João 11

1 Il y avait un homme malade, appelé Lazare, qui était de Béthanie, le bourg de Marie et de Marthe sa sœur.

2 Cette Marie était celle qui oignit le Seigneur d’une huile de parfum, et qui essuya ses pieds avec ses cheveux; et Lazare, qui était malade, était son frère.

3 Ses sœurs donc envoyèrent dire à Jésus: Seigneur, celui que tu aimes est malade.

4 Jésus, ayant entendu cela, dit: Cette maladie n’est point à la mort, mais elle est pour la gloire de Dieu, afin que le Fils de Dieu en soit glorifié.

5 Or, Jésus aimait Marthe, et sa sœur, et Lazare.

6 Et quoiqu’il eût appris qu’il était malade, il demeura cependant encore deux jours au lieu où il était.

7 Puis il dit à ses disciples: Retournons en Judée.

8 Les disciples lui dirent: Maître, il n’y a que peu de temps que les Juifs cherchaient à te lapider, et tu y retournes encore!

9 Jésus répondit: N’y a-t-il pas douze heures au jour? Si quelqu’un marche pendant le jour, il ne bronche point, parce qu’il voit la lumière de ce monde.

10 Mais si quelqu’un marche pendant la nuit, il bronche, parce qu’il n’a point de lumière.

11 Il parla ainsi, et après cela il leur dit: Lazare notre ami dort, mais je m’en vais l’éveiller.

12 Ses disciples lui dirent: Seigneur, s’il dort, il sera guéri.

13 Or, Jésus avait dit cela de la mort de Lazare; mais ils crurent qu’il parlait d’un véritable sommeil.

14 Jésus donc leur dit alors ouvertement: Lazare est mort.

15 Et je me réjouis à cause de vous, de ce que je n’étais pas là, afin que vous croyiez; mais allons vers lui.

16 Thomas donc, appelé Didyme, dit aux autres disciples: Allons-y aussi, afin de mourir avec lui.

17 Jésus étant arrivé, trouva qu’il y avait déjà quatre jours qu’il était dans le sépulcre.

18 Or, Béthanie était environ à quinze stades de Jérusalem.

19 Et plusieurs des Juifs étaient venus voir Marthe et Marie, pour les consoler de la mort de leur frère.

20 Quand Marthe ouï dire que Jésus venait, elle alla au-devant de lui; mais Marie demeura assise à la maison.

21 Et Marthe dit à Jésus: Seigneur, si tu eusses été ici, mon frère ne serait pas mort;

22 Mais je sais que maintenant même, tout ce que tu demanderas à Dieu, Dieu te l’accordera.

23 Jésus lui dit: Ton frère ressuscitera.

24 Marthe lui répondit: Je sais qu’il ressuscitera en la résurrection, au dernier jour.

25 Jésus lui dit: Je suis la résurrection et la vie; celui qui croit en moi vivra, quand même il serait mort.

26 Et quiconque vit et croit en moi, ne mourra point pour toujours. Crois-tu cela?

27 Elle lui dit: Oui, Seigneur, je crois que tu es le Christ, le Fils de Dieu, qui devait venir au monde.

28 Quand elle eut dit cela, elle s’en alla et appela Marie, sa sœur, en secret, et lui dit: Le Maître est ici et il t’appelle.

29 Ce que Marie ayant entendu, elle se leva promptement, et vint vers lui.

30 Or, Jésus n’était pas encore entré dans le bourg, mais il était au même endroit où Marthe était venue au-devant de lui.

31 Alors les Juifs, qui étaient avec Marie dans la maison, et qui la consolaient, voyant qu’elle s’était levée si promptement, et qu’elle était sortie, la suivirent, disant: Elle s’en va au sépulcre, pour y pleurer.

32 Mais Marie étant arrivée au lieu où était Jésus, dès qu’elle le vit, elle se jeta à ses pieds et lui dit: Seigneur, si tu eusses été ici, mon frère ne serait pas mort.

33 Quand Jésus vit qu’elle pleurait, et que les Juifs qui étaient venus avec elle pleuraient aussi, il frémit en lui-même, et fut ému;

34 Et il dit: Où l’avez-vous mis? Ils lui répondirent: Seigneur, viens et vois.

35 Et Jésus pleura.

36 Sur quoi les Juifs dirent: Voyez comme il l’aimait.

37 Et quelques-uns d’eux dirent: Lui qui a ouvert les yeux de l’aveugle, ne pouvait-il pas faire aussi que cet homme ne mourût pas?

38 Alors Jésus, frémissant de nouveau en lui-même, vint au sépulcre; c’était une grotte, et on avait mis une pierre dessus.

39 Jésus dit: Otez la pierre. Marthe, sœur du mort, lui dit: Seigneur, il sent déjà mauvais; car il est là depuis quatre jours.

