Ezequiel 24

Annuncio della rovina di Gerusalemme

1 La parola dell’Eterno mi fu rivolta il nono anno, il decimo mese, il decimo giorno del mese, in questi termini: 2 "Figlio d’uomo, scrivi la data di questo giorno, di quest’oggi! Oggi stesso, il re di Babilonia marcia contro Gerusalemme. 3 Proponi una parabola a questa casa ribelle, e di’ loro: Così parla il Signore, l’Eterno: ‘Metti, metti la pentola sul fuoco, e versaci dentro dell’acqua; 4 raccoglici dentro i pezzi di carne, tutti i buoni pezzi, coscia e spalla; riempila di ossa scelte. 5 Prendi il meglio del gregge, ammucchia sotto la pentola la legna per far bollire le ossa; falla bollire molto, affinché anche le ossa che ci sono dentro cuociano’. 6 Perciò, così parla il Signore, l’Eterno: ‘Guai alla città sanguinaria, pentola piena di verderame, il cui verderame non si stacca! Vuotala dei pezzi, uno dopo l’altro, senza tirare a sorte! 7 Poiché il sangue che ha versato è in mezzo a lei; essa lo ha posto sulla roccia nuda; non lo ha sparso in terra, per coprirlo di polvere. 8 Per eccitare il furore, per farne vendetta, ho fatto mettere quel sangue sulla roccia nuda, perché non fosse coperto’. 9 Perciò, così parla il Signore, l’Eterno: ‘Guai alla città sanguinaria! Anch’io voglio fare un grande fuoco! 10 Ammucchia la legna, fa’ alzare la fiamma, fa’ cuocere bene la carne, fa’ sciogliere il grasso, e fa’ che le ossa si consumino! 11 Poi metti la pentola vuota sui carboni perché si riscaldi e il suo bronzo diventi rovente, affinché la sua impurità si sciolga in mezzo a essa e il suo verderame sia consumato. 12 Ogni sforzo è inutile; il suo abbondante verderame non si stacca; il suo verderame non se ne andrà che mediante il fuoco. 13 C’è della scelleratezza nella tua impurità; poiché io ti ho voluto purificare e tu non sei diventata pura; non sarai più purificata della tua impurità, finché io non abbia sfogato su di te il mio furore. 14 Io, l’Eterno, ho parlato; la cosa avverrà, io la compirò; non indietreggerò, non avrò pietà, non mi pentirò; tu sarai giudicata secondo la tua condotta, secondo le tue azioni’, dice il Signore, l’Eterno". 15 La parola dell’Eterno mi fu rivolta in questi termini: 16 "Figlio d’uomo, ecco, con un colpo improvviso io ti tolgo la delizia dei tuoi occhi; tu non fare cordoglio, non piangere, non versare lacrime. 17 Sospira in silenzio; non portare lutto per i morti, copri il capo con il turbante, mettiti i calzari ai piedi, non ti coprire la barba e non mangiare il pane che la gente ti manda". 18 La mattina parlai al popolo e la sera morì mia moglie; la mattina dopo feci come mi era stato comandato. 19 Il popolo mi disse: "Non ci spiegherai che cosa significhi quello che fai?". 20 Io risposi loro: "La parola dell’Eterno mi è stata rivolta in questi termini: 21 ‘Di’ alla casa d’Israele: Così parla il Signore, l’Eterno: Ecco, io profanerò il mio santuario, l’orgoglio della vostra forza, la delizia dei vostri occhi, il desiderio della vostra anima; i vostri figli e le vostre figlie che avete lasciato a Gerusalemme cadranno per la spada’. 22 Voi farete come ho fatto io: non vi coprirete la barba e non mangerete il pane che la gente vi manda; 23 avrete i vostri turbanti sul capo, i vostri calzari ai piedi; non farete cordoglio e non piangerete, ma vi consumerete di languore per le vostre iniquità, e gemerete l’uno con l’altro. 24 ‘Ezechiele sarà per voi un simbolo; tutto quello che fa lui, lo farete voi; quando queste cose accadranno, voi conoscerete che io sono il Signore, l’Eterno’. 25 Tu, figlio d’uomo, il giorno che io toglierò loro ciò che fa la loro forza, la gioia della loro gloria, il desiderio dei loro occhi, la brama della loro anima, i loro figli e le loro figlie, 26 in quel giorno un fuggiasco verrà da te a portartene la notizia. 27 In quel giorno la tua bocca si aprirà, all’arrivo del fuggiasco; tu parlerai, non sarai più muto, e sarai per loro un simbolo; essi conosceranno che io sono l’Eterno".

