Êxodo 12

1 Yahweh spoke to Moses and Aaron in the land of Egypt, saying, 2 "This month shall be to you the beginning of months. It shall be the first month of the year to you. 3 Speak to all the congregation of Israel, saying, ‘On the tenth day of this month, they shall take to them every man a lamb, according to their fathers’ houses, a lamb for a household; 4 and if the household is too little for a lamb, then he and his neighbor next to his house shall take one according to the number of the souls. You shall make your count for the lamb according to what everyone can eat. 5 Your lamb shall be without defect, a male a year old. You shall take it from the sheep or from the goats. 6 You shall keep it until the fourteenth day of the same month; and the whole assembly of the congregation of Israel shall kill it at evening. 7 They shall take some of the blood, and put it on the two door posts and on the lintel, on the houses in which they shall eat it. 8 They shall eat the meat in that night, roasted with fire, with unleavened bread. They shall eat it with bitter herbs. 9 Don’t eat it raw, nor boiled at all with water, but roasted with fire; with its head, its legs and its inner parts. 10 You shall let nothing of it remain until the morning; but that which remains of it until the morning you shall burn with fire. 11 This is how you shall eat it: with your belt on your waist, your sandals on your feet, and your staff in your hand; and you shall eat it in haste: it is Yahweh’s Passover. 12 For I will go through the land of Egypt in that night, and will strike all the firstborn in the land of Egypt, both man and animal. I will execute judgments against all the gods of Egypt. I am Yahweh. 13 The blood shall be to you for a token on the houses where you are. When I see the blood, I will pass over you, and no plague will be on you to destroy you when I strike the land of Egypt. 14 This day shall be a memorial for you. You shall keep it as a feast to Yahweh. You shall keep it as a feast throughout your generations by an ordinance forever.

15 "‘Seven days you shall eat unleavened bread; even the first day you shall put away yeast out of your houses, for whoever eats leavened bread from the first day until the seventh day, that soul shall be cut off from Israel. 16 In the first day there shall be to you a holy convocation, and in the seventh day a holy convocation; no kind of work shall be done in them, except that which every man must eat, only that may be done by you. 17 You shall observe the feast of unleavened bread; for in this same day I have brought your armies out of the land of Egypt. Therefore you shall observe this day throughout your generations by an ordinance forever. 18 In the first month, on the fourteenth day of the month at evening, you shall eat unleavened bread, until the twenty first day of the month at evening. 19 There shall be no yeast found in your houses for seven days, for whoever eats that which is leavened, that soul shall be cut off from the congregation of Israel, whether he is a foreigner, or one who is born in the land. 20 You shall eat nothing leavened. In all your habitations you shall eat unleavened bread.’"

21 Then Moses called for all the elders of Israel, and said to them, "Draw out, and take lambs according to your families, and kill the Passover. 22 You shall take a bunch of hyssop, and dip it in the blood that is in the basin, and strike the lintel and the two door posts with the blood that is in the basin. None of you shall go out of the door of his house until the morning. 23 For Yahweh will pass through to strike the Egyptians; and when he sees the blood on the lintel, and on the two door posts, Yahweh will pass over the door, and will not allow the destroyer to come in to your houses to strike you. 24 You shall observe this thing for an ordinance to you and to your sons forever. 25 It shall happen when you have come to the land which Yahweh will give you, as he has promised, that you shall keep this service. 26 It will happen, when your children ask you, ‘What do you mean by this service?’ 27 that you shall say, ‘It is the sacrifice of Yahweh’s Passover, who passed over the houses of the children of Israel in Egypt, when he struck the Egyptians, and spared our houses.’"

The people bowed their heads and worshiped. 28 The children of Israel went and did so; as Yahweh had commanded Moses and Aaron, so they did.

29 At midnight, Yahweh struck all the firstborn in the land of Egypt, from the firstborn of Pharaoh who sat on his throne to the firstborn of the captive who was in the dungeon, and all the firstborn of livestock. 30 Pharaoh rose up in the night, he, and all his servants, and all the Egyptians; and there was a great cry in Egypt, for there was not a house where there was not one dead. 31 He called for Moses and Aaron by night, and said, "Rise up, get out from among my people, both you and the children of Israel; and go, serve Yahweh, as you have said! 32 Take both your flocks and your herds, as you have said, and be gone; and bless me also!"

