2 Reis 18

1 La troisième année d’Osée, fils d’Ela, roi d’Israël, Ézéchias, fils d’Achaz, roi de Juda, commença à régner.

2 Il était âgé de vingt-cinq ans quand il commença à régner, et il régna vingt-neuf ans à Jérusalem. Sa mère s’appelait Abi; elle était fille de Zacharie.

3 Il fit ce qui est droit aux yeux de l’Éternel, selon tout ce qu’avait fait David, son père.

4 Il ôta les hauts lieux; il mit en pièces les statues; il abattit les images d’Ashéra, et brisa le serpent d’airain que Moïse avait fait, parce que jusqu’à ce jour-là les enfants d’Israël lui faisaient des encensements; et on le nommait Néhushtan.

5 Il mit son espérance en l’Éternel, le Dieu d’Israël; et il n’y eut point son pareil entre tous les rois de Juda qui suivirent, non plus que parmi ses prédécesseurs.

6 Il s’attacha à l’Éternel; il ne se détourna point de lui; et il garda les commandements que l’Éternel avait donnés à Moïse.

7 Et l’Éternel fut avec lui; dans tout ce qu’il entreprenait il prospérait. Il se révolta contre le roi des Assyriens, et ne lui fut point assujetti.

8 Il battit les Philistins jusqu’à Gaza et ses frontières, depuis les tours des gardes jusqu’aux villes fortes.

9 Or il arriva, la quatrième année du roi Ézéchias, qui était la septième d’Osée, fils d’Éla, roi d’Israël, que Salmanéser, roi des Assyriens, monta contre Samarie et l’assiégea.

10 Au bout de trois ans ils la prirent; la sixième année du règne d’Ézéchias, qui était la neuvième d’Osée, roi d’Israël, Samarie fut prise.

11 Et le roi des Assyriens transporta les Israélites en Assyrie, et il les établit à Chalach et sur le Chabor, fleuve de Gozan, et dans les villes des Mèdes,

12 Parce qu’ils n’avaient point écouté la voix de l’Éternel leur Dieu, mais qu’ils avaient transgressé son alliance, et qu’ils n’avaient ni écouté ni fait rien de ce qu’avait ordonné Moïse, serviteur de l’Éternel.

13 Or, la quatorzième année du roi Ézéchias, Sanchérib, roi d’Assyrie, monta contre toutes les villes fortes de Juda, et les prit.

14 Alors Ézéchias, roi de Juda, envoya dire au roi des Assyriens, à Lakis: Je suis en faute. Retire-toi de moi; je supporterai ce que tu m’imposeras. Et le roi des Assyriens imposa trois cents talents d’argent et trente talents d’or à Ézéchias, roi de Juda.

15 Et Ézéchias donna tout l’argent qui se trouva dans la maison de l’Éternel et dans les trésors de la maison royale.

16 En ce temps-là, Ézéchias enleva l’or dont lui-même avait couvert les portes du temple de l’Éternel et ses linteaux, et le donna au roi d’Assyrie.

17 Mais le roi des Assyriens envoya, de Lakis, Tharthan, Rabsaris et Rabshaké, avec de grandes forces contre le roi Ézéchias, à Jérusalem. Ils montèrent et vinrent à Jérusalem; et, y étant arrivés, ils se présentèrent auprès de l’aqueduc du haut étang, qui est sur la route du champ du foulon.

18 Et ils appelèrent le roi. Alors Eliakim, fils de Hilkija, préfet du palais, se rendit vers eux, avec Shebna, le secrétaire, et Joach, le chancelier, fils d’Asaph.

19 Et Rabshaké leur dit: Dites, je vous prie, à Ézéchias: Ainsi dit le grand roi, le roi des Assyriens: Qu’est-ce que cette confiance sur laquelle tu t’appuies?

20 Tu parles, mais ce ne sont que des paroles! Le conseil et la force sont requis à la guerre. Et maintenant, en qui t’es-tu confié, pour te révolter contre moi?

21 Voici, tu te confies en l’Égypte, en ce bâton, ce roseau cassé, qui perce et traverse la main de celui qui s’y appuie. Tel est Pharaon, le roi d’Égypte, pour tous ceux qui se confient en lui.

22 Que si vous me dites: Nous nous confions en l’Éternel, notre Dieu; n’est-ce pas lui dont Ézéchias a ôté les hauts lieux et les autels, disant à Juda et à Jérusalem: Vous vous prosternerez à Jérusalem devant cet autel-ci?

