1 La septième année de Jéhu, Joas devint roi, et il régna quarante ans à Jérusalem. Sa mère s’appelait Tsibia, et elle était de Béer-Shéba.
2 Joas fit ce qui est droit aux yeux de l’Éternel, tout le temps que Jéhojada, le sacrificateur, l’instruisit.
3 Toutefois, les hauts lieux ne furent point ôtés; le peuple sacrifiait encore et faisait des encensements dans les hauts lieux.
4 Or Joas dit aux sacrificateurs: Tout l’argent consacré qu’on apporte dans la maison de l’Éternel, soit l’argent de tout homme qui passe par le dénombrement, soit l’argent des personnes, selon l’estimation qu’en fait le sacrificateur, soit tout l’argent que chacun apporte volontairement dans la maison de l’Éternel,
5 Que les sacrificateurs le prennent par-devers eux, chacun de ceux qu’il connaît, et qu’ils en réparent les dégradations du temple, partout où l’on trouvera quelque chose à réparer.
6 Mais il arriva, la vingt-troisième année du roi Joas, que les sacrificateurs n’avaient point encore réparé les dégradations du temple.
7 Alors le roi Joas appela le sacrificateur Jéhojada et les sacrificateurs, et leur dit: Pourquoi ne réparez-vous pas les dégradations du temple? Maintenant donc, ne prenez plus d’argent de ceux que vous connaissez; mais laissez-le pour les réparations du temple.
8 Les sacrificateurs consentirent à ne plus recevoir l’argent du peuple, et à ne pas être chargés de réparer les dégradations du temple.
9 Mais le sacrificateur Jéhojada prit un coffre, fit un trou au couvercle, et le mit auprès de l’autel, à main droite quand on entre dans la maison de l’Éternel. Et les sacrificateurs, gardiens du seuil, mettaient là tout l’argent qu’on apportait à la maison de l’Éternel.
10 Et, dès qu’ils voyaient qu’il y avait beaucoup d’argent dans le coffre, le secrétaire du roi montait avec le grand sacrificateur; et ils serraient et comptaient l’argent qui se trouvait dans la maison de l’Éternel.
11 Et ils remettaient cet argent bien compté entre les mains de ceux qui faisaient l’ouvrage, dont ils avaient la surveillance dans la maison de l’Éternel, lesquels payaient les charpentiers et les architectes qui travaillaient à la maison de l’Éternel,
12 Les maçons et les tailleurs de pierres, les achats de bois et de pierres de taille pour réparer les dégradations de la maison de l’Éternel, ainsi que tout ce qui se dépensait pour la réparation du temple.
13 Et de cet argent qu’on apportait dans la maison de l’Éternel, on ne faisait plus de coupes d’argent pour la maison de l’Éternel, ni de serpes, ni de bassins, ni de trompettes, ni aucun autre ustensile d’or ou d’argent;
14 Mais on le donnait à ceux qui faisaient l’ouvrage, et qui en réparaient la maison de l’Éternel.
15 Et on ne faisait pas rendre compte à ceux entre les mains de qui on délivrait cet argent pour le distribuer aux travailleurs; car ils agissaient avec fidélité.
16 L’argent des sacrifices pour le délit, ainsi que l’argent des sacrifices pour les péchés, n’était point apporté dans la maison de l’Éternel. Il était aux sacrificateurs.
17 Alors Hazaël, roi de Syrie, monta et fit la guerre contre Gath et la prit. Puis Hazaël se retourna pour monter contre Jérusalem.
18 Et Joas, roi de Juda, prit tout ce qui était consacré, ce que Josaphat, Joram et Achazia, ses pères, rois de Juda, avaient consacré, et tout ce que lui-même avait consacré, et tout l’or qui se trouva dans les trésors de la maison de l’Éternel et de la maison du roi, et il l’envoya à Hazaël, roi de Syrie, qui se retira de Jérusalem.
19 Le reste des actions de Joas, tout ce qu’il fit, n’est-il pas écrit au livre des Chroniques des rois de Juda?
20 Or ses serviteurs se soulevèrent et, ayant fait une conspiration, ils frappèrent Joas dans la maison de Millo, à la descente de Silla.
21 Jozakar, fils de Shimeath, et Jozabad, fils de Shomer, ses serviteurs, le frappèrent, et il mourut; et on l’ensevelit avec ses pères, dans la cité de David; et Amatsia, son fils, régna à sa place.
