João 20

1 Le premier jour de la semaine, Marie Madeleine vint le matin au sépulcre comme il faisait encore obscur; et elle vit que la pierre était ôtée de l’entrée du sépulcre.

2 Elle courut donc trouver Simon Pierre, et l’autre disciple que Jésus aimait; et elle leur dit: On a enlevé du sépulcre le Seigneur, et nous ne savons où on l’a mis.

3 Alors Pierre sortit avec l’autre disciple, et ils allèrent au sépulcre.

4 Et ils couraient tous deux ensemble; mais cet autre disciple courut plus vite que Pierre, et arriva le premier au sépulcre.

5 Et s’étant baissé, il vit les linges qui étaient à terre; mais il n’y entra point.

6 Mais Simon Pierre, qui le suivait, étant arrivé, entra dans le sépulcre, et vit les linges qui étaient à terre.

7 Et le linge qu’on lui avait mis sur la tête n’était pas avec les autres linges; mais il était plié en un lieu à part.

8 Alors cet autre disciple, qui était arrivé le premier au sépulcre, y entra, et il vit, et il crut.

9 Car ils n’avaient pas encore bien entendu ce que l’Ecriture dit, qu’il fallait que Jésus ressuscitât des morts.

10 Après cela, les disciples retournèrent chez eux.

11 Mais Marie se tenait dehors, près du sépulcre, en pleurant; et comme elle pleurait, elle se baissa pour regarder dans le sépulcre.

12 Et elle vit deux anges vêtus de blanc, assis l’un à la tête et l’autre aux pieds, au lieu où le corps de Jésus avait été couché.

13 Et ils lui dirent: Femme, pourquoi pleures-tu? Elle leur dit: Parce qu’on a enlevé mon Seigneur, et je ne sais où on l’a mis.

14 Et ayant dit cela, elle se retourna, et vit Jésus qui était là; mais elle ne savait point que ce fût Jésus.

15 Jésus lui dit: Femme, pourquoi pleures-tu? Qui cherches-tu? Elle, croyant que c’était le jardinier, lui dit: Seigneur, si tu l’as emporté, dis-moi où tu l’as mis, et je l’irai prendre.

16 Jésus lui dit: Marie! Et elle, s’étant retournée, lui dit: Rabboni! c’est-à-dire, mon Maître!

17 Jésus lui dit: Ne me touche point, car je ne suis pas encore monté vers mon Père; mais va vers mes frères, et dis-leur que je monte vers mon Père et votre Père, et vers mon Dieu et votre Dieu.

18 Marie Madeleine vint annoncer aux disciples qu’elle avait vu le Seigneur, et qu’il lui avait dit cela.

19 Le soir de ce même jour, qui était le premier de la semaine, les portes du lieu où les disciples étaient assemblés étant fermées, parce qu’ils craignaient les Juifs, Jésus vint, et il fut là au milieu d’eux, et leur dit: La paix soit avec vous!

20 Et quand il leur eut dit cela, il leur montra ses mains et son côté. Les disciples donc voyant le Seigneur, eurent une grande joie.

21 Il leur dit encore: La paix soit avec vous! Comme mon Père m a envoyé, je vous envoie aussi de même.

22 Et quand il eut dit cela, il souffla sur eux et leur dit: Recevez le Saint-Esprit.

23 Ceux à qui vous pardonnerez les péchés, ils leur seront pardonnés; et ceux à qui vous les retiendrez, ils leur seront retenus.

24 Or, Thomas, l’un des douze, appelé Didyme, n’était pas avec eux lorsque Jésus y était venu.

25 Les autres disciples lui dirent donc: Nous avons vu le Seigneur. Mais il leur dit: Si je ne vois la marque des clous dans ses mains, et si je ne mets mon doigt dans la marque des clous, et si je ne mets ma main dans son côté, je ne croirai point.

26 Huit jours après, comme ses disciples étaient encore dans la maison, et que Thomas était avec eux, Jésus vint, les portes étant fermées, et il fut là au milieu d’eux et leur dit: La paix soit avec vous!

27 Puis il dit à Thomas: Mets ici ton doigt, et regarde mes mains; avance aussi ta main, et la mets dans mon côté, et ne sois plus incrédule, mais crois.

28 Thomas répondit et lui dit: Mon Seigneur, et mon Dieu!

29 Jésus lui dit: Parce que tu m’as vu, Thomas, tu as cru. Heureux ceux qui n’ont pas vu, et qui ont cru!

30 Jésus fit encore en présence de ses disciples plusieurs autres miracles, qui ne sont pas écrits dans ce livre.

31 Mais ces choses ont été écrites, afin que vous croyiez que Jésus est le Christ, le Fils de Dieu, et qu’en croyant vous ayez la vie par son nom.

