1 Jésus se mit encore à enseigner près de la mer, et une grande multitude s’étant assemblée auprès de lui, il monta dans une barque où il s’assit, et tout le peuple était à terre sur le rivage.
2 Il leur enseignait beaucoup de choses par des similitudes, et il leur disait dans ses instructions:
3 Ecoutez: un semeur s’en alla pour semer;
4 Et il arriva qu’en semant, une partie de la semence tomba le long du chemin, et les oiseaux vinrent et la mangèrent toute;
5 Une autre partie tomba sur des endroits pierreux, où elle avait peu de terre; et elle leva d’abord, parce qu’elle n’entrait pas profondément dans la terre;
6 mais quand le soleil fut levé, elle fut brûlée, et parce qu’elle n’avait pas de racine, elle sécha;
7 Une autre partie tomba parmi les épines; et les épines crûrent et l’étouffèrent, et elle ne rapporta point de fruit;
8 Et une autre partie tomba dans une bonne terre et rendit du fruit, qui monta et crût, en sorte qu’un grain en rapporta trente, un autre soixante, et un autre cent.
9 Et il leur dit: Que celui qui a des oreilles pour ouïr, entende.
10 Et quand il fut en particulier, ceux qui étaient autour de lui, avec les douze apôtres, l’interrogèrent touchant le sens de cette parabole.
11 Et il leur dit: Il vous est donné de connaître le mystère du royaume de Dieu, mais pour ceux qui sont de dehors, tout se traite par des paraboles;
12 De sorte qu’en voyant, ils voient et n’aperçoivent point; et qu’en entendant, ils entendent et ne comprennent point; de peur qu’ils ne se convertissent et que leurs péchés ne leur soient pardonnés.
13 Et il leur dit: N’entendez-vous pas cette similitude? Et comment entendrez-vous les autres?
14 Le semeur, c’est celui qui sème la Parole;
15 Ceux qui sont le long du chemin, ce sont ceux en qui la Parole est semée; mais aussitôt qu’ils l’ont ouïe, Satan vient et enlève la Parole qui avait été semée dans leurs cœurs;
16 De même, ceux qui reçoivent la semence dans des endroits pierreux, sont ceux qui, ayant ouï la Parole, la reçoivent d’abord avec joie;
17 Mais ils n’ont point de racine en eux-mêmes, et ils ne sont que pour un temps, de sorte que l’affliction ou la persécution survenant pour la Parole, ils sont aussitôt scandalisés.
18 Et ceux qui reçoivent la semence parmi les épines, ce sont ceux qui, à la vérité, écoutent la Parole;
19 Mais les soucis de ce monde, la séduction des richesses et les passions pour les autres choses survenant, étouffent la Parole, et elle devient infructueuse;
20 Mais ceux qui ont reçu la semence dans une bonne terre, ce sont ceux qui écoutent la Parole, qui la reçoivent, et qui portent du fruit, un grain trente, un autre soixante, et un autre cent.
21 Il leur disait encore: Apporte-t-on une chandelle pour la mettre sous un boisseau, ou sous un lit? N’est-ce pas pour la mettre sur un chandelier?
22 Car il n’y a rien de secret qui ne doive être manifesté, et il n’y a rien de caché qui ne doive venir en évidence.
23 Si quelqu’un a des oreilles pour entendre, qu’il entende.
24 Il leur dit encore: Prenez garde à ce que vous entendez. On vous mesurera de la même mesure dont vous aurez mesuré, et on y ajoutera encore davantage pour vous qui écoutez.
