2 Reis 19

1 Lorsque le roi Ézéchias eut entendu ces choses, il déchira ses vêtements, il se couvrit d’un sac, et entra dans la maison de l’Éternel.

2 Puis il envoya Éliakim, le préfet du palais, et Shebna, le secrétaire, et les anciens d’entre les sacrificateurs, couverts de sacs, vers Ésaïe, le prophète, fils d’Amots.

3 Et ils lui dirent: Ainsi dit Ézéchias: Ce jour est un jour d’angoisse, de châtiment et d’opprobre; car les enfants sont venus jusqu’au moment de naître; mais il n’y a point de force pour enfanter.

4 Peut-être l’Éternel ton Dieu aura entendu toutes les paroles de ce Rabshaké, que le roi d’Assyrie, son maître, a envoyé pour insulter le Dieu vivant, et peut-être que l’Éternel, ton Dieu, châtiera les paroles qu’il a entendues. Fais donc monter une prière en faveur de ce qui reste encore.

5 Les serviteurs du roi Ézéchias vinrent donc vers Ésaïe; et Ésaïe leur dit: Vous parlerez ainsi à votre maître:

6 Ainsi a dit l’Éternel: Ne crains point à cause des paroles que tu as entendues, par lesquelles les serviteurs du roi d’Assyrie m’ont outragé.

7 Voici, je vais mettre en lui un esprit tel, qu’ayant appris une nouvelle, il retournera dans son pays; et je le ferai tomber par l’épée dans son pays.

8 Rabshaké s’en retourna donc, et trouva le roi des Assyriens qui assiégeait Libna. Car il avait appris qu’il était parti de Lakis.

9 Or le roi entendit dire au sujet de Thirhaca, roi d’Éthiopie: Voici, il est sorti pour te combattre. C’est pourquoi Sanchérib envoya de nouveau des messagers à Ézéchias, et leur dit:

10 Vous parlerez ainsi à Ézéchias, roi de Juda: Que ton Dieu, en qui tu te confies, ne t’abuse pas, en disant: Jérusalem ne sera point livrée aux mains du roi d’Assyrie.

11 Voici, tu as entendu ce que les rois d’Assyrie ont fait à tous les pays: ils les ont détruits entièrement; et toi, tu échapperais!

12 Les dieux des nations que mes ancêtres ont détruites, les dieux de Gozan, de Charan, de Retseph et des enfants d’Éden, qui sont en Thélassar, les ont-ils délivrées?

13 Où sont le roi de Hamath, le roi d’Arpad, et le roi de la ville de Sépharvaïm, de Héna et d’Ivva?

14 Or quand Ézéchias eut reçu la lettre de la main des messagers, et qu’il l’eut lue, il monta à la maison de l’Éternel; et Ézéchias la déploya devant l’Éternel.

15 Puis Ézéchias fit sa prière à l’Éternel et dit: Éternel, Dieu d’Israël, qui sièges entre les chérubins, toi seul, tu es le Dieu de tous les royaumes de la terre; c’est toi qui as fait les cieux et la terre.

16 Éternel, incline ton oreille et écoute! Éternel, ouvre tes yeux et regarde! Écoute les paroles de Sanchérib, de celui qu’il a envoyé pour insulter le Dieu vivant.

17 Il est vrai, ô Éternel, que les rois d’Assyrie ont ravagé les nations et leurs pays,

18 Et qu’ils ont jeté leurs dieux au feu; car ce n’étaient pas des dieux, mais l’ouvrage des mains de l’homme, du bois et de la pierre; aussi les ont-ils détruits.

19 Maintenant donc, ô Éternel, notre Dieu, je te prie, délivre-nous de la main de Sanchérib, et que tous les royaumes de la terre sachent que c’est toi, ô Éternel, qui es le seul Dieu!

20 Alors Ésaïe, fils d’Amots, envoya dire à Ézéchias: Ainsi a dit l’Éternel, le Dieu d’Israël: J’ai entendu la prière que tu m’as faite au sujet de Sanchérib, roi d’Assyrie.