33 The Egyptians were urgent with the people, to send them out of the land in haste, for they said, "We are all dead men." 34 The people took their dough before it was leavened, their kneading troughs being bound up in their clothes on their shoulders. 35 The children of Israel did according to the word of Moses; and they asked of the Egyptians jewels of silver, and jewels of gold, and clothing. 36 Yahweh gave the people favor in the sight of the Egyptians, so that they let them have what they asked. They plundered the Egyptians.

37 The children of Israel traveled from Rameses to Succoth, about six hundred thousand on foot who were men, in addition to children. 38 A mixed multitude went up also with them, with flocks, herds, and even very much livestock. 39 They baked unleavened cakes of the dough which they brought out of Egypt; for it wasn’t leavened, because they were thrust out of Egypt, and couldn’t wait, and they had not prepared any food for themselves. 40 Now the time that the children of Israel lived in Egypt was four hundred thirty years. 41 At the end of four hundred thirty years, to the day, all of Yahweh’s armies went out from the land of Egypt. 42 It is a night to be much observed to Yahweh for bringing them out from the land of Egypt. This is that night of Yahweh, to be much observed by all the children of Israel throughout their generations.

43 Yahweh said to Moses and Aaron, "This is the ordinance of the Passover. No foreigner shall eat of it, 44 but every man’s servant who is bought for money, when you have circumcised him, then shall he eat of it. 45 A foreigner and a hired servant shall not eat of it. 46 It must be eaten in one house. You shall not carry any of the meat outside of the house. Do not break any of its bones. 47 All the congregation of Israel shall keep it. 48 When a stranger lives as a foreigner with you, and would like to keep the Passover to Yahweh, let all his males be circumcised, and then let him come near and keep it. He shall be as one who is born in the land; but no uncircumcised person shall eat of it. 49 One law shall be to him who is born at home, and to the stranger who lives as a foreigner among you." 50 All the children of Israel did so. As Yahweh commanded Moses and Aaron, so they did. 51 That same day, Yahweh brought the children of Israel out of the land of Egypt by their armies.

Påsken och det osyrade brödets högtid

1 Herren sade till Mose och Aron i Egyptens land: 2 *2 Mos 13:4, 3 Mos 23:5, 4 Mos 28:16, 5 Mos 16:1. "Denna månad ska vara den främsta hos er. Den ska hos er vara den första av årets månader. 3 Säg till hela Israels församling: På tionde dagen i denna månad ska varje familjefar ta sig ett lamm, så att varje hushåll får ett lamm. 4 Men om hushållet är för litet för ett lamm, ska familjefadern och hans närmaste granne ta ett lamm tillsammans efter antalet personer. För varje lamm ska ni beräkna ett visst antal, efter vad var och en äter. 5 Ett felfritt*12:5felfrittFörebild till Kristus, "ett lamm utan fel eller brist" (1 Petr 1:19)., årsgammalt lamm av hankön*12:5årsgammalt lamm av hankönDet vanligaste slaktdjuret. Hondjuren behölls för att ge mjölk och lamm, medan de flesta handjur slaktades när de vuxit till sig efter ett år. ska ni välja ut och ta antingen från fåren eller getterna. 6 *5 Mos 16:6. Ni ska förvara det till den fjortonde dagen*12:6fjortonde dagenVid fullmånen som infaller i mars-april. i denna månad. Då ska hela Israels församlade menighet slakta det i skymningen*12:6i skymningenOrdagrant: "mellan de två aftnarna", dvs mellan solnedgång och mörker..

7 Och man ska ta av blodet och stryka det på båda dörrposterna och på övre dörrträet i husen där man äter det. 8 *1 Kor 5:8. Köttet ska ätas samma natt. Det ska vara stekt över eld och ätas med osyrat bröd och bittra örter. 9 Ni ska inte äta något av det rått eller kokt i vatten, utan det ska vara stekt över eld med huvud, fötter och innanmäte. 10 *2 Mos 16:19, 4 Mos 9:12. Ni ska inte lämna kvar något av köttet till morgonen. Om något av det skulle bli över till morgonen, ska ni bränna upp det i eld.

