1 E BILDAD Suhita rispose, e disse:

2 La signoria, e lo spavento, è con lui; Egli fa in pace ciò che gli piace ne’ suoi cieli altissimi.

3 Le sue schiere si posson esse annoverare? E sopra cui non si leva la sua luce?

4 Ma come sarà giusto l’uomo appo Iddio? E come sarà puro colui ch’è nato di donna?

5 Ecco, fino alla luna non sarà pura, e non risplenderà; E le stelle non saranno pure nel suo cospetto.

6 Quanto meno l’uomo, che è un verme, E il figliuol dell’uomo, che è un vermicello?

1 Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:

2 Hos honom är väldighet och förskräckande makt, hos honom, som skapar frid i sina himlars höjd.

3 Vem finnes, som förmår räkna hans skaror? Och vem överstrålas ej av hans ljus?

4 Huru skulle då en människa kunna hava rätt mot Gud eller en av kvinna född kunna befinnas ren?

5 Se, ej ens månen skiner nog klart, ej ens stjärnorna äro rena i hans ögon;

6 huru mycket mindre då människan, det krypet, människobarnet, den masken!