25 Car on donnera à celui qui a; mais pour celui qui n’a pas, on lui ôtera même ce qu’il a.
26 Il dit encore: Il en est du royaume de Dieu comme si un homme avait jeté de la semence en terre;
27 Soit qu’il dorme ou qu’il se lève, la nuit ou le jour, la semence germe et croît sans qu’il sache comment.
28 Car la terre produit d’elle-même, premièrement l’herbe, ensuite l’épi, et puis le grain tout formé dans l’épi.
29 Et quand le fruit est dans sa maturité, on y met aussitôt la faucille, parce que la moisson est prête.
30 Il disait encore: A quoi comparerons-nous le royaume de Dieu, ou par quelle similitude le représenterons-nous?
31 Il en est comme du grain de moutarde, lequel, lorsqu’on le sème, est la plus petite de toutes les semences que l’on jette en terre;
32 Mais après qu’on l’a semé, il monte et devient plus grand que tous les autres légumes, et pousse de grandes branches, en sorte que les oiseaux du ciel peuvent demeurer sous son ombre.
33 Il leur annonçait ainsi la Parole par plusieurs similitudes de cette sorte, selon qu’ils étaient capables de l’entendre.
34 Et il ne leur parlait point sans similitude; mais lorsqu’il était en particulier, il expliquait tout à ses disciples.
35 Ce jour-là, quand le soir fut venu, il leur dit: Passons de l’autre côté de l’eau.
36 Et après avoir renvoyé le peuple, ils emmenèrent Jésus avec eux dans la barque où il était, et il y avait aussi d’autres petites barques qui l’accompagnaient.
37 Alors un grand tourbillon de vent s’éleva, et les vagues entraient dans la barque, en sorte qu’elle commençait à s’emplir.
38 Mais il était à la poupe, dormant sur un oreiller; et ils le réveillèrent et lui dirent: Maître, ne te soucies-tu point que nous périssions?
39 Mais lui, étant réveillé, parla avec autorité aux vents, et il dit à la mer: Tais-toi, sois tranquille. Et le vent cessa, et il se fit un grand calme.
40 Puis il leur dit: Pourquoi avez-vous peur? Comment n’avez-vous point de foi?
41 Et ils furent saisis d’une fort grande crainte, et ils se disaient l’un à l’autre: Mais qui est celui-ci, que le vent même et la mer lui obéissent?
Liknelsen om såningsmannen
1 Matt 13:1. Sedan började han undervisa vid sjön igen. Då samlades så mycket folk runt honom att han steg i en båt och satt i den ute på sjön medan allt folket stod på stranden. 2 Luk 8:4. Han lärde dem mycket i liknelser, och i sin undervisning sade han till dem:
3 Matt 13:3f, Luk 8:5f. "Lyssna! En såningsman gick ut för att så. 4 När han sådde föll en del vid vägen, och fåglarna kom och åt upp det. 5 En del föll på stenig mark där det inte hade mycket mylla, och det kom upp snabbt eftersom det inte hade djup jord. 6 Men när solen steg sveddes det, och eftersom det saknade rot vissnade det bort. 7 En del föll bland tistlar, och tistlarna sköt upp och kvävde det så att det inte gav någon skörd. 8 Men en del föll i god jord, och det sköt upp och växte och gav skörd, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt4:8hundrafaltEn övernaturligt rik skörd (jfr 1 Mos 26:12). I förmodern tid har svenska skördar normalt gett mindre än tiofalt jämfört med utsädet.." 9 Och han sade: "Hör, du som har öron att höra med!"
10 Matt 13:10f, Luk 8:9f. När han blev ensam, frågade de tolv och de andra som var med honom om liknelserna. 11 Då sade han till dem: "Ni har fått del i Guds rikes hemlighet. Men de som står utanför får allt i liknelser, 12 Jes 6:9f, Joh 12:40, Apg 28:26f. för att de ska se och se och ändå inte se, och höra och höra och ändå inte förstå, så att de inte vänder om och får förlåtelse."4:12 Jes 6:9-10.