Den tomma graven

1 *Matt 28:1f, Mark 16:1f, Luk 24:1f. Tidigt den första veckodagen*20:1första veckodagenefter sabbaten, alltså söndag., medan det ännu var mörkt, kom Maria Magdalena ut till graven och fick se att stenen var borta från graven. 2 Hon sprang därifrån och kom till Simon Petrus och den andre lärjungen, den som Jesus älskade, och sade till dem: "De har tagit bort Herren från graven, och vi vet inte var de har lagt honom!"

3 Då rusade Petrus och den andre lärjungen ut mot graven. 4 Båda sprang på samma gång, men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom först fram till graven. 5 Han lutade sig in och såg linnebindlarna ligga där, men han gick inte in. 6 Strax efter honom kom Simon Petrus. Han gick in i graven och såg också linnebindlarna ligga där, 7 och duken som hade täckt huvudet. Den låg inte tillsammans med bindlarna utan hopvikt på ett ställe för sig.

8 Då gick även den andre lärjungen in, han som hade kommit fram till graven först, och han såg och trodde. 9 Tidigare hade de nämligen inte förstått Skriftens ord att han måste uppstå från de döda. 10 Därefter gick lärjungarna hem igen.

Jesus visar sig för Maria Magdalena

11 Men Maria stod utanför graven och grät. När hon gråtande lutade sig in i graven, 12 fick hon se två änglar i vita kläder sitta där Jesu kropp hade legat, den ene vid huvudändan och den andre vid fotändan. 13 De frågade henne: "Kvinna, varför gråter du?" Hon svarade: "De har tagit min Herre, och jag vet inte var de har lagt honom."

14 När hon hade sagt det, vände hon sig om och såg Jesus stå där, men hon förstod inte att det var han. 15 Jesus frågade henne: "Kvinna, varför gråter du? Vem söker du?" Hon trodde att det var trädgårdsmästaren och sade till honom: "Herre, om det är du som har burit bort honom, så säg var du har lagt honom så att jag kan hämta honom."

16 Jesus sade till henne: "Maria." Då vände hon sig om och sade till honom på hebreiska: "Rabbuni!" – det betyder lärare. 17 *Rom 8:29, Hebr 2:11f. Jesus sade till henne: "Rör mig inte*20:17Rör mig inteAnnan översättning: "Håll inte kvar mig"., för jag har inte stigit upp till Fadern än. Men gå till mina bröder och säg till dem att jag stiger upp till min Far och er Far, till min Gud och er Gud." 18 Maria Magdalena gick då och berättade för lärjungarna att hon hade sett Herren och att han hade sagt detta till henne.

Jesus visar sig för sina lärjungar

19 *Luk 24:36f, 1 Kor 15:5. På kvällen samma dag, den första veckodagen, var lärjungarna samlade bakom låsta dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade: "Frid vare med er!"*20:19Frid vare med er!Den vanliga hälsningen på hebreiska och arameiska (jfr Matt 10:13, 1 Sam 25:6).20 När han hade sagt detta visade han dem sina händer och sin sida. Och lärjungarna blev glada när de såg Herren.

21 *Joh 17:18. Jesus sade än en gång till dem: "Frid vare med er! Som Fadern har sänt mig sänder jag er." 22 Sedan han sagt detta, andades han på dem och sade: "Ta emot den helige Ande! 23 *Matt 16:19, 18:18. Om ni förlåter någon hans synder så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder så är han bunden."

Den uppståndne och Tomas

24 Tomas, en av de tolv, han som kallades Tvillingen, hade inte varit med de andra när Jesus kom. 25 De andra lärjungarna sade nu till honom: "Vi har sett Herren!" Men han svarade dem: "Om jag inte får se spikhålen i hans händer och sticka mitt finger i spikhålen och min hand i hans sida, så kan jag inte tro."

26 Åtta dagar senare*20:26Åtta dagar senareTroligen den åttonde dagen, den nästföljande söndagen (jfr 11:17, 39). var hans lärjungar samlade igen där inne, och nu var Tomas med dem. Då kom Jesus, medan dörrarna var låsta, och stod mitt ibland dem och sade: "Frid vare med er!" 27 Sedan sade han till Tomas: "Kom med ditt finger och se mina händer, kom med din hand och stick den i min sida. Och tvivla inte, utan tro!" 28 Tomas svarade honom: "Min Herre och min Gud!" 29 *1 Petr 1:8. Jesus sade till honom: "Du tror därför att du har sett mig. Saliga är de som inte har sett men ändå tror."

30 *Joh 21:25. Många andra tecken som inte är nerskrivna i denna bok gjorde Jesus inför sina lärjungar. 31 *Joh 5:24, 1 Joh 5:13. Men dessa har blivit nerskrivna för att ni ska tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att ni genom tron ska ha liv i hans namn.