Ezequiel 1

Vocazione di Ezechiele

1 Il trentesimo anno, il quinto giorno del quarto mese, mentre mi trovavo presso il fiume Chebar, fra i deportati, i cieli si aprirono e io ebbi delle visioni divine. 2 Il quinto giorno del mese (era il quinto anno della deportazione del re Ioiachin), 3 la parola dell’Eterno fu rivolta al sacerdote Ezechiele, figlio di Buzi, nel paese dei Caldei, presso il fiume Chebar; in quel luogo la mano dell’Eterno fu sopra di lui. 4 Io guardai, ed ecco venire dal settentrione un vento di tempesta, una grossa nuvola con un fuoco folgorante che splendeva tutto intorno a essa; nel centro si vedeva come un bagliore di metallo incandescente in mezzo al fuoco. 5 Nel centro appariva la forma di quattro esseri viventi; questo era il loro aspetto: avevano sembianza umana. 6 Ognuno di essi aveva quattro facce e quattro ali. 7 I loro piedi erano diritti e la pianta dei loro piedi era come la pianta del piede di un vitello; brillavano come il bronzo lucidato. 8 Avevano delle mani d’uomo sotto le ali ai loro quattro lati; tutti e quattro avevano le loro facce e le loro ali. 9 Le loro ali si univano l’una all’altra; camminando non si voltavano; ognuno camminava dritto davanti a sé. 10 Quanto all’aspetto delle loro facce, essi avevano tutti una faccia d’uomo, tutti e quattro una faccia di leone a destra, tutti e quattro una faccia di bue a sinistra, e tutti e quattro una faccia di aquila. 11 Le loro facce e le loro ali erano separate nella parte superiore; ognuno aveva due ali che toccavano quelle dell’altro e due che coprivano loro il corpo. 12 Camminavano ognuno dritto davanti a sé, andavano dove lo Spirito li faceva andare e, camminando, non si voltavano. 13 Quanto all’aspetto degli esseri viventi, esso era come carboni ardenti, come fiaccole; quel fuoco circolava in mezzo agli esseri viventi, era un fuoco scintillante, e dal fuoco uscivano dei lampi. 14 Gli esseri viventi correvano in tutte le direzioni, simili al fulmine. 15 Mentre stavo guardando gli esseri viventi, ecco una ruota in terra, presso ciascuno di essi, verso le loro quattro facce. 16 L’aspetto delle ruote e la loro forma erano come l’aspetto del crisolito; tutte e quattro si somigliavano; il loro aspetto e la loro forma erano quelli di una ruota in mezzo a un’altra ruota. 17 Quando si muovevano, andavano tutte e quattro dal proprio lato e, andando, non si voltavano. 18 Quanto ai loro cerchi, essi erano alti e imponenti; i cerchi di tutte e quattro erano pieni di occhi tutto intorno. 19 Quando gli esseri viventi camminavano, le ruote si muovevano accanto a loro; quando gli esseri viventi si alzavano su da terra, si alzavano anche le ruote. 20 Dovunque lo Spirito voleva andare, andavano anche loro; le ruote si alzavano accanto a quelli, perché lo spirito degli esseri viventi era nelle ruote. 21 Quando quelli camminavano, anche le ruote si muovevano; quando quelli si fermavano, anche queste si fermavano; quando quelli si alzavano su dalla terra, anche queste si alzavano accanto a essi perché lo spirito degli esseri viventi era nelle ruote. 22 Sopra le teste degli esseri viventi c’era una sorta di distesa celeste, di un colore simile a cristallo di meraviglioso splendore, e si estendeva su in alto, sopra le loro teste. 23 Sotto la distesa stendevano le loro ali, l’una verso l’altra; ciascuno ne aveva due che coprivano il corpo. 24 Quando camminavano, io sentivo il rumore delle loro ali, come il rumore delle grandi acque, come la voce dell’Onnipotente: un rumore di grande tumulto, come il rumore di un accampamento; quando si fermavano, abbassavano le loro ali; 25 si udiva un rumore che veniva dall’alto della distesa che era sopra le loro teste. 26 Al di sopra della distesa celeste che stava sopra le loro teste, c’era come una pietra di zaffiro, che sembrava un trono; su questa specie di trono appariva come la figura di un uomo, che vi stava seduto sopra, su in alto. 27 Vidi pure come un bagliore di metallo incandescente, come del fuoco, che lo circondava tutto intorno dalla sembianza dei suoi fianchi in su; e dalla sembianza dei suoi fianchi in giù vidi come del fuoco, come uno splendore tutto attorno a lui. 28 Come l’aspetto dell’arco che è nella nuvola in un giorno di pioggia, così era l’aspetto di quello splendore che lo circondava. Era un’apparizione dell’immagine della gloria dell’Eterno. A questa vista caddi sulla mia faccia, e udii la voce di uno che parlava.

De fyra varelserna och Herrens tron

1 I det trettionde året*1:1trettionde åretTroligen profetens egen ålder. En präst fick tjänstgöra från 30 års ålder (4 Mos 4:30)., på femte dagen i fjärde månaden*1:1femte dagen i fjärde månaden31 juli 593 f Kr., när jag var bland de bortförda vid floden Kebar,*1:1flodenKebarBevattningskanal (på akkadiska kaburu) i trakten runt Babel. öppnades himlen och jag fick se syner från Gud.