40 Jésus lui répondit: Ne t’ai-je pas dit que, si tu crois, tu verras la gloire de Dieu?

41 Ils ôtèrent donc la pierre du lieu où le mort était couché. Et Jésus élevant les yeux au ciel, dit: Mon Père, je te rends grâces de ce que tu m’as exaucé.

42 Je savais bien que tu m’exauces toujours, mais je dis ceci à cause de ce peuple, qui est autour de moi, afin qu’il croie que tu m’as envoyé.

43 Quand il eut dit cela, il cria à haute voix: Lazare, sors de là.

44 Et le mort sortit, ayant les mains et les pieds liés de bandes, et le visage enveloppé d’un linge. Jésus leur dit: Déliez-le, et le laissez aller.

45 Plusieurs donc des Juifs qui étaient venus voir Marie, et qui avaient vu ce que Jésus avait fait, crurent en lui.

46 Mais quelques-uns d’entre eux s’en allèrent trouver les Pharisiens, et leur rapportèrent ce que Jésus avait fait.

47 Alors les principaux sacrificateurs et les Pharisiens assemblèrent le conseil, et dirent: Que ferons-nous? Car cet homme fait beaucoup de miracles.

48 Si nous le laissons faire, tout le monde croira en lui; et les Romains viendront, qui détruiront et ce lieu et notre nation.

49 Mais Caïphe, l’un d’entre eux, qui était souverain sacrificateur de cette année-là, leur dit: Vous n’y entendez rien;

50 Et vous ne considérez pas qu’il est à propos qu’un homme seul meure pour le peuple, et que toute la nation ne périsse pas.

51 Or, il ne dit pas cela de son propre mouvement, mais, étant le souverain sacrificateur de cette année-là, il prophétisa que Jésus devait mourir pour la nation;

52 Et non-seulement pour la nation, mais aussi pour rassembler en un seul corps les enfants de Dieu qui sont dispersés.

53 Depuis ce jour-là donc ils consultèrent ensemble, pour faire mourir Jésus.

54 C’est pourquoi Jésus ne paraissait plus ouvertement parmi les Juifs; mais il s’en alla dans une contrée voisine du désert, à une ville appelée Ephraïm; et il se tint là avec ses disciples.

55 Or, la Pâque des Juifs était proche, et beaucoup de gens du pays étaient montés à Jérusalem avant la Pâque, pour se purifier.

56 Ils cherchaient donc Jésus, et ils se disaient les uns aux autres, étant dans le temple: Que vous en semble? Ne viendra-t-il point à la fête?

57 Or, les principaux sacrificateurs et les Pharisiens avaient donné ordre que, si quelqu’un savait où il était, il le déclarât, afin de se saisir de lui.

Jesus uppväcker Lasarus

1 *Luk 10:38f. En man som hette Lasarus var sjuk. Han var från Betania*11:1BetaniaKan översättas "fattighuset" (jfr 12:5f)., den by där Maria och hennes syster Marta bodde. 2 *Joh 12:3. Det var Maria som smorde Herren med väldoftande olja och torkade hans fötter med sitt hår, och nu var hennes bror Lasarus sjuk. 3 Systrarna skickade då bud till Jesus och lät säga: "Herre, den du har kär ligger sjuk." 4 *Joh 9:3. När Jesus hörde det, sade han: "Den sjukdomen slutar inte med döden. Den är till Guds ära, för att Guds Son ska bli förhärligad genom den." 5 Jesus älskade Marta och hennes syster och Lasarus.

6 När Jesus nu hörde att Lasarus var sjuk, stannade han ändå två dagar där han var. 7 Därefter sade han till sina lärjungar: "Låt oss gå tillbaka till Judeen." 8 *Joh 10:31. Lärjungarna sade till honom: "Rabbi, nyss försökte judarna stena dig, och nu går du dit igen!" 9 *Joh 9:4f. Jesus svarade: "Har inte dagen tolv timmar? Den som vandrar om dagen snavar inte, för han ser denna världens ljus. 10 Men den som vandrar om natten, han snavar eftersom ljuset inte finns i honom."

11 *Matt 9:24. Efter att han sagt detta tillade han: "Vår vän Lasarus sover. Men jag går för att väcka honom." 12 Då sade lärjungarna till honom: "Herre, sover han så blir han frisk." 13 Jesus hade talat om hans död, men de trodde att han talade om vanlig sömn. 14 Då sade Jesus helt öppet till dem: "Lasarus är död. 15 Och för er skull, för att ni ska tro, är jag glad att jag inte var där. Men låt oss nu gå till honom." 16 *Mark 10:32. Tomas, som kallades Tvillingen*11:16TvillingenTomas är arameiska för "tvilling"., sade då till de andra lärjungarna: "Låt oss gå, vi också, och dö tillsammans med honom."

17 När Jesus kom fram, fann han att Lasarus redan hade legat fyra dagar i graven. 18 Betania låg nära Jerusalem, ungefär tre kilometer*11:18tre kilometerOrdagrant: "femton stadier" (längdmått om 190 meter). därifrån. 19 Många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över deras bror. 20 När Marta fick höra att Jesus hade kommit, gick hon ut och mötte honom. Men Maria stannade kvar hemma.