Jerusalem, en kokande gryta

1 Herrens ord kom till mig i det nionde året, på tionde dagen i den tionde månaden*24:1 nionde året, på tionde dagen i den tionde månaden15 jan 588 f Kr.. Han sade: 2 *2 Kung 25:1, Jer 52:4. "Människobarn, skriv upp namnet på denna dag, just denna dag, för Babels kung har just i dag ryckt fram mot Jerusalem. 3 *Jer 1:13, Hes 11:3f. Tala till det upproriska folket i en liknelse. Säg till dem: Så säger Herren Gud:

Sätt på grytan, ja, sätt på den

och häll vatten i den.

4 Lägg köttstyckena i den,

alla slags utvalda bitar,

lår och bog,

och fyll den med utsökta ben.

5 Du ska ta det bästa av hjorden.

Lägg så ved under grytan

för att koka benen.

Låt den koka kraftigt

så att även benen blir kokta.

6 *Hes 22:2. Därför säger Herren Gud:

Ve över blodstaden,

den rostiga grytan,

som inte kunnat befrias

från rost!

Ta bort ur den

köttstycke efter köttstycke

utan att kasta lott om ordningen,

7 *Job 16:18. för hennes blod är ännu kvar

därinne.

På den kala klippan

lät hon det rinna ner.

Hon göt inte ut det på marken

så att mullen har kunnat dölja det.

8 *3 Mos 17:13, 5 Mos 12:16, 24. För att vreden skulle ha sin gång

och hämnd utkrävas,

lät jag det blod hon utgöt

komma på kala klippan,

där det inte kunde döljas.

9 *Hes 21:32, Nah 3:1, Hab 2:12. Så säger Herren Gud:

Ve över blodstaden!

Jag ska lägga mer bränsle under den.

10 Ja, lägg på mer ved,

tänd upp eld,

låt köttet kokas väl,

låt spadet koka in

och benen bli brända.

11 Sätt sedan grytan tom

på den glödande kolen

tills den blir så upphettad

att kopparn glödgas

och orenheten smälts bort ur den

och rosten försvinner.

12 Den har gett mig mycket arbete

men ändå har all rosten

inte gått bort.

In i elden med rosten!

13 *Hes 5:13, 16:42. Din orenhet är skamlig, och därför att du inte blev ren hur jag än försökte rena dig, ska du nu inte mer bli fri från din orenhet förrän jag har släckt min vrede på dig. 14 Jag, Herren, har talat. Det kommer! Jag ska göra det! Jag ska inte släppa efter, inte visa mildhet och inte ångra mig. Efter ditt levnadssätt och dina gärningar ska man döma dig, säger Herren Gud."

Profetens handlande – ett tecken

15 Herrens ord kom till mig: 16 "Män­niskobarn, se, genom plötslig död ska jag ta ifrån dig dina ögons lust, men du ska inte klaga eller gråta eller fälla tårar. 17 *3 Mos 10:6, 13:45, 2 Sam 15:30, Jer 16:7, Mika 3:7. I tysthet får du sörja, men du ska inte hålla sorgefest som efter en död. Sätt på dig din huvudbindel och ta skor på dina fötter. Skyl inte ditt skägg och ät inte sorge­bröd."

18 Nästa morgon talade jag till folket, men på kvällen dog min hustru. Nästa morgon gjorde jag som jag hade blivit befalld. 19 Då sade folket till mig: "Vill du inte säga oss vad det du gör betyder?" 20 Jag svarade dem: "Herrens ord kom till mig: 21 *Jer 7:4. Säg till Israels hus: Så säger Herren Gud: Se, jag ska vanhelga min helgedom, er stolta härlighet, era ögons lust och er själs längtan. Och era söner och döttrar, som ni har tvingats överge, ska falla för svärd.

22 Då ska ni göra som jag har gjort. Ni kommer inte att skyla skägget och inte äta sorgebröd. 23 *3 Mos 26:39, Jer 16:6, Hes 4:17. Ni ska behålla huvudbindlarna på era huvuden och skorna på era fötter. Ni ska inte hålla dödsklagan eller gråta utan tyna bort genom era missgärningar och sucka med varandra.

24 *Hes 12:6. Hesekiel ska vara ett tecken för er. Som han har gjort, ska ni komma att göra. När detta händer, ska ni inse att jag är Herren Gud.

25 Men du människobarn ska veta, att på den dag då jag tar ifrån dem deras värn, deras härliga fröjd, deras ögons lust och deras själs begär, deras söner och döttrar, 26 *Hes 33:21f. den dagen ska en räddad flykting komma till dig och förkunna detta. 27 *Hes 3:26. Den dagen ska din mun öppnas, och du ska tala till flyktingen och inte mer vara stum. Du ska vara ett tecken för dem, och de ska inse att jag är Herren."