Marcos 10

1 Jésus étant parti de là, vint aux confins de la Judée, le long du Jourdain, et le peuple s’assembla encore vers lui, et il continua à les instruire, comme il avait accoutumé.

2 Alors les Pharisiens vinrent et lui demandèrent pour l’éprouver: Est-il permis à un homme de quitter sa femme?

3 Il répondit et leur dit: Qu’est-ce que Moïse vous a commandé?

4 Ils lui dirent: Moïse a permis d’écrire la lettre de divorce, et de la répudier.

5 Et Jésus, répondant, leur dit: Il vous a laissé cette loi par écrit, à cause de la dureté de votre cœur.

6 Mais au commencement de la création, Dieu ne fit qu’un homme et qu’une femme.

7 C’est pourquoi l’homme quittera son père et sa mère, et s’attachera à sa femme;

8 Et les deux seront une seule chair; ainsi ils ne sont plus deux, mais ils sont une seule chair.

9 Que l’homme ne sépare donc point ce que Dieu a uni.

10 Et les disciples l’interrogèrent encore sur ce sujet dans la maison;

11 Et il leur dit: Quiconque quittera sa femme et en épousera une autre, commet adultère à l’égard d’elle;

12 Et si la femme quitte son mari, et en épouse un autre, elle commet adultère.

13 Alors on lui présenta de petits enfants, afin qu’il les touchât; mais les disciples reprenaient ceux qui les présentaient.

14 Et Jésus voyant cela, il en fut indigné, et il leur dit: Laissez venir à moi ces petits enfants, et ne les en empêchez point; car le royaume de Dieu est pour ceux qui leur ressemblent.

15 Je vous dis en vérité, que quiconque ne recevra pas le royaume de Dieu comme un petit enfant, n’y entrera point.

16 Et les ayant pris entre ses bras, il leur imposa les mains et les bénit.

17 Et comme il sortait pour se mettre en chemin, un homme accourut, et s’étant mis à genoux devant lui, il lui demanda: Mon bon maître, que dois-je faire pour obtenir la vie éternelle?

18 Mais Jésus lui répondit: Pourquoi m’appelles-tu bon? Il n’y a qu’un seul bon, c’est Dieu.

19 Tu sais les commandements: Ne commets point d’adultère; ne tue point; ne dérobe point; ne dis point de faux témoignage; ne fais tort à personne; honore ton père et ta mère.

20 Il répondit: Maître, j’ai observé toutes ces choses dès ma jeunesse.

21 Et Jésus, ayant jeté les yeux sur lui, l’aima et lui dit: Il te manque une chose: va, vends tout ce que tu as, et le donne aux pauvres, et tu auras un trésor dans le ciel; après cela viens, et suis-moi, t’étant chargé de la croix.

22 Mais cet homme fut affligé de cette parole, et il s’en alla tout triste, car il avait de grands biens.

23 Alors Jésus, regardant autour de lui, dit à ses disciples: Qu’il est difficile que ceux qui ont des richesses entrent dans le royaume de Dieu!

24 Et ses disciples furent étonnés de ce discours. Mais Jésus, reprenant la parole, leur dit: Mes enfants, qu’il est difficile à ceux qui se confient aux richesses d’entrer dans le royaume de Dieu!

25 Il est plus aisé qu’un chameau passe par le trou d’une aiguille, qu’il ne l’est qu’un riche entre dans le royaume de Dieu.

26 Et ils furent encore plus étonnés, et ils se disaient l’un à l’autre: Et qui peut donc être sauvé?

27 Mais Jésus, les regardant, leur dit: Quant aux hommes, cela est impossible, mais non pas quant à Dieu; car toutes choses sont possibles à Dieu.

28 Alors Pierre, prenant la parole, lui dit: Voici, nous avons tout quitté, et nous t’avons suivi.

29 Et Jésus répondit: Je vous dis en vérité qu’il n’y a personne qui ait quitté maison, ou frères, ou sœurs, ou père, ou mère, ou femme, ou enfants, ou des terres, pour l’amour de moi et de l’Evangile,

30 Qui n’en reçoive dès à présent, en ce siècle, cent fois autant, des maisons, des frères, des sœurs, des mères, des enfants, et des terres, avec des persécutions; et dans le siècle à venir la vie éternelle.

31 Mais plusieurs qui étaient les premiers seront les derniers; et ceux qui étaient les derniers seront les premiers.

32 Comme ils étaient en chemin, en montant à Jérusalem, Jésus marchait devant eux; et ils étaient effrayés et craignaient en le suivant. Et Jésus, prenant encore à part les douze, commença à leur dire ce qui lui devait arriver.

33 Voici, leur dit-il, nous montons à Jérusalem, et le Fils de l’homme sera livré aux principaux sacrificateurs et aux Scribes, et ils le condamneront à la mort, et le livreront aux Gentils.

34 Ils se moqueront de lui, ils le fouetteront, ils lui cracheront au visage, et le feront mourir; mais il ressuscitera le troisième jour.

