Ezequiel 17

Caduta e rialzamento della casa di Davide

1 La parola dell’Eterno mi fu rivolta in questi termini: 2 "Figlio d’uomo, proponi un enigma e racconta una parabola alla casa d’Israele, e di’: 3 Così parla il Signore, l’Eterno: ‘Una grande aquila, dalle ampie ali, dalle lunghe penne, coperta di piume di svariati colori, venne al Libano e tolse la cima a un cedro; 4 ne spezzò il più alto dei ramoscelli, lo portò in un paese di commercio e lo mise in una città di mercanti. 5 Poi prese un germoglio del paese e lo mise in un campo fertile; lo collocò presso acque abbondanti e lo piantò come un salice. 6 Esso crebbe e diventò una vite estesa, di pianta bassa, in modo da avere i suoi tralci rivolti verso l’aquila e le sue radici sotto di lei. Così diventò una vite che fece dei pampini e mise dei rami. 7 Ma c’era un’altra grande aquila, dalle ampie ali e dalle piume abbondanti; ecco che questa vite rivolse le sue radici verso di lei; dal suolo dove era piantata, stese verso l’aquila i suoi tralci perché essa la annaffiasse. 8 Era piantata in un buon terreno, presso acque abbondanti, in modo da poter mettere dei rami, portare frutto e diventare una vite magnifica’. 9 Di’: Così parla il Signore, l’Eterno: ‘Può essa prosperare? La prima aquila non strapperà forse le sue radici e non toglierà via i suoi frutti al punto che si secchi e si secchino tutte le giovani foglie che metteva? Non ci sarà bisogno di molta forza né di molta gente per strapparla dalle radici. 10 Ecco, essa è piantata. Prospererà? Non si seccherà completamente appena l’avrà toccata il vento orientale? Seccherà sul suolo dove ha germogliato’". 11 Poi la parola dell’Eterno mi fu rivolta in questi termini: 12 "Di’ dunque a questa casa ribelle: ‘Non sapete voi che cosa vogliano dire queste cose?’. Di’ loro: ‘Ecco, il re di Babilonia è venuto a Gerusalemme, ne ha preso il re e i capi e li ha condotti con sé a Babilonia. 13 Poi ha preso uno di sangue reale, ha stabilito un patto con lui e gli ha fatto prestare giuramento; ha preso pure gli uomini potenti del paese, 14 perché il regno fosse tenuto umile senza potersi innalzare, e osservasse il patto stabilito con lui, per poter sussistere. 15 Ma il nuovo re si è ribellato contro di lui e ha mandato i suoi ambasciatori in Egitto perché gli fossero dati cavalli e molti uomini. Colui che fa tali cose potrà prosperare? Scamperà? Ha infranto il patto e potrebbe scampare? 16 Com’è vero che io vivo’, dice il Signore, l’Eterno, ‘nella residenza stessa di quel re che lo aveva fatto re, e verso il quale non ha rispettato il giuramento fatto né osservato il patto concluso, vicino a lui, in mezzo a Babilonia, egli morirà. 17 Il Faraone non andrà con il suo potente esercito e con molti uomini a soccorrerlo in guerra, quando si innalzeranno dei bastioni e si costruiranno delle torri per sterminare un grande numero di uomini. 18 Egli ha violato il giuramento infrangendo il patto, eppure, aveva dato la mano! Ha fatto tutte queste cose e non scamperà’. 19 Perciò così parla il Signore, l’Eterno: ‘Com’è vero che io vivo, il mio giuramento che egli ha violato, il mio patto che egli ha infranto, io glieli farò ricadere sul capo. 20 Io stenderò su di lui la mia rete, ed egli rimarrà preso nel mio laccio; lo condurrò a Babilonia e là entrerò in giudizio con lui, per la perfidia di cui si è reso colpevole verso di me. 21 Tutti i fuggiaschi delle sue schiere cadranno per la spada; e quelli che rimarranno saranno dispersi a tutti i venti; voi conoscerete che io, l’Eterno, ho parlato’. 22 Così dice il Signore, l’Eterno: ‘Ma io prenderò l’alta vetta del cedro e la pianterò; dai più elevati dei suoi giovani rami spezzerò un tenero ramoscello e lo pianterò sopra un monte alto, elevato. 23 Lo pianterò sull’alto monte d’Israele; esso metterà rami, porterà frutto e diventerà un cedro magnifico. Gli uccelli di ogni specie faranno sotto di lui la loro dimora; faranno la loro dimora all’ombra dei suoi rami. 24 Tutti gli alberi della campagna sapranno che io, l’Eterno, sono colui che ha abbassato l’albero che era su in alto, che ha innalzato l’albero che era giù in basso, che ha fatto seccare l’albero verde e che ha fatto germogliare l’albero secco. Io, l’Eterno, l’ho detto e lo farò’".

Liknelse om Sidkias förbundsbrott

1 Herrens ord kom till mig:

2 "Män­niskobarn, ge Israels hus en gåta och tala till dem i en liknelse, och säg: 3 *Jer 48:40, 49:22. Så säger Herren Gud:

En stor örn med stora vingar

och långa vingpennor

och täckt med brokiga fjädrar

kom till Libanon

och tog bort toppen på cedern.