11 Så ska det ätas: Ni ska ha bältet om livet*12:11bältet om livetMed den långa tunikan uppfäst för rörelsefrihet och beredskap (jfr Luk 12:35, 1 Petr 1:13)., skor på fötterna och stav i handen. Och ni ska äta det snabbt. Detta är Herrens påsk*12:11påskHebr. pésach, som betyder "gå förbi" eller "skona"..

12 *4 Mos 33:4. Den natten ska jag gå fram genom Egyptens land och slå allt förstfött i Egypten, både människor och boskap. Och jag ska hålla dom över Egyptens alla gudar*12:12dom över Egyptens alla gudarDe tio plågorna visade de egyptiska avgudarnas maktlöshet. En senare farao, Akhenaten (ca 1353-1336 f Kr), försökte avskaffa månggudadyrkan.. Jag är Herren.

13 Blodet ska vara ett tecken för er på husen där ni är. När jag ser blodet ska jag gå förbi er. Ingen straffdom ska drabba er med fördärv när jag slår Egyptens land.

14 Denna dag ska ni ha till minnesdag och fira som en Herrens högtid. Som en evig stadga ska ni fira den från släkte till släkte. 15 *2 Mos 23:15, 34:18, 3 Mos 23:5f, 4 Mos 28:17f, 5 Mos 16:1f, 16. I sju dagar ska ni äta osyrat bröd. Redan den första dagen ska ni skaffa bort all surdeg*12:15surdegKom att symbolisera jäsande synd (jfr Luk 12:1, 1 Kor 5:7f). ur era hus, för var och en som äter något syrat från den första dagen till den sjunde ska utrotas ur Israel. 16 På första dagen ska ni hålla en helig sammankomst. Och på sjunde dagen ska ni hålla en helig sammankomst. Under de dagarna ska ni inte utföra något arbete utom det som hör till matlagningen för var och en. Det och inget annat får göras.

17 Ni ska fira det osyrade brödets högtid därför att jag just den dagen förde era härskaror ut ur Egyptens land. Det ska vara en evig stadga för er att fira denna dag från släkte till släkte. 18 *3 Mos 23:5f, 4 Mos 28:16, Jos 5:10. Från kvällen den fjortonde dagen i första månaden ska ni äta osyrat bröd ända till kvällen den tjugoförsta dagen i månaden. 19 Under sju dagar får ingen surdeg finnas i era hus. Var och en som äter något syrat ska utrotas ur Israels församling, vare sig han är främling eller infödd. 20 Inget syrat ska ni äta. Var ni än bor ska ni äta osyrat bröd."

21 *Hebr 11:28. Mose kallade till sig alla de äldste i Israel och sade till dem: "Gå och hämta ett lamm för varje hushåll och slakta påskalammet! 22 Ta en knippa isop*12:22isopLjungliknande växt som kom att användas vid reningsceremonier (jfr 4 Mos 19:18, Ps 51:9) och vid Kristi kors (Joh 19:29). och doppa den i blodet som är i skålen och stryk blodet på det övre dörrträet och de båda dörrposterna. Ingen av er får gå ut genom dörren till sitt hus före morgonen, 23 *1 Krön 21:15, Jes 54:16, 1 Kor 10:10, Hebr 11:28. för Herren ska gå fram för att slå Egypten. Men när han ser blodet på det övre dörrträet och de båda dörrposterna ska han gå förbi dörren och inte låta fördärvaren*12:23fördärvarenÄngel som utförde Guds straffdomar (jfr 1 Krön 21:15, Hes 9, 1 Kor 10:10). komma in i era hem och slå er.

24 Detta ska ni hålla. Det ska vara en stadga för dig och dina barn för evigt. 25 Och när ni kommer in i det land som Herren ska ge er, som han har sagt, ska ni fira denna gudstjänst. 26 När era barn frågar er: Vad betyder den här gudstjänsten? 27 ska ni svara: Det är ett påskoffer åt Herren, för han gick förbi Israels barns hus i Egypten. När han slog egyptierna skonade han våra hus." Då böjde folket sig ner och tillbad. 28 Och Israels barn gick i väg och gjorde så som Herren hade befallt Mose och Aron.

