Marcos 8

1 En ces jours-là, il y avait avec Jésus une grande multitude de gens, et comme ils n’avaient rien à manger, il appela ses disciples et leur dit:

2 J’ai compassion de ce peuple; car il y a déjà trois jours qu’ils ne me quittent point, et ils n’ont rien à manger.

3 Et si je les renvoie à jeun en leurs maisons, les forces leur manqueront en chemin; car quelques-uns sont venus de loin.

4 Et ses disciples lui répondirent: D’où pourrait-on avoir des pains pour les rassasier dans ce lieu désert?

5 Et il leur demanda: Combien avez-vous de pains? Et ils dirent: Nous en avons sept.

6 Alors il commanda aux troupes de s’asseoir à terre; et ayant pris les sept pains, et rendu grâces, il les rompit et les donna à ses disciples pour les distribuer; et ils les distribuèrent au peuple.

7 Ils avaient aussi quelques petits poissons; et Jésus ayant rendu grâces, il ordonna qu’on les leur présentât aussi.

8 Ils en mangèrent donc et furent rassasiés; et on remporta sept corbeilles pleines des morceaux qui étaient restés.

9 Or, ceux qui mangèrent étaient environ quatre mille; après quoi il les renvoya.

10 Aussitôt il entra dans une barque avec ses disciples, et alla aux quartiers de Dalmanutha.

11 Et il vint là des Pharisiens qui se mirent à disputer avec lui, lui demandant, en le tentant, qu’il leur fît voir quelque miracle du ciel.

12 Et Jésus, soupirant profondément en son esprit, dit: Pourquoi cette race demande-t-elle un miracle? Je vous dis en vérité, qu’il ne lui en sera donné aucun.

13 Et les ayant laissés, il rentra dans la barque, et passa à l’autre bord.

14 Or, ils avaient oublié de prendre des pains, et n’en avaient qu’un avec eux dans la barque.

15 Et il leur fit cette défense: Gardez-vous avec soin du levain des Pharisiens, et du levain d’Hérode.

16 Sur quoi ils se disaient entre eux: C’est parce que nous n’avons point de pains.

17 Et Jésus, connaissant cela, leur dit: Pourquoi raisonnez-vous sur ce que vous n’avez point de pains? N’entendez-vous et ne comprenez-vous point encore? Avez-vous toujours un cœur stupide?

18 Ayant des yeux, ne voyez-vous point? Ayant des oreilles, n’entendez-vous point? Et n’avez-vous point de mémoire?

19 Lorsque je distribuai les cinq pains aux cinq mille hommes, combien remportâtes-vous de paniers pleins des morceaux qui étaient restés? Ils lui dirent: Douze.

20 Et lorsque je distribuai les sept pains aux quatre mille hommes, combien remportâtes-vous de corbeilles pleines des morceaux qui étaient restés? Ils lui dirent: Sept.

21 Et il leur dit: Comment donc ne comprenez-vous point encore ma pensée?

22 Et Jésus étant venu à Bethsaïde, on lui présenta un aveugle qu’on le pria de toucher.

23 Alors il prit l’aveugle par la main, et l’ayant mené hors du bourg, il lui mit de la salive sur les yeux, et lui ayant imposé les mains, il lui demanda s’il voyait quelque chose.

24 Et l’homme, ayant regardé, dit: Je vois marcher des hommes qui me paraissent comme des arbres.

25 Jésus lui mit encore les mains sur les yeux, et lui dit de regarder; et il fut guéri, et il les voyait tous distinctement.

26 Et il le renvoya dans sa maison, et lui dit: Ne rentre pas dans le bourg, et ne le dis à personne du bourg.

27 Et Jésus étant parti de là avec ses disciples, ils vinrent dans les bourgs de Césarée de Philippe; et sur le chemin il demanda à ses disciples: Qui dit-on que je suis?

28 Ils répondirent: Les uns disent que tu es Jean-Baptiste; et les autres, Elie, et les autres, quelqu’un des prophètes.

29 Et il leur dit: Et vous, qui dites-vous que je suis? Pierre, répondant, lui dit: Tu es le Christ.

30 Et il leur défendit très sévèrement de dire cela de lui à personne.

31 Alors il commença à leur apprendre qu’il fallait que le Fils de l’homme souffrît beaucoup, et qu’il fût rejeté par les sénateurs, par les principaux sacrificateurs, et par les Scribes, et qu’il fût mis à mort, et qu’il ressuscitât trois jours après.

32 Et il leur tenait ces discours tout ouvertement. Alors Pierre, l’embrassant, se mit à le reprendre.

33 Mais Jésus, se tournant et regardant ses disciples, censura Pierre et lui dit: Retire-toi de moi, Satan; car tu ne comprends point les choses qui sont de Dieu, mais seulement celles qui sont des hommes.

34 Et ayant appelé le peuple avec ses disciples, il leur dit: Quiconque veut venir après moi, qu’il renonce à soi-même, qu’il se charge de sa croix et qu’il me suive.

35 Car quiconque voudra sauver sa vie, la perdra; mais quiconque perdra sa vie pour l’amour de moi et de l’Evangile, il la sauvera.

36 Car que servirait-il à un homme de gagner tout le monde, s’il perdait son âme?

37 Ou que donnerait l’homme en échange de son âme?

38 Car quiconque aura eu honte de moi et de mes paroles, parmi cette race adultère et pécheresse, le Fils de l’homme aura aussi honte de lui, lorsqu’il viendra dans la gloire de son Père avec les saints anges.