23 Et maintenant, fais un accord avec mon maître, le roi d’Assyrie; et je te donnerai deux mille chevaux, si tu peux fournir autant d’hommes pour les monter.

24 Et comment ferais-tu tourner visage au moindre gouverneur d’entre les serviteurs de mon maître? Mais tu te confies en l’Égypte, pour trouver des chars et des cavaliers!

25 Maintenant, est-ce sans l’ordre de l’Éternel que je suis monté contre ce lieu-ci pour le ravager? C’est l’Éternel qui m’a dit: Monte contre ce pays, et ravage-le.

26 Alors Eliakim, fils de Hilkija, avec Shebna et Joach, dirent à Rabshaké: Parle à tes serviteurs en langue araméenne, car nous l’entendons; et ne nous parle point en lanque judaïque, aux oreilles de ce peuple qui est sur la muraille.

27 Mais Rabshaké leur dit: Est-ce vers ton maître, ou vers toi, que mon maître m’a envoyé pour dire ces paroles? N’est-ce pas vers les hommes qui se tiennent sur la muraille, pour dire qu’ils mangeront leurs excréments et boiront leur urine avec vous?

28 Puis Rabshaké, se tenant debout, s’écria à haute voix en langue judaïque, et parla ainsi: Écoutez la parole du grand roi, du roi d’Assyrie!

29 Ainsi dit le roi: Qu’Ézéchias ne vous abuse point; car il ne pourra vous délivrer de ma main.

30 Qu’Ézéchias ne vous fasse pas mettre votre confiance en l’Éternel, en disant: L’Éternel ne manquera pas de nous délivrer, et cette ville ne sera pas livrée aux mains du roi d’Assyrie.

31 N’écoutez point Ézéchias; car ainsi a dit le roi d’Assyrie: Faites la paix avec moi, et sortez vers moi; et vous mangerez chacun de sa vigne et chacun de son figuier, et vous boirez chacun de l’eau de sa citerne;

32 Jusqu’à ce que je vienne, et que je vous emmène en un pays pareil au vôtre, un pays de froment et de vin, un pays de pain et de vignes, un pays d’oliviers à huile et de miel; et vous vivrez et ne mourrez point. N’écoutez pas Ézéchias, car il vous leurre, en disant: L’Éternel nous délivrera.

33 Les dieux des nations ont-ils délivré chacun son pays de la main du roi d’Assyrie?

34 Où sont les dieux de Hamath et d’Arpad? Où sont les dieux de Sépharvaïm, de Héna et d’Ivva? A-t-on même délivré Samarie de ma main?

35 De tous les dieux de ces pays-là, lesquels ont délivré leur pays de ma main, pour que l’Éternel délivre Jérusalem de ma main?

36 Mais le peuple se tut et ne lui répondit pas un mot. Car le roi l’avait ainsi ordonné, en disant: Vous ne lui répondrez pas.

37 Et Éliakim, fils de Hilkija, préfet du palais, Shebna, le secrétaire, et Joach, fils d’Asaph, le chancelier, revinrent vers Ézéchias, leurs vêtements déchirés, et lui rapportèrent les paroles de Rabshaké.

Hiskia blir kung i Juda

1 *2 Kung 16:20, 17:1, 2 Krön 29:1f. I Hoseas, Elas sons, Israels kungs, tredje regeringsår blev Hiskia, Ahas son, kung i Juda. 2 Han var tjugofem år när han blev kung, och han regerade tjugonio år*18:1fHiskia … tjugonio årCa 715-687 f Kr, men samregent med sin far Ahas redan från 729 f Kr. Hiskia betyder "Herren är min styrka". Moderns namn är en kortform av Abia ("Herren är min far"). Hans personliga sigill har hittats, dekorerat med en bevingad skarabé (egyptisk symbol för återuppståndelse) och orden "Hiskia, Ahas son, kung av Juda". Se även 2 Krön 29-32. i Jerusalem. Hans mor hette Abi och hon var dotter till Sakarja. 3 *2 Kung 12:2, 14:3, 20:3, 22:2. Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, precis som hans fader David hade gjort. 4 *2 Mos 34:13, 4 Mos 21:8f, 5 Mos 7:5, 2 Krön 31:1. Han avskaffade offerhöjderna, slog sönder stoderna och högg ner Asheran. Dessutom krossade han den kopparorm som Mose hade gjort. Ända till denna tid hade nämligen Israels barn tänt offereld åt den, och man kallade den Nehushtan*18:4kopparorm … NehushtanNamnet liknar både hebr. nechóshet ("koppar") och nachásh ("orm"). Kopparormen (4 Mos 21:9) var en förebild till Jesus på korset (Joh 3:14). En kopparorm på en påle finns också avbildad på en judisk kopparskål från denna tid som hittats i Nineve..