21 C’est ici la parole que l’Éternel a prononcée contre lui: Elle te méprise, elle se rit de toi, la vierge fille de Sion; elle hoche la tête après toi, la fille de Jérusalem.

22 Qui as-tu insulté et outragé? Et contre qui as-tu élevé la voix? Tu as porté les yeux en haut sur le Saint d’Israël.

23 Par tes messagers tu as insulté le Seigneur, et tu as dit: Avec la multitude de mes chars, je monterai au sommet des montagnes, aux retraites du Liban; je couperai ses plus hauts cèdres et ses plus beaux cyprès; j’atteindrai sa dernière cime, la forêt de son jardin.

24 J’ai creusé, et j’ai bu les eaux étrangères; et j’ai tari de la plante de mes pieds tous les fleuves de l’Égypte.

25 N’as-tu pas appris que j’ai préparé ceci dès longtemps, et que dès les temps anciens, j’en ai formé le dessein? Maintenant je le fais arriver, et tu es là pour réduire les villes fortes en monceaux de ruines.

26 Leurs habitants, privés de force, sont épouvantés et confus; ils sont comme l’herbe des champs et la tendre verdure, comme l’herbe des toits et le blé brûlés avant de se former en tiges.

27 Mais je connais ta demeure, ta sortie et ton entrée, et ta fureur contre moi.

28 Parce que tu es en fureur contre moi, et que ton insolence est montée à mes oreilles, je mettrai ma boucle à tes narines et mon frein entre tes lèvres; et je te ferai retourner par le chemin par lequel tu es venu.

29 Et voici le signe que tu en auras, ô Ézéchias. On mangera cette année ce qui viendra de soi-même aux champs; et la seconde année, ce qui croîtra encore sans qu’on sème; mais, la troisième année, vous sèmerez et vous moissonnerez, vous planterez des vignes et vous en mangerez le fruit.

30 Et ce qui sera réchappé et demeuré de reste à la maison de Juda, poussera ses racines en bas, et produira ses fruits en haut.

31 Car il sortira de Jérusalem quelque reste, et de la montagne de Sion quelques réchappés. La jalousie de l’Éternel des armées fera cela.

32 C’est pourquoi, ainsi dit l’Éternel touchant le roi d’Assyrie: Il n’entrera point dans cette ville, il n’y jettera point de flèche, il ne lui présentera point le bouclier, il n’élèvera point de terrasse contre elle.

33 Il s’en retournera par où il est venu, et il n’entrera point dans cette ville, dit l’Éternel.

34 Et je protégerai cette ville pour la sauver, à cause de moi et à cause de David, mon serviteur.

35 Or, cette même nuit-là, un ange de l’Éternel sortit et frappa dans le camp des Assyriens cent quatre-vingt-cinq mille hommes; et, quand on se leva le matin, voici c’étaient tous des corps morts.

36 Et Sanchérib, roi des Assyriens, leva son camp, partit, et s’en retourna; et il resta à Ninive.

37 Et comme il était prosterné dans la maison de Nisroc, son dieu, Adrammélec et Sharetser, ses fils, le frappèrent avec l’épée; puis ils se sauvèrent au pays d’Ararat. Et Esarhaddon, son fils, régna à sa place.

Jerusalems befrielse förutsägs

1 *Jes 37:1f. När kung Hiskia hörde det rev han sönder sina kläder, svepte sig i säcktyg och gick in i Herrens hus. 2 Och han sände överförvaltaren Eljakim och skrivaren Shebna och de äldste bland prästerna, klädda i säcktyg, till profeten Jesaja, Amos son. 3 *Hos 13:13. De sade till honom: "Så säger Hiskia: Denna dag är en dag av nöd, bestraffning och förakt, för fostren har kommit fram till födseln men det finns ingen kraft att föda. 4 *2 Sam 16:12, 2 Kung 18:28f. Kanske ska Herren din Gud höra vad Rab-Shake säger, han som hans herre kungen av Assyrien har sänt för att håna den levande Guden, så att han straffar honom för dessa ord som Herren din Gud har hört. Be en bön för den rest som är kvar."