2 *2 Kung 24:15. På femte dagen i månaden under det femte året sedan kung Jojakin*1:2femte året … Jojakin593 f Kr. Kung Jojakin och folkets ledande skikt, även prästen Hesekiel, hade förts bort till Babel år 597 f Kr (2 Kung 24:8, 15). De uppmuntrades brevledes av profeten Jeremia att bygga ett liv i det nya landet (Jer 29). förts bort i fångenskap, 3 *Hes 3:22, 8:1, 33:22, 37:1, 40:1. kom Herrens ord till prästen Hesekiel, Busis son, i kaldeernas land*1:3kaldeernas landTrakten kring Babel. Kaldeerna var ett arameiskt folk i nuvarande Irak som blev en stormakt under kung Nebukadnessar (605-562 f Kr, se 2 Kung 25, Dan 1-4). vid floden Kebar, och Herrens hand kom där över honom.

4 *2 Mos 13:21, Ps 18:8f, 97:3, Jer 23:19, Hab 3:3f. Jag fick se en stormvind komma norrifrån, ett stort moln med flammande eld, och det omgavs av ett sken. Mitt i skenet syntes något som var likt glänsande metall, 5 *Hes 10:9f, Upp 4:6f. och mitt i elden syntes något som liknade fyra levande varelser.*1:5fyra levande varelserJfr Upp 4:6f. Varelserna kallades också keruber (10:20) och fanns avbildade som statyer på förbundsarken (2 Mos 25:18f, 1 Kung 6:23f). De var också ett vanligt motiv i mesopotamisk konst. De såg ut som människor. 6 *Hes 10:14, 21f. Varje varelse hade fyra ansikten och vart och ett av dem hade fyra vingar. 7 Deras ben var raka och deras fötter liknade fötterna på en kalv, och de glänste som skinande koppar. 8 De hade människohänder under sina vingar på alla fyra sidorna. Alla fyra hade ansikten och vingar. 9 Deras vingar slöt sig intill varandra, och när de gick behövde de inte vända sig utan de gick alltid rakt fram. 10 *Upp 4:7. Deras ansikten liknade människoansikten, och alla fyra hade lejonansikten på högra sidan. På vänstra sidan hade alla fyra tjur­ansikten, och alla fyra hade örnansikten. 11 Sådana var deras ansikten.

Deras vingar var utbredda upptill. Varje varelse hade två vingar som de rörde vid varandra med och två som täckte deras kroppar. 12 De gick rakt fram. Dit Anden ville gå, dit gick de, och när de gick behövde de inte vända sig. 13 Till utseendet liknade varelserna eldsglöd som brann likt facklor medan elden rörde sig fram och tillbaka mellan dem. Den gav ett sken ifrån sig och blixtar for ut ur elden. 14 Varelserna skyndade fram och tillbaka som blixtar.

15 Medan jag såg på dem, fick jag se ett hjul på jorden bredvid varelserna med de fyra ansiktena. 16 *Hes 10:9f, Dan 10:6. Det såg ut som om hjulen var gjorda av något som liknade krysolit*1:16krysolitGrek. för "guldsten". Troligen gul beryll eller topas., och alla fyra var likadana. Ett hjul tycktes vara inuti ett annat hjul, 17 så att de kunde gå åt alla fyra hållen utan att vända sig. 18 Hjulringarna var höga och skrämmande, och på alla fyra var hjulringarna fullsatta med ögon runt omkring. 19 När varelserna gick, gick också hjulen bredvid dem, och när de lyfte sig över jorden, lyfte sig också hjulen. 20 Dit Anden ville gå, dit gick de, och hjulen lyfte sig tillsammans med dem, för varelsernas ande var i hjulen. 21 När varelserna gick, gick också hjulen. När de stod stilla, stod också hjulen stilla. När de höjde sig upp från jorden höjde sig också hjulen, för varelsernas ande var i hjulen.

22 Över varelsernas huvuden syntes något som liknade ett himlavalv, likt underbar kristall, utspänt över deras huvuden. 23 Under valvet var deras vingar utbredda rakt emot varandra. Varje varelse hade två vingar som täckte den ena sidan av kroppen och två som täckte den andra sidan.

24 *Ps 29:3f. När de gick, lät ljudet av deras vingar i mina öron som bruset av väldiga vatten, som den Allsmäktiges röst, ett väldigt dån som dånet från en här. När de stod stilla, höll de sina vingar sänkta. 25 Och en röst hördes från himlavalvet över deras huvuden där de stod stilla med sänkta vingar.

26 *2 Mos 24:10, Jes 6:1, Hes 10:1f, Dan 7:9f, Upp 4:2f. Ovanför valvet över deras huvuden syntes något som liknade en tron gjord av safirsten. På det som liknade en tron satt en gestalt som såg ut som en människa. 27 Och jag såg något som liknade glänsande malm, omgivet runt omkring av något som liknade eld, från det som tycktes vara hans höfter och ända upp. Och neråt, från det som såg ut att vara hans höfter, såg jag något som liknade eld omgiven av ett sken. 28 *1 Mos 9:12f, Dan 10:9, Upp 1:17. Skenet syntes runt omkring som bågen i skyn en regnig dag.

Sådan var synen som tycktes vara Herrens härlighet. När jag såg den föll jag ner på mitt ansikte, och jag hörde rösten av någon som talade.