5 *2 Kung 23:25. Hiskia förtröstade på Herren, Israels Gud. Ingen var som han bland alla Juda kungar efter honom, inte heller bland dem som varit före honom. 6 *5 Mos 10:20, 11:22f, Ps 119:51, 102. Han höll sig till Herren och vek inte av från honom, utan höll de bud som Herren hade gett Mose. 7 *Jos 1:7, 1 Sam 18:14, 2 Kung 16:7f.Herren var med honom så att han hade framgång i allt han företog sig. Han avföll från Assyriens kung*18:7avföll från Assyriens kungTroligen i samband med Sargon II:s död 705 f Kr (se not till 20:12). och slutade tjäna honom. 8 *2 Kung 17:9, 2 Krön 28:18, Jes 14:29. Han slog också filisteerna och intog deras land ända till Gaza med dess område, såväl väktartorn som befästa städer.

Samarias fall

9 *2 Kung 17:5f. I kung Hiskias fjärde regeringsår*18:9fjärde regeringsårÅr 725 f Kr (se 17:5) när Hiskia samregerat med Ahas i fyra år., som var Hoseas, Elas sons, Israels kungs, sjunde regeringsår, drog kung Shalmaneser av Assyrien upp mot Samaria och belägrade det. 10 De intog det efter tre år i Hiskias sjätte regeringsår. Under detta år, som var Israels kung Hoseas nionde regeringsår blev Samaria intaget. 11 Kungen av Assyrien förde bort Israel till Assyrien och lät dem slå sig ner i Hala*18:11HalaTroligen i trakten av Nineve i norra nuvarande Irak. och vid floden Habor i Gozan*18:11floden Habor i GozanBiflod till Eufrat vid en centralort i nordöstra Syrien. Israelitiska personnamn har hittats på lertavlor i staden Gozan. och i Mediens städer*18:11Mediens städerNordvästra nuvarande Iran.. 12 Det hände därför att de inte lyssnade till Herren sin Guds röst, utan bröt mot hans förbund och varken ville lyssna eller göra allt det som Herrens tjänare Mose hade befallt.

Sanherib tågar mot Jerusalem

13 *2 Krön 32:1f, Jes 36:1f. I kung Hiskias fjortonde regeringsår drog Assyriens kung Sanherib*18:13SanheribRegerade 705-681 f Kr och invaderade Juda 701 f Kr. Se även Jes 36-37. upp och angrep alla befästa städer i Juda*18:13angrep alla befästa städer i JudaFörutsades av Mika (1:9f) och Jesaja (kap 10). och intog dem. 14 Då sände Hiskia, Juda kung, bud till Assyriens kung i Lakish*18:14LakishBefäst storstad ca 5 mil sydväst om Jerusalem. Assyriska reliefer i Nineve avbildar stadens erövring och bortförandet av judiska slavar. och lät säga: "Jag har handlat fel. Vänd om och lämna mig i fred. Det du lägger på mig ska jag bära."

Kungen av Assyrien befallde då att Juda kung skulle betala trehundra talenter silver och trettio talenter guld*18:14trehundra talenter silver och trettio talenter guldCa 9 ton silver och 0,9 ton guld.. 15 *1 Kung 15:18, 2 Kung 12:18, 16:8. Hiskia betalade ut alla pengar som fanns i Herrens hus och kungapalatsets skattkammare. 16 Vid det tillfället bröt Hiskia loss den beläggning av guld som fanns på dörrarna och dörrposterna i Herrens tempel och som kung Hiskia av Juda hade överdragit dem med, och han gav det till kungen av Assyrien.