5 När kung Hiskias tjänare kom till Jesaja, 6 sade Jesaja till dem: "Så ska ni säga till er herre: Så säger Herren: Var inte rädda för de ord som du hört och som den assyriske kungens tjänare har hädat mig med. 7 *2 Kung 7:6. Se, jag ska låta en ande verka i honom så att han vänder tillbaka till sitt land när han får höra ett rykte. Och jag ska låta honom falla för svärd i sitt eget land."

8 Rab-Shake vände tillbaka och fann den assyriske kungen upptagen med att belägra Libna*19:8LibnaBefäst stad ca 5 mil sydväst om Jerusalem.. Han hade nämligen hört att kungen hade brutit upp från Lakish. 9 Men när Sanherib fick höra att Nubiens kung Tirhaka*19:9Nubiens kung TirhakaBefälhavare från nuvarande Sudan, senare farao över Egypten ca 690-664 f Kr. hade dragit ut för att strida mot honom, skickade han åter sändebud till Hiskia med detta budskap: 10 *2 Kung 18:29f. "Så ska ni säga till Hiskia, kungen i Juda: Låt inte din Gud som du förtröstar på bedra dig så att du tänker: Jerusalem ska inte falla i den assyriske kungens hand. 11 Du har ju hört vad Assyriens kungar har gjort med alla länder och förintat dem fullständigt. Och du skulle bli räddad! 12 Har folken*19:12folkenDe uppräknade platserna ligger längs Syriens norra gräns. som mina fäder fördärvade, Gozan, Harran, Resef och Edens barn i Telassar, blivit räddade av sina gudar? 13 Var är kungen av Hamat, kungen av Arpad*19:13Hamat … ArpadSyriska stadsstater. Sefarvajim kan vara Sippar som låg norr om Babel. och kungen över staden Sefarvajim, Hena och Iva?"

Hiskias bön

14 *2 Krön 32:17, Jes 37:14. När Hiskia hade tagit emot brevet av budbärarna och läst det, gick han upp i Herrens hus och bredde ut det inför Herrens ansikte. 15 *1 Sam 4:4, 2 Kung 5:15, 2 Krön 32:20, Ps 80:2, 99:1. Och Hiskia bad till Herren och sade: "Herre, Israels Gud, du som tronar på keruberna, endast du är Gud över alla riken på jorden. Du har gjort himlen och jorden. 16 Herre, vänd hit ditt öra och hör. Herre, öppna dina ögon och se. Hör Sanheribs ord som han talat för att håna den levande Guden. 17 Det är sant, Herre, att Assyriens kungar har ödelagt hednafolken och deras länder. 18 *Ps 115:4, 135:15f, Jes 44:10, 20, Apg 17:29. Och de har kastat deras gudar i elden, för de var inga gudar utan verk av människohänder, trä och sten. Därför kunde de förgöra dem. 19 Men nu, Herre vår Gud, rädda oss ur hans hand, så att alla riken på jorden förstår att du är Herren Gud, bara du."

Jesaja förutsäger Sanheribs fall

20 *2 Kung 20:5, Jes 37:21f. Då sände Jesaja, Amos son, detta bud till Hiskia: "Så säger Herren, Israels Gud: Jag har hört det som du har bett till mig angående Assyriens kung Sanherib, 21 och detta är det ord som Herren har talat om honom:

Hon föraktar dig och hånar dig,

jungfrun, dottern Sion.

Hon skakar på huvudet åt dig,

dottern Jerusalem.

22 Vem har du hånat och hädat,

mot vem har du höjt din röst

och högmodigt lyft din blick?

Jo, mot Israels Helige!

23 *1 Kung 5:10, Jes 10:18, 37:24. Genom dina sändebud

hånade du Herren

när du sade:

"Med mina många vagnar

drog jag upp på bergens höjder,

till Libanons avlägsna trakter.

