João 6

1 Après cela, Jésus passa au delà de la mer de Galilée, qui est aussi appelée la mer de Tibériade.

2 Et une grande foule de peuple le suivait, parce qu’ils voyaient les miracles qu’il faisait sur ceux qui étaient malades.

3 Mais Jésus monta sur une montagne, où il s’assit avec ses disciples.

4 Or, le jour de Pâque, qui est la principale fête des Juifs, était proche.

5 Jésus donc, ayant levé les yeux, et voyant une grande foule de peuple qui venait à lui, dit à Philippe: D’où achèterons-nous des pains, afin que ces gens-ci aient à manger?

6 Or, il disait cela pour l’éprouver, car il savait bien ce qu’il devait faire.

7 Philippe lui répondit: Pour deux cents deniers de pain ne suffirait pas pour en donner un peu à chacun.

8 Un autre de ses disciples, savoir André, frère de Simon Pierre, lui dit:

9 Il y a ici un jeune garçon qui a cinq pains d’orge et deux poissons; mais qu’est-ce que cela pour tant de gens?

10 Alors Jésus dit: Faites asseoir ces gens; et il y avait beaucoup d’herbe dans ce lieu-là. Ces gens s’assirent donc, au nombre d’environ cinq mille.

11 Et Jésus prit les pains et, ayant rendu grâces, il les distribua à ses disciples, et ses disciples, à ceux qui étaient assis; et il leur donna de même des poissons, autant qu’ils en voulurent.

12 Après qu’ils furent rassasiés, il dit à ses disciples: Ramassez les morceaux qui sont restés, afin que rien ne se perde.

13 Ils les ramassèrent donc, et ils remplirent douze paniers des morceaux des cinq pains d’orge, qui étaient restés à ceux qui en avaient mangé.

14 Et ces gens, ayant vu le miracle que Jésus avait fait, disaient: Celui-ci est véritablement le prophète qui devait venir au monde.

15 Mais Jésus ayant connu qu’ils allaient venir pour l’enlever, afin de le faire roi, se retira encore seul sur la montagne.

16 Quand le soir fut venu, ses disciples descendirent au bord de la mer.

17 Et étant entrés dans une barque, ils voulaient passer la mer pour aller à Capernaüm; il faisait déjà obscur, et Jésus n’était pas encore venu à eux.

18 Et la mer élevait ses vagues par un grand vent qui soufflait.

19 Mais quand ils eurent ramé environ vingt-cinq ou trente stades, ils virent Jésus qui marchait sur la mer, et qui était près de la barque; et ils eurent peur.

20 Mais il leur dit: C’est moi: n’ayez point de peur.

21 Ils le reçurent donc avec plaisir dans la barque, et incontinent la barque aborda au lieu où ils allaient.

22 Le lendemain, la troupe qui était demeurée de l’autre côté de la mer, voyant qu’il n’y avait point eu là d’autre barque que celle dans laquelle ses disciples étaient entrés, que Jésus n’y était point entré avec eux, et que ses disciples s’en étaient allés seuls;

23 (Mais il était arrivé d’autres barques de Tibériade près du lieu où ils avaient mangé le pain, après que le Seigneur eut rendu grâces);

24 Cette troupe donc voyant que Jésus n’était point là, ni ses disciples, ils entrèrent dans les barques, et allèrent à Capernaüm, chercher Jésus.

25 Et l’ayant trouvé de l’autre côté de la mer, ils lui dirent: Maître, quand es-tu arrivé ici?

26 Jésus leur répondit et leur dit: En vérité, en vérité je vous le dis, vous me cherchez, non parce que vous avez vu des miracles, mais parce que vous avez mangé des pains, et que vous avez été rassasiés.

27 Travaillez pour avoir, non la nourriture qui périt, mais celle qui demeure jusqu’à la vie éternelle, et que le Fils de l’homme vous donnera; car le Père qui est Dieu, l’a marqué de son sceau.