4 Han bröt av dess översta gren

och förde den

till köpmännens land

och satte den i en handelsstad.

5 Han tog en planta

som växte i landet,

och planterade den i fruktbar jord.

Han förde den till mycket vatten

och satte den som ett pilträd där.

6 Den växte upp och blev en vinstock

med många grenar,

men med låg stam

för att dess rankor

skulle vända sig till honom

och dess rötter vara under honom.

Den blev en vinstock

som bar grenar och sköt skott.

7 Men det fanns också en annan

stor örn med stora vingar

och många fjädrar.

Och se, vinstocken sköt

längtansfullt ut

sina rötter till den.

Och från platsen

där den var planterad

sträckte den sina rankor

mot honom,

för att han skulle vattna den.

8 Den var planterad i god jord

vid mycket vatten,

för att den skulle få grenar

och bära frukt

och bli en utsökt vinstock.

9 Säg: Så säger Herren Gud:

Kan det gå väl

för den vinstocken?

Ska han inte rycka upp rötterna

och riva av frukten,

så att den torkar

och alla de spirande bladen

vissnar?

Det behövs inte stor kraft

eller mycket folk

för att rycka upp den

med rötterna.

10 Visst står den fast planterad,

men kan det sluta väl för den?

När östanvinden når den,

ska den då inte helt torka bort?

På den plats där den vuxit upp

ska den torka bort."

11 Herrens ord kom till mig:

12 *2 Kung 24:10f. "Säg nu till det upproriska släktet:

Förstår ni inte

vad detta betyder?

Säg dem: Se, Babels kung

kom till Jerusalem

och tog kungen*17:12kungenJojakin, som fördes bort år 597 f Kr (2 Kung 24:15f). och furstarna

och förde dem med sig till Babel.

13 *2 Kung 24:17f, 2 Krön 36:10f. Sedan tog han en ättling*17:13en ättlingSidkia, som gjorde uppror mot Nebukadnessar 589 f Kr (2 Kung 24:17f).

av kungahuset

och slöt förbund med honom

och lät honom avlägga ed*17:13avlägga edLydkungar svor trohet i sin egen guds namn (2 Krön 36:13), och eder till Herren måste hållas (jfr Jos 9:19, Pred 5:3)..

Men de mäktiga i landet

förde han med sig bort,

14 så att riket skulle vara obetydligt

och inte kunna resa sig

utan hålla förbundet med honom,

om det skulle bestå.

15 *Jer 37:5, 52:3. Men han avföll från honom

och skickade sina sändebud

till Egypten,

för att man där skulle ge honom

hästar och mycket folk.

Kan det gå väl för honom?

Kan han komma undan?

Kan den som bryter förbund

komma undan?

16 Så sant jag lever, säger Herren Gud: Han ska dö i Babel där den kung bor som gjorde honom till kung, för han föraktade eden han gett honom och bröt förbundet han slutit med honom. 17 *2 Kung 25:1, Hes 4:2. Inte heller ska farao med stor här och mycket folk hjälpa honom i kriget, när man kastar upp en vall och bygger en belägringsmur till undergång för många människor. 18 Han föraktade eden och bröt förbundet och gjorde allt detta, fastän han hade gett sitt löfte. Han ska inte komma undan.

19 Därför säger Herren Gud:

Så sant jag lever,

jag ska låta min ed

som han har föraktat

och mitt förbund som han har brutit

komma över hans huvud.

20 *2 Kung 25:6f, Hes 12:13, 32:3. Jag ska breda ut mitt nät

över honom,

och han ska fångas i min snara.

Jag ska föra honom till Babel

och döma honom där

för den otrohet

som han har begått mot mig.

21 Alla hans flyktingar

och alla hans skaror

ska falla för svärd,

och de som räddas

ska spridas för vinden.

Och ni ska inse att

jag, Herren, har talat.

Den späda kvisten på Israels berg

22 *Jes 11:1, 53:2, Jer 23:5, 33:15f. Så säger Herren Gud:

Jag ska själv ta en kvist

från den höga cederns topp*17:22kvist från den höga cederns toppRiket skulle återupprättas genom kung Jojakins ätt. Hans sonson Serubbabel ledde återuppbyggnaden av Jerusalem 538 f Kr (1 Krön 3:17f, Esra 2:2, 3:2f) och var juridisk förfader till Jesus Kristus (Matt 1:12).

och plantera den.

Av dess översta grenar

ska jag bryta av en späd kvist

och själv plantera den

på ett högt och brant berg.

23 *Jes 2:2, Matt 13:31f. På Israels höga berg

ska jag plantera den,

och den ska få grenar och bära frukt

och bli en utsökt ceder.

Alla slags fåglar ska bo under den

och finna skugga

under grenarna.

24 *1 Sam 2:8, Hes 21:26, Luk 1:52. Alla markens träd ska förstå

att jag, Herren,

har böjt ner det höga trädet

och upphöjt det låga trädet,

och låtit det friska trädet torka

och det torra trädet grönska.

Jag, Herren, har talat

och ska göra det."