Pular para o conteúdo
Publicidade

Ezequiel 12

SFB15

Annuncio della fuga del re Sedechia e della dispersione del popolo

1 La parola dell’Eterno mi fu ancora rivolta in questi termini: 2 "Figlio d’uomo, tu abiti in mezzo a una casa ribelle che ha occhi per vedere e non vede, orecchi per udire e non ode, perché è una casa ribelle. 3 Perciò, figlio d’uomo, preparati un bagaglio da esiliato e parti di giorno in loro presenza, come se tu andassi in esilio; parti, in loro presenza, dal luogo dove tu sei, per un altro luogo; forse vi porranno mente; perché sono una casa ribelle. 4 Metti dunque fuori, di giorno, in loro presenza, il tuo bagaglio, simile a quello di chi va in esilio; poi la sera, esci tu stesso, in loro presenza, come fanno quelli che se ne vanno esuli. 5 Fa, in loro presenza, un foro nel muro e, attraverso di esso, porta fuori il tuo bagaglio. 6 Portalo sulle spalle, in loro presenza; portalo fuori quando farà buio; copriti la faccia per non vedere la terra; perché io faccio di te un segno per la casa d’Israele". 7 Io feci così come mi era stato comandato; portai fuori di giorno il mio bagaglio, bagaglio di esiliato, e sulla sera feci con le mie mani un foro nel muro; quando fu buio portai fuori il bagaglio e me lo misi sulle spalle in loro presenza. 8 La mattina la parola dell’Eterno mi fu rivolta in questi termini: 9 "Figlio d’uomo, la casa d’Israele, questa casa ribelle, non ti ha detto: Che fai?. 10 Diloro: Così parla il Signore, l’Eterno: Questo oracolo concerne il principe che è in Gerusalemme e tutta la casa d’Israele di cui essi fanno parte. 11 Di: Io sono per voi un segno; come ho fatto io, così sarà fatto a loro: essi andranno in esilio, in schiavitù. 12 Il principe che è in mezzo a loro porterà il suo bagaglio sulle spalle quando farà buio, e partirà; si farà un foro nel muro, per farlo uscire di ; egli si coprirà la faccia per non vedere con i suoi occhi la terra; 13 io stenderò su di lui la mia rete ed egli sarà preso nel mio laccio; lo condurrò a Babilonia, nella terra dei Caldei, ma egli non la vedrà, e morirà. 14 Io disperderò a tutti i venti quelli che lo circondano per aiutarlo, tutti i suoi eserciti, e sguainerò la spada dietro di loro. 15 Essi conosceranno che io sono l’Eterno quando li avrò sparsi fra le nazioni e dispersi nei paesi stranieri. 16 Ma lascerò di loro alcuni pochi uomini scampati dalla spada, dalla fame e dalla peste, affinché narrino tutte le loro abominazioni fra le nazioni dove saranno giunti; conosceranno che io sono l’Eterno". 17 La parola dell’Eterno mi fu ancora rivolta in questi termini: 18 "Figlio d’uomo, mangia il tuo pane con tremore e bevi la tua acqua con trepidazione e ansietà; 19 dial popolo del paese: Così parla il Signore, l’Eterno, riguardo agli abitanti di Gerusalemme nella terra d’Israele: Mangeranno il loro pane con ansietà e berranno la loro acqua con desolazione, poiché il loro paese sarà desolato, spogliato di tutto ciò che contiene, a causa della violenza di tutti quelli che lo abitano. 20 Le città abitate saranno ridotte in rovine e il paese sarà desolato; voi conoscerete che io sono l’Eterno". 21 La parola dell’Eterno mi fu rivolta in questi termini: 22 "Figlio d’uomo, che proverbio è questo che voi ripetete nel paese d’Israele quando dite: I giorni si prolungano e ogni visione si è dimostrata vana?. 23 Perciò diloro: Così parla il Signore, l’Eterno: Io farò cessare questo proverbio e non lo si ripeterà più in Israele; diloro, invece: I giorni si avvicinano, si avvicina la realizzazione di ogni visione; 24 poiché nessuna visione sarà più vana, vi sarà più divinazione falsa in mezzo alla casa d’Israele. 25 Io, infatti, sono l’Eterno; qualunque sia la parola che avrò detta, essa sarà messa a effetto, non sarà più rinviata; poiché nei vostri giorni, o casa ribelle, io pronuncerò una parola e la metterò a effetto", dice il Signore, l’Eterno. 26 La parola dell’Eterno mi fu ancora rivolta in questi termini: 27 "Figlio d’uomo, ecco, quelli della casa d’Israele dicono: La visione che costui vede riguarda giorni futuri, ed egli profetizza per tempi lontani. 28 Perciò diloro: Così parla il Signore, l’Eterno: Nessuna delle mie parole sarà più rinviata; la parola che avrò pronunciata sarà messa a effetto, dice il Signore, l’Eterno".