Jesus mättar fyra tusen

1 *Matt 15:32f, Mark 6:34f. Vid den tiden hände det återigen att mycket folk hade samlats, och de hade inget att äta. Då kallade Jesus till sig sina lärjungar och sade till dem: 2 "Jag lider med folket. Nu har de varit hos mig i tre dagar, och de har inget att äta. 3 Skickar jag hem dem hungriga blir de utmattade på vägen. Några av dem kommer långväga ifrån."

4 Hans lärjungar svarade honom: "Varifrån ska man få mat att mätta dem med här i ödemarken?" 5 Han frågade dem: "Hur många bröd har ni?" "Sju", svarade de.

6 Då befallde han folket att slå sig ner på marken. Han tog de sju bröden, tackade Gud, bröt dem och gav åt sina lärjungar för att de skulle dela ut dem, och de delade ut till folket. 7 De hade också några små fiskar, och han tackade Gud för dem*8:7tackade Gud för demAnnan översättning: "välsignade dem". Jfr not till 6:41 samt Ps 132:15. och sade att också de skulle delas ut. 8 Och alla åt och blev mätta, och de plockade upp bitarna som blivit över, sju korgar. 9 Det var omkring fyra tusen där. Sedan sände han i väg dem.

Fariseerna begär tecken

10 Strax därefter steg han i båten med sina lärjungar och for till trakten av Dalmanuta*8:10DalmanutaEn för oss okänd plats nära Magadan (Matt 15:39), som ofta identifieras med Magdala på Galileiska sjöns västkust.. 11 *Matt 12:38, Luk 11:16, Joh 6:30. Fariseerna kom dit och började diskutera med honom. För att pröva honom begärde de ett tecken från himlen. 12 Jesus suckade i sin ande och sade: "Varför begär det här släktet ett tecken? Jag säger er sanningen: Det här släktet kommer aldrig att få något tecken." 13 Och han lämnade dem och steg i båten igen och for över till andra sidan sjön.

Varning för hyckleriets surdeg

14 *Matt 16:5f. Lärjungarna hade glömt att ta med sig bröd. De hade bara ett enda bröd med sig i båten. 15 *Luk 12:1. Då varnade Jesus dem och sade: "Se upp och akta er för fariseernas surdeg och för Herodes surdeg!" 16 De började då säga till varandra att de inte hade något bröd.

17 *Mark 6:52. Jesus märkte det och frågade dem: "Varför säger ni att ni inte har bröd? Förstår ni fortfarande inte, fattar ni inte? Har ni förhärdade hjärtan, 18 *Jer 5:21. ögon som inte ser och öron som inte hör? Kommer ni inte ihåg 19 *Matt 14:17f, Mark 6:41f, Luk 9:13f, Joh 6:9f. när jag bröt de fem bröden åt fem tusen? Hur många korgar fulla med brödbitar fick ni då?" De svarade: "Tolv." 20 *Matt 15:34f. "Och när jag bröt de sju bröden åt fyra tusen, hur många korgar fyllde ni då med brödbitar?" De svarade: "Sju." 21 Han sade till dem: "Förstår ni fortfarande inte?"

Jesus botar en blind

22 De kom till Betsaida. Där förde man fram en blind till Jesus och bad honom röra vid mannen. 23 *Mark 7:33, Joh 9:6. Då tog han den blindes hand och ledde honom ut ur byn. Sedan spottade han på hans ögon, lade händerna på honom och frågade: "Ser du något?"

24 Han öppnade ögonen och sade: "Jag ser människorna, de går omkring men de ser ut som träd." 25 Då lade Jesus händerna på hans ögon igen, och nu såg han bra och var återställd och såg allt tydligt och klart. 26 Jesus skickade hem honom med orden: "Gå inte ens in i byn!"

Petrus bekännelse

27 *Matt 16:13f, Luk 9:18f. Sedan gick Jesus och hans lärjungar ut till byarna runt Caesarea Filippi. På vägen frågade han sina lärjungar: "Vem säger människorna att jag är?" 28 De svarade: "Johannes Döparen. Men vissa säger Elia, och andra någon av profeterna."

29 Då frågade han dem: "Och ni? Vem säger ni att jag är?" Petrus svarade honom: "Du är Messias." 30 Men Jesus befallde dem strängt att inte säga det till någon.

Jesus talar om sitt lidande

31 *Matt 16:21f, Mark 9:31, 10:33f, Luk 9:22. Sedan började Jesus undervisa dem: "Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda. Han måste bli dödad, och efter tre dagar uppstå igen." 32 Rakt på sak talade han om detta.

Då tog Petrus honom åt sidan och började tillrättavisa honom. 33 Men Jesus vände sig om och såg på sina lärjungar och tillrättavisade Petrus med orden: "Gå bort från mig*8:33från migOrdagrant: "bakom mig" (dvs ur min åsyn)., Satan! Dina tankar är inte Guds utan människors."

Att följa Jesus

34 *Matt 16:24f, Luk 9:23f. Och han kallade till sig folket och sina lärjungar och sade till dem: "Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv*8:34förneka sig självAnnan översättning: "säga nej till sig själv" (jfr Tit 2:12). och ta sitt kors och följa mig. 35 *Joh 12:25. Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min och för evangeliets skull ska rädda det. 36 För vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? 37 *Ps 49:8f. Vad kan en människa ge till lösen för sin själ? 38 *Matt 10:33, 25:31, Rom 1:16, 2 Tim 1:12, 2:12. Den som skäms för mig och mina ord i det här trolösa och syndiga släktet, honom ska också Människosonen skämmas för när han kommer i sin Fars härlighet med de heliga änglarna."