28 Ils lui dirent: Que ferons-nous pour faire les œuvres de Dieu?

29 Jésus leur répondit: C’est ici l’œuvre de Dieu, que vous croyiez en celui qu’il a envoyé.

30 Alors ils lui dirent: Quel miracle fais-tu donc, afin que nous le voyions, et que nous croyions en toi? Quelle œuvre fais-tu?

31 Nos pères ont mangé la manne dans le désert, selon qu’il est écrit: Il leur a donné à manger le pain du ciel.

32 Et Jésus leur dit: En vérité, en vérité je vous le dis, Moïse ne vous a point donné le pain du ciel; mais mon Père vous donne le vrai pain du ciel.

33 Car le pain de Dieu est celui qui est descendu du ciel, et qui donne la vie au monde.

34 Ils lui dirent: Seigneur, donne-nous toujours de ce pain-là.

35 Et Jésus leur dit: Je suis le pain de vie; celui qui vient à moi n’aura point de faim, et celui qui croit en moi n’aura jamais soif.

36 Mais je vous l’ai déjà dit, que vous m’avez vu, et cependant vous ne croyez point.

37 Tout ce que le Père me donne viendra à moi, et je ne mettrai point dehors celui qui viendra à moi.

38 Car je suis descendu du ciel, pour faire, non ma volonté, mais la volonté de celui qui m’a envoyé.

39 Et c’est ici la volonté du Père, qui m’a envoyé, que je ne perde aucun de ceux qu’il m’a donnés, mais que je les ressuscite au dernier jour.

40 C’est ici la volonté de celui qui m’a envoyé, que quiconque contemple le Fils et croit en lui, ait la vie éternelle, et je le ressusciterai au dernier jour.

41 Mais les Juifs murmuraient contre lui de ce qu’il avait dit: Je suis le pain descendu du ciel.

42 Et ils disaient: N’est-ce pas là Jésus, le fils de Joseph, dont nous connaissons le père et la mère? Comment dit-il: Je suis descendu du ciel?

43 Jésus leur répondit: Ne murmurez point entre vous.

44 Personne ne peut venir à moi, si le Père qui m’a envoyé ne l’attire; et je le ressusciterai au dernier jour.

45 Il est écrit dans les prophètes: Ils seront tous enseignés de Dieu. Quiconque donc a écouté le Père et a été instruit par lui, vient à moi.

46 Ce n’est pas que personne ait vu le Père, si ce n’est celui qui vient de Dieu; c’est lui qui a vu le Père.

47 En vérité, en vérité je vous le dis: Celui qui croit en moi a la vie éternelle.

48 Je suis le pain de vie.

49 Vos pères ont mangé la manne dans le désert, et ils sont morts.

50 C’est ici le pain qui est descendu du ciel, afin que celui qui en mange ne meure point.

51 Je suis le pain vivant, qui est descendu du ciel; si quelqu’un mange de ce pain, il vivra éternellement; et le pain que je donnerai, c’est ma chair, que je donnerai pour la vie du monde.

52 Les Juifs donc disputaient entre eux, disant: Comment cet homme peut-il nous donner sa chair à manger?

53 Jésus leur dit: En vérité, en vérité je vous le dis: Si vous ne mangez la chair du Fils de l’homme, et si vous ne buvez son sang, vous n’aurez point la vie en vous-mêmes.

54 Celui qui mange ma chair et qui boit mon sang, a la vie éternelle; et je le ressusciterai au dernier jour.

55 Car ma chair est véritablement une nourriture, et mon sang est véritablement un breuvage.

56 Celui qui mange ma chair et qui boit mon sang, demeure en moi, et moi en lui.

57 Comme le Père, qui est vivant, m’a envoyé, et que je vis par le Père, ainsi celui qui me mangera vivra par moi.

58 C’est ici le pain qui est descendu du ciel. Il n’en est pas comme de la manne que vos pères ont mangée, et ils sont morts; celui qui mangera ce pain vivra éternellement.