21 Marta sade till Jesus: "Herre, om du hade varit här skulle min bror inte ha dött. 22 Men också nu vet jag att Gud kommer att ge dig vad du än ber honom om." 23 Jesus sade: "Din bror ska uppstå." 24 *Dan 12:2, Luk 14:14, Joh 5:29. Marta svarade: "Jag vet att han ska uppstå, vid uppståndelsen på den yttersta dagen." 25 Jesus sade: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva om han än dör, 26 *Joh 8:51. och den som lever och tror på mig ska aldrig någonsin dö. Tror du detta?" 27 *Matt 16:16, Joh 4:42. Hon svarade: "Ja, Herre. Jag tror att du är Messias, Guds Son, han som skulle komma till världen."

28 När hon hade sagt detta, gick hon och kallade på sin syster Maria och viskade: "Mästaren är här och kallar på dig." 29 Så snart hon hörde det, reste hon sig och gick ut till honom. 30 Jesus hade inte gått in i byn än, utan var kvar på platsen där Marta hade mött honom. 31 Judarna som var hemma hos Maria och tröstade henne såg att hon reste sig hastigt och gick ut. Då följde de efter henne i tron att hon skulle gå till graven för att gråta där.

32 När Maria kom till platsen där Jesus var och fick se honom, föll hon ner vid hans fötter och sade till honom: "Herre, om du hade varit här skulle min bror inte ha dött." 33 När Jesus såg hur hon grät och hur judarna som följt med henne grät, blev han djupt rörd och skakad i sin ande 34 och frågade: "Var har ni lagt honom?" De svarade: "Herre, kom och se." 35 *Luk 19:41. Jesus grät. 36 Då sade judarna: "Se hur han älskade honom!" 37 *Joh 9:6f. Men några av dem sade: "Kunde inte han som öppnade ögonen på den blinde ha gjort så att Lasarus inte dog?"

38 Jesus blev åter djupt rörd i sitt inre och gick fram till graven. Det var en klippgrav med en sten för öppningen. 39 Jesus sade: "Ta bort stenen!" Den dödes syster Marta sade till honom: "Herre, han luktar redan. Det är fjärde dagen." 40 Jesus sade till henne: "Har jag inte sagt dig att om du tror ska du få se Guds härlighet?" 41 Då tog de bort stenen, och Jesus lyfte blicken mot himlen och sade: "Far, jag prisar dig för att du hör mig. 42 Jag vet att du alltid hör mig, men jag säger det för folket som står här, för att de ska tro att du har sänt mig." 43 *Luk 7:14f. När han hade sagt detta, ropade han med hög röst: "Lasarus, kom ut!" 44 Då kom den döde ut, med fötter och händer inlindade i bindlar och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sade till dem: "Gör honom fri och låt honom gå."

45 *Joh 12:42. Många judar som hade kommit till Maria och sett vad Jesus gjorde kom till tro på honom. 46 Men några av dem gick till fariseerna och berättade för dem vad Jesus hade gjort.

47 Översteprästerna och fariseerna kallade då samman Stora rådet och sade: "Vad gör vi? Den här mannen gör många tecken. 48 Låter vi honom hålla på så här kommer alla att tro på honom, och sedan kommer romarna och tar ifrån oss både templet och folket." 49 En av dem, Kaifas som var överstepräst det året, sade till dem: "Ni förstår ingenting. 50 *Joh 18:14. Inser ni inte att det är bättre för er att en man dör för folket än att hela folket går under?"

51 Detta sade han inte av sig själv, utan som överstepräst det året profeterade han att Jesus skulle dö för folket, 52 *Joh 10:16, 1 Joh 2:2. och inte bara för folket utan också för att samla och förena Guds skingrade barn. 53 *Matt 12:14. Från den dagen bestämde de sig för att döda honom. 54 Jesus rörde sig därför inte längre öppet bland judarna utan drog sig undan därifrån till landsbygden nära öknen, till en stad som heter Efraim*11:54EfraimStaden låg ca 2 mil nordost om Jerusalem.. Där stannade han tillsammans med sina lärjungar.

55 *2 Krön 30:17. Judarnas påsk närmade sig, och många gick från landsbygden upp till Jerusalem före påsken för att rena sig*11:55rena sigDen som blivit oren (t ex genom att röra vid en död, se 4 Mos 19, 3 Mos 11-15) skulle genomgå en reningsrit innan han fick besöka templet igen. Rituell orenhet var inte samma sak som synd i moralisk mening.. 56 De sökte efter Jesus och sade till varandra där de stod på tempelplatsen: "Vad tror ni? Kommer han inte alls till högtiden?" 57 Men översteprästerna och fariseerna hade gett order om att den som visste var han fanns skulle tala om det så att de kunde gripa honom.