Joash blir kung i Juda
1 2 Krön 24:1f. I Jehus sjunde regeringsår blev Joash kung, och han regerade i fyrtio år12:1Joash … fyrtio årCa 835-796 f Kr. Joash betyder "Herren är stark". Se även 2 Krön 24. i Jerusalem. Hans mor hette Sibja och var från Beer-Sheba. 2 Joash gjorde det som var rätt i Herrens ögon, så länge prästen Jojada undervisade honom. 3 1 Kung 15:14, 2 Kung 14:4, 15:35. Men offerhöjderna avskaffades inte, utan folket fortsatte att offra och tända offereld på höjderna.
4 2 Mos 30:12f, 3 Mos 27:2f, 4 Mos 18:15f, 2 Kung 22:4. Joash sade till prästerna: "Alla pengar som kommer in till Herrens hus som heliga gåvor, gångbara pengar, sådana som utgör lösen för personer efter det värde som bestäms för var och en, och alla pengar som någon av sitt hjärta manas att bära till Herrens hus, 5 dem ska prästerna ta emot, var och en av sina bekanta och de ska rusta upp vad som är förfallet på Herrens hus, överallt där det finns något förfallet."
6 Men i kung Joashs tjugotredje regeringsår hade prästerna ännu inte rustat upp vad som var förfallet på huset. 7 Då kallade Joash till sig prästen Jojada och de andra prästerna och sade till dem: "Varför rustar ni inte upp vad som är förfallet på huset? Nu får ni inte längre ta emot pengar av era bekanta, utan ni ska ge dem till underhållet av huset." 8 Prästerna samtyckte till att inte ta emot pengar av folket och att inte heller själva rusta upp vad som var förfallet på huset.
9 2 Krön 24:8. Då tog prästen Jojada en kista och borrade ett hål i locket och ställde den bredvid altaret, på högra sidan när man går in i Herrens hus. Prästerna som höll vakt vid tröskeln lade dit alla pengar som kom in till Herrens hus. 10 Så snart de märkte att det fanns mycket pengar i kistan, gick kungens sekreterare dit upp tillsammans med översteprästen, och de samlade in och räknade de pengar som fanns i Herrens hus. 11 2 Kung 22:4f. Sedan överlämnades de uppvägda pengarna till de män som arbetade som förvaltare vid Herrens hus. Dessa betalade ut pengarna till de snickare och byggnadsarbetare som arbetade på Herrens hus 12 och till murarna och stenhuggarna. Pengarna användes också till inköp av trävirke och huggen sten för att rusta upp det som var förfallet på Herrens hus, till alla utgifter för att rusta upp huset. 13 Men man gjorde inte silverfat för Herrens hus, inte heller knivar, skålar, trumpeter eller andra föremål av guld eller silver för de pengar som kom in till Herrens hus, 14 utan man gav dem till arbetarna för att dessa skulle rusta upp huset. 15 Man höll inte någon räkenskap med de män som pengarna överlämnades till för att de skulle ge dem till arbetarna, utan de fick handla på heder och tro. 16 3 Mos 5:15f, 7:7, 4 Mos 5:8f, 18:19f. Men skuldofferpengarna och syndofferpengarna gick inte till Herrens hus utan tillföll prästerna.
17 2 Kung 8:12, 2 Krön 24:23f. Vid den tiden drog kung Hasael av Aram upp och belägrade Gat och intog det. Därefter tågade Hasael upp mot Jerusalem. 18 1 Kung 15:18f, 2 Kung 16:8, 18:15. Då tog Juda kung Joash allt som hans fäder Joshafat, Joram och Ahasja, Juda kungar, hade helgat åt Herren och det som han själv hade helgat åt Herren och allt guld som fanns i skattkamrarna i Herrens hus och i kungapalatset, och sände det till kung Hasael i Aram. Då lämnade han Jerusalem i fred.
19 Vad som mer finns att säga om Joash och allt som han gjorde, det är skrivet i Juda kungars krönika. 20 Dom 9:6, 2 Kung 14:5. Hans tjänare gjorde uppror och anstiftade en sammansvärjning och dödade Joash i Millobyggnaden som sträcker sig ner mot Silla. 21 Det var hans tjänare Josakar, Shimeats son, och Josabad, Shomers son, som slog ihjäl honom. Man begravde honom hos hans fäder i Davids stad. Hans son Amasja blev kung efter honom.