Jag högg ner dess höga cedrar*19:23högg ner dess höga cedrarSanherib använde cedrar från Libanon till sitt palats i Nineve.

och utvalda cypresser.

Jag trängde fram

till dess bortesta boning

och dess frodiga skog.

24 Jag grävde brunnar

och drack främmande vatten,

med mina fötter torkade jag ut

alla Egyptens strömmar."

25 Har du inte hört att jag

för länge sedan gjorde detta,

att jag i forntidens dagar

bestämde det,

och nu har jag låtit det komma?

Du fick makt

att ödelägga befästa städer

och göra dem till ruinhögar.

26 *Ps 92:8, 129:6. Deras invånare blev maktlösa,

de blev förskräckta

och stod med skam.

Det gick med dem

som med gräset på marken

och den späda grönskan,

som med gräset på taken

och säden som förbränns

innan den växer upp.

27 *Ps 139:2. Jag vet om du sitter,

om du går ut

eller kommer in,

och hur du rasar mot mig.

28 *1 Kung 20:28, Hes 19:9, 29:4, 38:4. Därför att du rasar mot mig

och ditt högmod har nått

mina öron,

ska jag sätta min krok

i din näsa

och mitt betsel i din mun*19:28krok i din näsa och … munSå behandlade assyrierna många kungliga fångar.

och föra dig tillbaka samma väg

som du kom.

29 *3 Mos 25:5, 2 Kung 20:9, Jes 37:30. Detta ska vara tecknet för dig: Man ska detta år äta vad som växer upp av spillsäd och nästa år av självvuxen säd, men det tredje året ska ni så och skörda, plantera vingårdar och äta deras frukt. 30 Och de räddade av Juda hus som blivit kvar ska på nytt slå rot nertill och bära frukt upptill. 31 *Jes 9:7, 10:20. För från Jerusalem ska en rest gå ut, de räddade från Sions berg. Herrens egen lidelse ska göra det. 32 Därför säger Herren så om Assyriens kung:

Han ska inte komma in

i denna stad

eller skjuta någon pil ditin.

Han ska inte närma sig

den bakom en sköld

eller kasta upp en vall*19:32vallBelägrare byggde en sluttande vall upp mot stadsmurens topp (bevarats t ex i Lakish). mot den.

33 Han ska vända tillbaka

samma väg som han kom.

Han ska inte komma in

i denna stad, säger Herren,

34 *1 Kung 11:12f, 2 Kung 20:6, Jes 31:5. för jag ska skydda

och rädda denna stad

för min och min tjänare

Davids skull."

Sanheribs fall

35 *2 Sam 24:16, 2 Krön 32:20f. Samma natt gick Herrens ängel ut och slog 185 000 i assyriernas läger. När man steg upp tidigt nästa morgon, då låg där fullt av döda kroppar. 36 Då bröt Assyriens kung Sanherib upp*19:36Då bröt … Sanherib uppI sin krönika menar Sanherib att han, efter att ha erövrat fyrtiosex städer i Juda, nöjde sig med att han "stängde in" Hiskia och Jerusalem "som en fågel i en bur" och sedan återvände hem. I en senare version enligt den grekiske historikern Herodotos besvaras en prästkungs bön med en invasion av råttor över den belägrande armén. och vände tillbaka. Han stannade sedan i Nineve*19:36NineveAssyriens huvudstad gick sedan under 612 f Kr, förutsagt av Nahum (se Nah 1:8f).. 37 *Jes 37:38. Och när han en gång tillbad i sin gud Nisroks tempel, blev han dödad*19:37en gång … dödadSanherib mördades 681 f Kr, tjugo år senare. med svärd av sina söner Adrammelek och Sareser. De flydde sedan till Ararats land. Hans son Esarhaddon*19:37EsarhaddonSanheribs yngste son som regerade 681-669 f Kr (se även Esra 4:2). blev kung efter honom.