taea te korero whakatepe atu ki a koe: me i mea ahau kia whakakitea, kia korerotia, e kore e taea te tatau.6 Kihai i matenuitia e koe te patunga tapu, me te whakahere; pokaia ana e koe oku taringa: kihai koe i mea mai ki te tahunga tinana, ki te whakahere hara.7 Na ko taku meatanga atu, Na kua tae mai ahau: kei roto i te pukapuka te tuhituhi moku.8 Ko taku pai ko te mea i tau e pai ai, e toku Atua: ae ra, kei toku ngakau tau ture.9 Kua kauwhautia e ahau te tika i roto i te whakaminenga nui: nana, kihai i kopia oku ngutu, tena koe te matau ana, e Ihowa.10 Kihai i huna e ahau tou tika i roto i toku ngakau; kua korerotia e ahau tou pono me tau whakaoranga: kihai i hunga e ahau tou aroha me tou pono i te whakaminenga nui.11 Kei kaiponuhia tou aroha ki ahau, e Ihowa: ma tou atawhai me tou pono ahau e tiaki i nga wa katoa.12 Ta te mea kua karapotia ahau e nga kino e kore e taea te tatau: mau pu ahau i oku kino, te ahei te titiro ake; he tini ke i nga makawe o toku matenga: a hemo iho toku ngakau.13 Kia pai, e Ihowa, ki te whakaora i ahau; e Ihowa, hohoro ki te awhina i ahau.14 Kia whakama, kia pororaru ngatahi te hunga e rapu ana i toku wairua kia whakamatea: kia whakahokia ki muri, kia whakama te hunga e hiahia ana kia he ahau.15 Kia huna, hei utu mo to ratou whakama te hunga e mea mai ana ki ahau, Ha, ha.16 Kia hari, kia koa ki a koe te hunga katoa e rapu ana i a koe; kia mea tonu te hunga e pai ana ki tau whakaoranga, Kia whakanuia a Ihowa.17 Ko ahau ia, he iti, he rawakore; heoi e whakaaro ana te Ariki ki ahau: ko koe toku awhina, toku kaiwhakaora; kaua ra e whakaroa, e toku Atua.