Liknelsens innebörd
13 Han sade sedan till dem: "Förstår ni inte den här liknelsen? Hur ska ni då kunna förstå några liknelser alls? 14 Såningsmannen sår ordet. 15 De vid vägen är de hos vilka ordet sås, men när de hör det kommer genast Satan och tar bort ordet som är sått i dem. 16 De som sås på stenig mark är de som genast tar emot ordet med glädje när de hör det, 17 men de har ingen rot inom sig utan tror bara för en tid. När de sedan möter lidande eller förföljelse för ordets skull så kommer de genast på fall. 18 Hos andra sås säden bland tistlar. Det är de som hör ordet, 19 Mark 10:23, 1 Tim 6:9. men världsliga bekymmer, bedräglig rikedom och begär efter annat kommer in och kväver ordet så att det blir utan frukt. 20 Men de hos vilka säden faller i god jord, det är de som hör ordet och tar emot det och bär frukt, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt."
21 Matt 5:15, Luk 8:16f, 11:33. Han sade också till dem: "Ett ljus4:21Ett ljusTraditionell översättning. Troligen en oljelampa (vaxljus uppfanns först senare). bärs väl inte in för att sättas under skäppan4:21skäppanEtt sädesmått om ca 9 liter. eller under bänken4:21bänkenAnnan översättning: "sängen" eller "divanen".? Sätter man det inte på hållaren? 22 Matt 10:26, Luk 12:2. Det finns inget dolt som inte ska uppenbaras, och inget gömt som inte ska bli synligt. 23 Hör, du som har öron att höra med!"
24 Matt 7:2. Och han sade: "Var noga med vad ni hör! Med det mått som ni mäter med ska det mätas upp åt er. Och ännu mer ska ni få, 25 Matt 25:29, Luk 19:26. för den som har ska få, men den som inte har ska bli fråntagen också det han har."
Liknelsen om den växande säden
26 Jesus sade: "Guds rike är som när en man sår säd i jorden. 27 Han sover och stiger upp, natt blir dag och säden växer och skjuter i höjden, han vet inte hur. 28 Av sig själv ger jorden gröda: först strå, sedan ax och sedan moget vete i axet. 29 Och när grödan är mogen låter han genast skäran gå, för skördetiden är inne."
Liknelsen om senapskornet
30 Matt 13:31f, Luk 13:18f. Han sade också: "Vad ska vi likna Guds rike vid? Vilken liknelse ska vi använda? 31 Det är som ett senapskorn4:31senapskornDet minsta (1-2 mm) av alla frön som såddes av jordbrukare i Israels land. Senapsplantan (brassica nigra) kan fullvuxen nå en höjd av nästan tre meter.. När man sår det är det minst av alla frön på jorden. 32 Men när det blivit sått, växer det upp och blir större än alla andra köksväxter och får så stora grenar att himlens fåglar kan bygga bo i dess skugga."
33 Med många sådana liknelser predikade han ordet för dem, på ett sådant sätt att de kunde förstå4:33på ett sådant sätt att de kunde förståAnnan översättning: "så mycket som de klarade att höra".. 34 Matt 13:34. Han talade bara i liknelser till dem. Men när han var ensam med sina lärjungar förklarade han allt.
Jesus stillar stormen
35 Matt 8:18, 23f, Luk 8:22f. På kvällen samma dag sade Jesus till sina lärjungar: "Vi far över till andra sidan." 36 De lämnade folket och tog med honom i båten som han var4:36som han varAnnan översättning: "där han var" (i båten från vilken han predikade, jfr vers 1).. Även andra båtar följde med.
37 Då kom en stark stormvind, och vågorna slog in i båten så att den höll på att fyllas. 38 Själv låg han i aktern på en dyna och sov. De väckte honom och sade: "Mästare4:38MästareAnnan översättning: "Lärare" (hederstitel, jfr latinets "magister").! Bryr du dig inte om att vi går under?" 39 Han vaknade och talade strängt till vinden och sade till sjön: "Tig! Var tyst!" Då lade sig vinden och det blev alldeles stilla. 40 Han sade till dem: "Varför är ni rädda? Har ni fortfarande ingen tro?" 41 2 Mos 14:21, Ps 65:8, 89:10, 107:29. Då greps de av stor fruktan och sade till varandra: "Vem är han? Till och med vinden och sjön lyder ju honom!"