1 And Eliphaz the Temanite answered and said,
2 Can a man be profitable to *God? surely it is unto himself that the wise man is profitable.
3 Is it any pleasure to the Almighty if thou art righteous? And is it gain {to him} that thou makest thy ways perfect?
4 Will he reason with thee for fear of thee? Will he enter with thee into judgment?
5 Is not thy wickedness great? and thine iniquities without end?
6 For thou hast taken a pledge of thy brother for nought, and stripped off the clothing of the naked.
7 Thou hast not given water to the fainting to drink, and thou hast withholden bread from the hungry.
8 But the powerful man, he had the land; and the man of high rank dwelt in it.
9 Widows hast thou sent empty away, and the arms of the fatherless have been broken.
10 Therefore snares are round about thee, and sudden fear troubleth thee;
11 Or darkness, that thou canst not see, and floods of waters cover thee.
12 Is not +God in the height of the heavens? And behold the summit of the stars: how exalted are they!
13 And thou sayest, What doth *God know? will he judge through the dark cloud?
14 Thick clouds are a covering to him, that he seeth not; and he walketh on the vault of the heavens.
15 Dost thou mark the ancient path which wicked men have trodden?
16 Who were carried off before the time, whose foundation was overflowed with a flood;
17 Who said unto *God, Depart from us! and what could the Almighty do to them?
18 Yet he filled their houses with good. But the counsel of the wicked is far from me.
19 The righteous see it, and are glad; and the innocent laugh them to scorn:
20 Is not he who rose against us destroyed, and doth not the fire consume his residue?
21 Reconcile thyself now with him, and be at peace: thereby good shall come unto thee.
22 Receive, I pray thee, instruction from his mouth, and lay up his words in thy heart.
23 If thou return to the Almighty, thou shalt be built up. If thou remove unrighteousness far from thy tents,
24 And put the precious ore with the dust, and {the gold of} Ophir among the stones of the torrents,
25 Then the Almighty will be thy precious ore, and silver heaped up unto thee;
26 Yea, then shalt thou delight thyself in the Almighty, and shalt lift up thy face unto +God:
27 Thou shalt make thy prayer unto him, and he will hear thee, and thou shalt pay thy vows;
28 And thou shalt decree a thing, and it shall be established unto thee; and light shall shine upon thy ways.
29 When they are made low, then thou shalt say, Rise up! and he shall save him that is of downcast eyes.
30 {Even} him that is not innocent shall he deliver; yea, he shall be delivered by the pureness of thy hands.
1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
2 Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
3 Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
4 Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
5 Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
6 Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
7 Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
8 För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
9 men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
10 Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
11 ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
12 I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
13 därför tänker du: »Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
14 Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång.»
15 Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
16 de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
17 de män som sade till Gud: »Vik ifrån oss», ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
18 Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
19 De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
20 »Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt.»
21 Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
22 Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
23 Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
24 Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
25 så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
26 Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
27 När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
28 Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
29 Om de leda mot djupet och du då beder: »Uppåt!», så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
30 Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.