59 Jésus dit ces choses, enseignant dans la synagogue à Capernaüm.

60 Plusieurs de ses disciples l’ayant ouï, dirent entre eux: Cette parole est dure; qui peut l’écouter?

61 Mais Jésus, connaissant en lui-même que ses disciples murmuraient de cela, leur dit: Ceci vous scandalise-t-il?

62 Que sera-ce donc si vous voyez le Fils de l’homme monter où il était auparavant?

63 C’est l’esprit qui vivifie; la chair ne sert de rien. Les paroles que je vous dis sont esprit et vie.

64 Mais il y en a quelques-uns d’entre vous qui ne croient point. Car Jésus savait dès le commencement qui seraient ceux qui ne croiraient pas, et qui serait celui qui le trahirait.

65 Et il dit: C’est à cause de cela que je vous ai dit que personne ne peut venir à moi, s’il ne lui a été donné par mon Père.

66 Dès cette heure-là plusieurs de ses disciples se retirèrent, et n’allaient plus avec lui.

67 Jésus dit donc aux douze: Et vous, ne voulez-vous point aussi vous en aller?

68 Simon Pierre lui répondit: Seigneur, à qui irions-nous? Tu as les paroles de la vie éternelle;

69 Et nous avons cru, et nous avons connu que tu es le Christ, le Fils du Dieu vivant.

70 Jésus leur répondit: Ne vous ai-je pas choisis, vous douze? et l’un de vous est un démon.

71 Or, il disait cela de Judas Iscariot, fils de Simon; car c’était celui qui devait le trahir, quoiqu’il fût l’un des douze.

Jesus mättar fem tusen män

1 *Matt 14:13f, Mark 6:30f, Luk 9:10f. Sedan for Jesus över till andra sidan Galileiska sjön, alltså Tiberiassjön. 2 Mycket folk följde honom, eftersom de såg de tecken som han gjorde med de sjuka. 3 Men Jesus gick upp på berget och satte sig där med sina lärjungar. 4 *3 Mos 23:5. Påsken, judarnas högtid, var nära.

5 *Matt 14:15f, Mark 6:35f, Luk 9:12f. När Jesus lyfte blicken och såg att det kom mycket folk till honom, sade han till Filippus: "Var ska vi köpa bröd så att de får något att äta?" 6 Det sade han för att pröva honom. Själv visste han vad han skulle göra. 7 Filippus svarade: "Bröd för tvåhundra denarer*6:7tvåhundra denarerMotsvarade åtta månadslöner för den enkle arbetaren (jfr Matt 20:2). räcker inte för att alla ska få var sin bit!" 8 *Joh 1:40. En annan av hans lärjungar, Andreas, bror till Simon Petrus, sade till honom: 9 *2 Kung 4:43. "Här är en pojke som har fem kornbröd och två fiskar. Men vad räcker det till så många?"

10 Jesus sade: "Låt folket slå sig ner." Det var gott om gräs på platsen, och de slog sig ner. Det var omkring fem tusen män. 11 *Joh 21:13. Jesus tog bröden, tackade Gud*6:11tackade GudDen judiska bordsbönen som troligen användes redan på Jesu tid lyder än idag: "Lovad är du, Herre vår Gud, världens Kung som frambringar bröd ur jorden" (jfr Ps 104:14). och delade ut till dem som var där, likaså av fiskarna, så mycket de ville ha. 12 När de var mätta sade han till sina lärjungar: "Samla ihop bitarna som blev över så att inget går förlorat." 13 De samlade ihop dem och fyllde tolv korgar med bitarna som blev över efter de fem kornbröden när de ätit.

