João 2

1 Trois jours après, on faisait des noces à Cana en Galilée, et la mère de Jésus y était.

2 Et Jésus fut aussi convié aux noces, lui et ses disciples.

3 Le vin ayant manqué, la mère de Jésus lui dit: Ils n’ont plus de vin.

4 Mais Jésus lui répondit: Femme, qu’y a-t-il entre moi et toi? Mon heure n’est pas encore venue.

5 Sa mère dit à ceux qui servaient: Faites tout ce qu’il vous dira.

6 Or, il y avait là six vaisseaux de pierre, mis pour servir aux purifications des Juifs, et qui tenaient chacun deux ou trois mesures.

7 Jésus leur dit: Emplissez d’eau ces vaisseaux; et ils les emplirent jusqu’au haut.

8 Et il leur dit: Puisez-en maintenant, et portez-en au maître d’hôtel. Et ils lui en portèrent.

9 Quand le maître d’hôtel eut goûté l’eau qui avait été changée en vin (or il ne savait pas d’où ce vin venait, mais les serviteurs qui avaient puisé l’eau le savaient bien), il appela l’époux,

10 Et il lui dit: Tout homme sert d’abord le bon vin, et ensuite le moindre, après qu’on a beaucoup bu; mais toi, tu as gardé le bon vin jusqu’à présent.

11 Jésus commença ainsi à faire des miracles à Cana, ville de Galilée, et il manifesta sa gloire; et ses disciples crurent en lui.

12 Après cela, il descendit à Capernaüm avec sa mère, ses frères et ses disciples; et ils n’y demeurèrent que peu de jours;

13 Car la Pâque des Juifs était proche; et Jésus monta à Jérusalem.

14 Il trouva dans le temple des gens qui vendaient des taureaux, des brebis et des pigeons, avec des changeurs qui y étaient assis.

15 Et ayant fait un fouet de petites cordes, il les chassa tous du temple, et les brebis et les taureaux; il répandit la monnaie des changeurs, et renversa leurs tables.

16 Et il dit à ceux qui vendaient les pigeons: Otez tout cela d’ici, et ne faites pas de la maison de mon Père une maison de marché.

17 Alors ses disciples se souvinrent de ce qui est écrit: Le zèle de ta maison m’a dévoré.

18 Les Juifs, prenant la parole, lui dirent: Par quel signe nous montres-tu que tu as le pouvoir de faire de telles choses?

19 Jésus répondit et leur dit: Abattez ce temple, et je le relèverai dans trois jours.

20 Les Juifs lui dirent: On a été quarante-six ans à bâtir ce temple, et tu le relèveras dans trois jours?

21 Mais il parlait du temple de son corps.

22 Après donc qu’il fut ressuscité des morts, ses disciples se souvinrent qu’il leur avait dit cela; et ils crurent à l’Ecriture et à cette parole que Jésus avait dite.

23 Pendant qu’il était à Jérusalem, à la fête de Pâque, plusieurs crurent en lui, voyant les miracles qu’il faisait.

24 Mais Jésus ne se fiait point à eux, parce qu’il les connaissait tous,

25 Et qu’il n’avait pas besoin que personne lui rendît témoignage d’aucun homme; car il connaissait par lui-même ce qui était dans l’homme.

Jesus förvandlar vatten till vin

1 På tredje dagen*2:1tredje dagenTroligen räknat från det föregående kapitlets händelser, annars veckans tredje dag (tisdag). var det bröllop i Kana i Galileen, och Jesu mor var där. 2 Även Jesus och hans lärjungar var bjudna till bröllopet. 3 Men vinet tog slut, och Jesu mor sade till honom: "De har inget vin." 4 Jesus svarade henne: "Kvinna*2:4KvinnaEtt artigt tilltal (jfr "Herrn", "Fröken" etc)., vad har vi med det att göra? Min stund har inte kommit än." 5 Hans mor sade till tjänarna: "Gör vad han säger till er."

6 Nu fanns där sex stenkrukor, sådana som judarna använder vid sina reningar. De rymde omkring hundra liter*2:6omkring hundra literOrdagrant: "två eller tre metreter", ca 80-120 liter. var. 7 Jesus sade: "Fyll krukorna med vatten", och de fyllde dem till brädden. 8 Sedan sade han: "Ös nu upp och bär in det till värden." Och de gjorde så.

9 Värden smakade på vattnet, som nu hade blivit vin. Han visste inte varifrån det kom, men tjänarna som hade öst upp vattnet visste det. Värden kallade därför på brudgummen 10 och sade: "Alla sätter fram det goda vinet först, och sedan det sämre när gästerna börjar bli berusade. Men du har sparat det goda vinet ända till nu."

11 Detta var det första av de tecken som Jesus gjorde. Han gjorde det i Kana i Galileen och uppenbarade sin härlighet, och hans lärjungar trodde på honom. 12 Sedan gick han ner till Kapernaum med sin mor, sina bröder och sina lärjungar, och de stannade där några dagar.

Det gamla och det nya templet

13 Judarnas påsk närmade sig, och Jesus gick upp till Jerusalem. 14 *Matt 21:12f, Mark 11:15f, Luk 19:45f. På tempelplatsen såg han dem som sålde oxar, får och duvor och dem som satt där och växlade*2:14sålde … växladePilgrimer kunde växla till den lokala valutan och köpa offerdjur (5 Mos 14:26) i butiker utanför själva tempelplatsen. När affärsverksamheten flyttade in i templet störde det rabbinernas undervisning (Luk 2:46) och hedningarnas böner (Jes 56:7). pengar. 15 Då gjorde han en piska av rep och drev ut allesammans från tempelgården med både får och oxar. Han slog ut växlarnas mynt och välte deras bord, 16 och till duvförsäljarna sade han: "Ta bort det härifrån! Gör inte min Fars hus till en marknadsplats!" 17 Hans lärjungar kom då ihåg att det står skrivet: Brinnande iver för ditt hus ska förtära mig.*2:17 Ps 69:10.

18 *Matt 12:38. Då reagerade judarna och frågade honom: "Vad kan du visa oss för tecken eftersom du gör så här?" 19 *Matt 26:61. Jesus svarade: "Riv ner det här templet, så ska jag resa upp det på tre dagar." 20 Judarna sade: "I fyrtiosex år har man byggt*2:20fyrtiosex år har man byggtHerodes den store påbörjade enligt Josefus tempelbygget i sitt artonde regeringsår (20 f Kr). Jesu första tempelrensning (jfr Matt 21:12f) inträffade alltså troligen år 27 e Kr (eftersom det inte finns något år 0 mellan 1 f Kr och 1 e Kr). på det här templet, och du ska resa upp det på tre dagar!" 21 *1 Kor 6:19. Men templet han talade om var hans kropp. 22 *Luk 24:8. När han sedan uppstod från de döda kom hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta, och de trodde på Skriften och på ordet som Jesus hade sagt.

23 Medan han var i Jerusalem under påskhögtiden kom många till tro på hans namn när de såg de tecken han gjorde. 24 Men själv anförtrodde han sig inte åt dem, eftersom han kände alla 25 *Mark 2:8. och inte behövde höra någon vittna om människan. Han visste själv vad som fanns i människan.