Rab-Shakes tal

17 *2 Kung 20:20, 2 Krön 32:9f, Jes 7:3. Men kungen av Assyrien sände i väg Tartan, Rab-Saris och Rab-Shake*18:17Tartan, Rab-Saris och Rab-ShakeAssyriska titlar för överbefälhavaren, livvaktens befälhavare och överste munskänken. från Lakish med en stor här mot kung Hiskia i Jerusalem. Dessa drog upp och kom till Jerusalem. När de hade dragit dit upp och kommit fram, stannade de vid Övre dammens vattenledning, på vägen till Tvättarfältet. 18 *Jes 22:20f. Och de begärde att få tala med kungen. Då gick överförvaltaren Eljakim, Hilkias son, och skrivaren Shebna*18:18skrivaren ShebnaDen degraderade före detta överförvaltaren (se Jes 22:19 med not). och kanslern Joa, Asafs son, ut till dem.

19 Rab-Shake sade till dem: "Säg till Hiskia: Så säger den store kungen, Assyriens kung: Vad är det som gör dig så full av förtröstan? 20 Du menar kanske att det räcker med prat för att få strategi och styrka att föra krig? Vem förtröstar du på eftersom du har satt dig upp mot mig? 21 *Hes 29:6f. Förtröstar du på den brutna rörstaven Egypten? När man stöder sig på den, går den in i handen och genomborrar den. Sådan är farao, Egyptens kung, för alla som förtröstar på honom. 22 Eller säger ni till mig: Vi förtröstar på Herren vår Gud? Var det inte hans offerhöjder och altaren som Hiskia avskaffade när han sade till Juda och Jerusalem: Inför detta altare ska ni tillbe här i Jerusalem?

23 Men ingå nu ett vad med min herre, kungen av Assyrien: Jag ger dig tvåtusen hästar om du kan skaffa ryttare till dem! 24 *Jes 36:6. Hur skulle du kunna slå tillbaka en enda ståthållare, en av min herres ringaste tjänare? Och du sätter ditt hopp till Egypten för att få vagnar och ryttare! 25 Menar du att jag utan Herrens vilja har dragit upp mot den här platsen för att ödelägga den? Herren själv sade till mig: Dra upp mot det landet och ödelägg det."

26 Då sade Eljakim, Hilkias son, och Shebna och Joa till Rab-Shake: "Tala till dina tjänare på arameiska*18:26arameiskaDåtidens internationella språk, besläktat med hebreiska ("judiska")., för vi förstår det språket. Tala inte till oss på judiska inför folket som står på muren." 27 *2 Kung 6:25, Jes 36:12. Men Rab-Shake svarade dem: "Är det till din herre och till dig som min herre har sänt mig att tala dessa ord? Är det inte snarare till de män som sitter på muren och som ska få äta sin egen avföring och dricka sin egen urin tillsammans med er?"

28 Sedan ställde sig Rab-Shake och ropade högt på judiska: "Hör den store kungens ord, kungen av Assyrien! 29 Så säger kungen: Låt inte Hiskia bedra er, för han kan inte rädda er ur min hand. 30 *2 Kung 19:10, Jes 36:15. Låt inte Hiskia få er att förtrösta på Herren när han säger: Herren kommer att rädda oss, och denna stad ska inte ges i den assyriske kungens hand.

31 Lyssna inte på Hiskia, för kungen av Assyrien säger: Gör upp i godo med mig och kom ut till mig. Då ska ni få äta var och en av sin vinstock och av sitt fikonträd och dricka var och en ur sin brunn, 32 tills jag kommer och hämtar er till ett land som liknar ert eget, ett land med säd och vin, ett land med bröd och vingårdar, ett land med ädla olivträd och honung. Då ska ni få leva och inte dö.

Lyssna inte på Hiskia, för han vill förleda er när han säger: Herren ska rädda oss. 33 *2 Kung 19:12f, 2 Krön 32:13f, Jes 10:9f, 36:18f. Har någon av de andra folkens gudar någonsin räddat sitt land ur den assyriske kungens hand? 34 Var är Hamats och Arpads gudar? Var är Sefarvajims, Henas och Ivas gudar? Eller har de räddat Samaria ur min hand? 35 Vilken av de andra ländernas alla gudar har kunnat rädda sitt land ur min hand? Skulle då Herren kunna rädda Jerusalem ur min hand?"

36 Men folket teg och svarade honom inte ett ord, för kungen hade gett denna befallning: "Svara honom inte." 37 *1 Mos 37:29, 34, 2 Sam 1:11, Matt 26:65. Överförvaltaren Eljakim, Hilkias son, skrivaren Shebna och kanslern Joa, Asafs son, kom till Hiskia med sönderrivna kläder och berättade för honom vad Rab-Shake hade sagt.