Bild av folkets landsflykt

1 Herrens ord kom till mig:

2 5 Mos 29:4, Jes 6:9f, 42:18f, Jer 5:21, Hes 2:3f, Matt 13:14f. "Män­niskobarn, du bor mitt ibland ett upproriskt folk. De har ögon att se med, men ser inte. De har öron att höra med, men hör inte, eftersom de är ett upproriskt folk. 3 Jer 26:3, 36:3, 7, 46:19. Människobarn, gör dig i ordning för att i landsflykt. i landsflykt inför deras ögon ljusa dagen, vandra bort från din plats till en annan ort inför dem. Kanske ska de inse att de är ett upproriskt folk. 4 För ut ditt bohag ljusa dagen inför deras ögon, som om du skulle i landsflykt. Ge dig i väg kvällen att de ser dig, som landsflyktiga gör. 5 Inför deras ögon ska du göra en öppning i väggen och föra ut bohaget genom den. 6 Jes 8:18, 20:3, Hes 24:24, 27, Sak 3:8. Lyft sedan upp det axeln inför deras ögon och för bort det när det har blivit mörkt. Täck över ditt ansikte, att du inte ser landet, för jag gör dig till ett tecken för Israels hus."

7 Jag gjorde som jag hade blivit tillsagd. ljusa dagen förde jag ut mitt bohag, som om jag skulle i landsflykt. kvällen gjorde jag med handen en öppning i väggen, och när det hade blivit mörkt förde jag ut mina saker genom den och bar dem axeln inför deras ögon.

8 Nästa morgon kom Herrens ord till mig: 9 "Människobarn, har inte Israels hus, detta upproriska släkte, frågat dig: Vad är det du gör? 10 Svara dem : säger Herren Gud: Detta budskap gäller fursten i Jerusalem och alla dem av Israels hus som är i staden.

11 Säg: Jag är ett tecken för er. Såsom jag har gjort, ska det dem. De ska vandra bort i landsflykt och fångenskap. 12 Jer 39:4, 52:7. Fursten som de har i­bla­­­n­d sig ska lyfta upp sin börda axeln och dra ut i mörkret. Man ska göra en öppning i väggen och ta sig ut genom den. Fursten ska täcka över sitt ansikte att han inte ser12:12Fursten … inte serKung Sidkias ögon stacks ut innan han fördes till Babel (2 Kung 25:7). landet. 13 2 Kung 25:4f, Jer 52:7f, Hes 17:20, 32:3, Hos 7:12. Jag ska breda ut mitt nät över honom, och han ska bli fångad i min snara. Jag ska föra honom till Babel i kaldeernas land, som han dock inte ska se, och där ska han .

14 Hes 5:2, 5:12, 17:21. Alla som är omkring honom för att hjälpa honom och alla hans ­trupper ska jag skingra för vinden, och jag ska låta svärdet dra ut efter dem. 15 De ska inse att jag är Herren när jag skingrar dem bland folken och sprider ut dem i främmande länder. 16 Hes 14:22. Men några av dem ska jag låta bli kvar efter svärd, svält och pest, för att de ska kunna berätta om alla de avskyvärda ting de gjort för de folk som de kommer till. ska de inse att jag är Herren."

17 Herrens ord kom till mig: 18 Klag 5:9, Hes 4:16. "Män­niskobarn, ät ditt bröd med bävan och drick ditt vatten med fruktan och oro. 19 Hes 4:16f. Säg till folket i landet: säger Herren Gud om Jerusalems invånare i Israels land: De ska äta sitt bröd med oro och dricka sitt vatten med skräck. Landet ska bli plundrat allt som finns där grund av våldet från alla som bor där. 20 De städer som är bebodda ska läggas öde och landet ska bli en ödemark. Ni ska inse att jag är Herren."

21 Herrens ord kom till mig: 22 Jes 5:19, Jer 17:15, 2 Petr 3:4. "Män­niskobarn, vad är det för ett ordspråk ni har i Israels land som lyder: Tiden går och det blir ingenting av alla profetsynerna? 23 Hes 7:7, Hab 2:3. Säg därför till dem: säger Herren Gud: Jag ska göra slut det ordspråket, att man inte mer ska använda det i Israel. Tala i stället till dem: Tiden är nära alla profetsynerna ska fullbordas.

24 Inga falska profetsyner och inga förföriska spådomar ska mer finnas i Israels hus, 25 Jer 1:12. för jag, Herren, ska tala. Det ord jag talar ska ske, utan dröjsmål. Ja, du upproriska folk, i era dagar ska jag tala ett ord och låta det bli verklighet, säger Herren Gud."

Profetian uppfylls snart

26 Herrens ord kom till mig: 27 "Männskobarn, se, Israels hus säger: Synen han ser gäller dagar långt borta, han profeterar om avlägsna tider. 28 Säg därför till dem: säger Herren Gud: Inget av det jag har sagt ska dröja12:28Inget … ska dröjaJerusalems förstöring kom 587 f Kr, bara fem år senare (jfr 8:1). längre. Det ord som jag talar ska i uppfyllelse, säger Herren Gud."

Veja também