14 *5 Mos 18:15, 18, Joh 1:21, 7:40. När människorna såg vilket tecken han hade gjort, sade de: "Han måste vara Profeten som ska komma till världen!" 15 *Joh 18:36. Jesus förstod att de tänkte komma och göra honom till kung med våld, och han drog sig undan upp till berget igen, helt ensam.

Jesus går på vattnet

16 *Matt 14:22f, Mark 6:45f. När det blev kväll gick hans lärjungar ner till sjön 17 och steg i båten för att ta sig över till Kapernaum på andra sidan sjön. Det var redan mörkt, och Jesus hade fortfarande inte kommit till dem. 18 Det blåste hårt och sjön började gå hög.

19 När de hade kommit ungefär en halvmil*6:19en halvmilOrdagrant: "tjugofem eller trettio stadier" (mitt ute på Galileiska sjön). ut fick de se Jesus komma gående på sjön och närma sig båten, och de blev förskräckta. 20 Men han sade till dem: "Det Är Jag.*6:20 Det Är JagOrdagrant: "Jag Är" (en anspelning på Guds namn Jhvh, jfr 8:24 med not). Var inte rädda!" 21 Då ville de ta upp honom i båten. Och strax var båten framme vid stranden dit de var på väg.

Jesus är livets bröd

22 Nästa dag stod folket på andra sidan sjön. De hade sett att det bara hade funnits en båt där och att Jesus inte gått ombord med sina lärjungar, utan att de hade gett sig av ensamma. 23 Då kom andra båtar från Tiberias och lade till nära platsen där de hade ätit brödet efter att Herren uttalat tacksägelsen*6:23uttalat tacksägelsenPå grekiska eucharistésantos (jfr "eukaristi", nattvard, och vers 53f).. 24 När folket såg att Jesus inte var där och inte heller hans lärjungar, gick de i båtarna och kom till Kapernaum för att söka efter Jesus. 25 De fann honom där på andra sidan sjön och frågade honom: "Rabbi, när kom du hit?"

26 Jesus svarade dem: "Jag säger er sanningen: Ni söker mig inte för att ni har sett tecken, utan för att ni fick äta av bröden och bli mätta. 27 *Joh 4:14, 6:50f, 54, 58. Arbeta inte för den mat som tar slut, utan för den mat som består och ger evigt liv och som Människosonen ska ge er. På honom har Gud Fadern satt sitt sigill*6:27satt sitt sigillSymbol för godkännande och auktoritet (jfr Est 3:12, Dan 6:17).." 28 De frågade honom: "Vad ska vi göra för att utföra Guds verk?" 29 *1 Joh 3:23. Jesus svarade: "Detta är Guds verk: att ni tror på den som han har sänt."

30 *Joh 2:18. Då sade de till honom: "Vad gör du då för tecken, så att vi kan se det och tro på dig? Vad kan du göra? 31 *1 Kor 10:3. Våra fäder fick äta manna i öknen, som det står skrivet: Han gav dem bröd från himlen att äta."*6:31 2 Mos 16:4f, Neh 9:15, Ps 105:40.32 Jesus sade till dem: "Jag säger er sanningen: Det var inte Mose som gav er brödet från himlen, det är min Far som ger er det sanna brödet från himlen. 33 Guds bröd är det*6:33detAnnan översättning: "den" (alltså Jesus, jfr vers 35, 51). som kommer ner från himlen och ger världen liv." 34 Då sade de till honom: "Herre, ge oss alltid det brödet!"

35 *Jes 55:1f, Joh 4:14, 7:37. Jesus svarade: "Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska aldrig hungra, och den som tror på mig ska aldrig någonsin törsta. 36 Men som jag sagt er: Ni har sett mig och tror ändå inte. 37 *Joh 17:2, 6. Alla som Fadern ger mig kommer till mig, och den som kommer till mig ska jag aldrig visa bort. 38 *Matt 26:39, Luk 22:42. Jag har inte kommit ner från himlen för att göra min egen vilja, utan hans vilja som har sänt mig. 39 *Joh 10:28f, 17:12, 18:9. Och detta är hans vilja som har sänt mig: att jag inte ska förlora någon enda av alla dem som han har gett mig, utan låta dem uppstå på den yttersta dagen. 40 *Joh 3:15f. Ja, detta är min Fars vilja: att var och en som ser Sonen och tror på honom ska ha evigt liv, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen."