29 *Ps 78:51, 105:36, 136:10. Vid midnatt slog Herren allt förstfött i Egyptens land, från den förstfödde hos farao som satt på tronen till den förstfödde hos fången i fängelset. Han slog allt förstfött bland boskapen. 30 Då steg farao upp på natten, liksom alla hans tjänare och alla egyptier. Och det hördes ett högt sorgerop i Egypten, för det fanns inte ett hem där det inte låg någon död.

Uttåget

31 *2 Mos 11:1. Farao kallade på natten till sig Mose och Aron och sade: "Bryt upp och dra ut från mitt folk, ni själva och Israels barn! Gå i väg och håll gudstjänst som ni har sagt. 32 Ta med era får och kor också, som ni har sagt, och välsigna även mig när ni drar ut." 33 Egyptierna skyndade på folket för att få dem ut ur landet fort, för de sade: "Annars dör vi allihop."

34 Och folket tog med sig sin deg, innan den ännu hade blivit syrad. De tog sina baktråg, lindade in dem i mantlarna och bar dem på sina axlar. 35 *2 Mos 3:21f, 11:2, Ps 105:37. Israels barn hade också gjort som Mose sagt: De hade begärt föremål av silver och guld och även kläder från egyptierna. 36 Och Herren hade gjort egyptierna vänligt sinnade mot israeliterna så att de gav dem vad de begärde. Så tog de byte från egyptierna.

37 *1 Mos 47:11, 4 Mos 1:46, 2:32, 26:51, 33:5. Israels barn bröt upp och drog från Raamses till Suckot, omkring 600 000*12:37600 000Hebr. álef som normalt översätts "tusen" kan också översättas "släkt" (jfr Jos 22:21, Dom 6:15). man till fots förutom barn. 38 *4 Mos 11:4. En stor blandad folkhop*12:38blandad folkhopIcke-israeliter som passade på att fly och följa med dem från Egypten (4 Mos 11:4), kanske rester av de semitiska hyksosfolken (se not till 1:7). drog upp med dem, och dessutom en mycket stor hjord av får och kor. 39 Av degen som de fick med sig från Egypten bakade de osyrade brödkakor. Den hade inte hunnit bli syrad, eftersom de hade drivits ut ur Egypten utan att få dröja. De hade inte heller kunnat göra i ordning någon reskost åt sig.

40 *1 Mos 15:13, Apg 7:6, Gal 3:17. Den tid som Israels barn hade bott i Egypten var 430 år.*12:40bott i Egypten … 430 årKanske 1876-1446 f Kr. Septuaginta och den samaritanska grundtexten: "bott i Kanaans land och Egypten". Kanaan tillhörde Egyptens kultursfär, och Josefus m fl tolkade startpunkten på de 430 åren som Abrahams första besök i Egypten (1 Mos 12:10). Detta skulle flytta fram samtliga årtal i 1 Mos med 215 år och datera israeliternas nerflyttning (1 Mos 46:6) till 1661 f Kr, under hyksostiden.41 Just den dag då de 430 åren hade gått drog alla Herrens härskaror ut ur Egyptens land. 42 En vakandets natt var det för Herren när han förde dem ut ur Egyptens land. Just denna Herrens natt ska alla Israels barn vaka, släkte efter släkte.

Regler för påsken

43 Herren sade till Mose och Aron: "Detta är stadgan om påskalammet: Ingen utlänning får äta av det, 44 men en slav som är köpt för pengar får äta av det efter att du omskurit honom. 45 Ingen som bor hos er tillfälligt och ingen daglönare får äta av det. 46 *4 Mos 9:12, Joh 19:36. I ett och samma hus ska det ätas. Du får inte föra ut något av köttet ur huset, och ni får inte krossa något ben*12:46inte krossa något benCiteras i Joh 19:36 som profetia om Kristus, Guds Lamm. på det. 47 Hela Israels församling ska hålla detta.

48 Om en främling som bor hos dig vill fira Herrens påskhögtid, ska alla av manligt kön hos honom omskäras. Sedan får han komma och fira den, och han ska då vara som en infödd. Men ingen oomskuren får äta påskalammet. 49 En och samma lag ska gälla för den infödde som för främlingen som bor mitt ibland er."

50 Alla Israels barn gjorde så. De gjorde som Herren hade befallt Mose och Aron. 51 Just på den dagen förde Herren Israels barn ut ur Egyptens land efter deras härskaror.