41 Judarna började klaga över att han hade sagt: "Jag är brödet som kommit ner från himlen." 42 *Matt 13:55, Luk 4:22, Joh 7:27. De sade: "Den här Jesus, är inte han Josefs son? Känner inte vi hans far och mor? Hur kan han då säga: Jag har kommit ner från himlen?"

43 Jesus svarade: "Sluta klaga sinsemellan. 44 Ingen kan komma till mig om inte Fadern som har sänt mig drar honom, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen. 45 Det står skrivet hos profeterna: De ska alla ha blivit undervisade av Gud. Var och en som har lyssnat till Fadern och lärt av honom kommer till mig.*6:45 Jes 54:13, Jer 31:33f.46 *Matt 11:27, Luk 10:22, Joh 1:18. Ingen har sett Fadern utom han som är från Gud, han har sett Fadern. 47 *Joh 3:36. Jag säger er sanningen: Den som tror har evigt liv. 48 Jag är livets bröd. 49 *Hebr 3:17f. Era fäder åt mannat i öknen, och de dog. 50 Här är brödet som kommer ner från himlen för att man ska äta av det och inte dö. 51 *Joh 3:13. Jag är det levande brödet som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet ska leva i evighet. Och brödet som jag ger är mitt kött, för att världen ska leva."

52 Judarna började då tvista med varandra och säga: "Hur kan han ge oss sitt kött att äta?" 53 Jesus svarade: "Jag säger er sanningen: Om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod har ni inte liv i er. 54 Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen. 55 Mitt kött är verklig mat och mitt blod är verklig dryck. 56 *Joh 15:4. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. 57 Liksom den levande Fadern har sänt mig och jag lever genom Fadern, ska också den som äter mig leva genom mig. 58 Detta är brödet som har kommit ner från himlen, inte som det bröd fäderna åt och sedan dog. Den som äter det här brödet ska leva i evighet." 59 Detta sade han när han undervisade i synagogan i Kapernaum.

60 Många av hans lärjungar som hörde det sade: "Det här är en svår tanke*6:60en svår tanke … höra denAnnan översättning: "ett hårt tal … höra det".. Vem står ut med att höra den?" 61 Jesus förstod inom sig att hans lärjungar klagade över detta, och han sade till dem: "Tar ni anstöt av det här? 62 Tänk då om ni får se Människosonen stiga upp dit där han var förut! 63 *2 Kor 3:6. Det är Anden som ger liv, köttet hjälper inte. De ord som jag har talat till er är Ande och liv. 64 *Joh 2:25, 13:11. Men det finns några bland er som inte tror." Jesus visste redan från början vilka som inte trodde och vem det var som skulle förråda honom. 65 Han fortsatte: "Det var därför jag sade till er att ingen kan komma till mig om han inte får det givet av Fadern."

66 Efter detta drog sig många av hans lärjungar undan och slutade vandra med honom. 67 Då sade Jesus till de tolv: "Inte tänker ni väl också gå?" 68 Simon Petrus svarade honom: "Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, 69 *Matt 16:16, Joh 11:27. och vi tror och förstår att du är Guds Helige." 70 *Luk 6:13, Joh 8:44. Jesus svarade dem: "Har jag inte själv valt ut er tolv? Ändå är en av er en djävul." 71 Han menade Judas, Simon Iskariots*6:71IskariotsTolkas vanligen som hebr. ish Keriót, "mannen från Keriot", en stad i södra Judeen. son. Det var han som skulle förråda honom, och han var en av de tolv.