35 Alors Jacques et Jean, fils de Zébédée, vinrent à lui et lui dirent: Maître, nous voudrions que tu nous fisses ce que nous te demanderons.

36 Et il leur dit: Que voulez-vous que je vous fasse?

37 Ils lui dirent: Accorde-nous que nous soyons assis dans ta gloire, l’un à ta droite et l’autre à ta gauche.

38 Et Jésus leur dit: Vous ne savez ce que vous demandez. Pouvez-vous boire la coupe que je dois boire, et être baptisés du baptême dont je dois être baptisé?

39 Ils lui dirent: Nous le pouvons. Et Jésus leur dit: Il est vrai que vous boirez la coupe que je dois boire, et que vous serez baptisés du baptême dont je dois être baptisé;

40 Mais d’être assis à ma droite ou à ma gauche, ce n’est pas à moi de l’accorder; cela ne sera donné qu’à ceux à qui il est destiné.

41 Ce que les dix autres ayant entendu, ils en furent indignés contre Jacques et Jean.

42 Mais Jésus, les ayant appelés, leur dit: Vous savez que ceux qui veulent commander aux nations les maîtrisent; et que les grands d’entre eux leur commandent avec autorité.

43 Mais il n’en sera pas de même parmi vous; au contraire, quiconque voudra être grand parmi vous, sera votre serviteur.

44 Et quiconque d’entre vous voudra être le premier, sera l’esclave de tous.

45 Car le Fils de l’homme lui-même est venu, non pour être servi, mais pour servir et pour donner sa vie pour la rançon de plusieurs.

46 Ensuite ils arrivèrent à Jérico; et comme il en repartait avec ses disciples et une grande troupe, un aveugle, nommé Bartimée, c’est-à-dire fils de Timée, était assis auprès du chemin, demandant l’aumône.

47 Et ayant entendu que c’était Jésus de Nazareth qui passait, il se mit à crier et à dire: Jésus, fils de David, aie pitié de moi!

48 Et plusieurs le reprenaient, pour le faire taire; mais il criait encore plus fort: Fils de David, aie pitié de moi!

49 Et Jésus, s’étant arrêté, dit qu’on l’appelât. Ils appelèrent donc l’aveugle, lui disant: Prends courage, lève-toi, il t’appelle.

50 Et jetant son manteau, il se leva et vint vers Jésus.

51 Alors Jésus, prenant la parole, lui dit: Que veux-tu que je te fasse? Et l’aveugle dit: Maître, que je recouvre la vue.

52 Et Jésus lui dit: Va-t’en, ta foi t’a sauvé.

53 Et incontinent il recouvra la vue, et il suivit Jésus dans le chemin.

Äktenskap och skilsmässa

1 *Matt 19:1f. Sedan gav han sig av därifrån och gick på andra sidan Jordan till Judeens område*10:1på andra sidan Jordan till Judeens områdeDen vanligaste vägen till Jerusalem gick genom Jordandalen (se not till Joh 4:4). Annan översättning: "till Judeens område på andra sidan Jordan".. Folk samlades återigen i skaror omkring honom, och han undervisade dem som han brukade.

2 *Matt 19:3f. Några fariseer kom fram för att pröva honom och frågade honom: "Får en man skilja sig från sin hustru?" 3 Han svarade dem: "Vad har Mose befallt er?" 4 *5 Mos 24:1, Matt 5:31f. De sade: "Mose har tillåtit att mannen skriver ett skilsmässobrev*10:4skilsmässobrevEtt sådant gav kvinnan rätt att gifta om sig efter skilsmässan (5 Mos 24:1f). och skiljer sig."

5 Då sade Jesus till dem: "Det var för att era hjärtan är så hårda som han gav er den föreskriften. 6 *1 Mos 1:27, 5:2. Men från skapelsens början gjorde Gud dem till man och kvinna. 7 Därför ska en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru,8 och de två ska bli ett kött. Så är de inte längre två, utan ett kött.*10:6f 1 Mos 1:27, 2:24.9 Vad Gud har fogat samman ska människan alltså inte skilja åt."

10 När de var hemma igen frågade lärjungarna honom om detta. 11 *Luk 16:18, 1 Kor 7:10f. Han svarade dem: "Den som skiljer sig från sin hustru och gifter sig med en annan begår äktenskapsbrott mot henne.*10:11mot henneMot sin första hustru.12 Och om hon skiljer sig från sin man och gifter sig med en annan, begår hon äktenskapsbrott."

Jesus välsignar barnen

13 *Matt 19:13f, Luk 18:15f. Man bar fram små barn till Jesus för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna visade bort dem. 14 När Jesus såg det, blev han upprörd och sade till dem: "Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, för Guds rike tillhör sådana som de. 15 *Matt 18:3, 1 Kor 14:20. Jag säger er sanningen: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in." 16 Och han tog upp dem i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.

Jesus och den rike mannen

17 *Matt 19:16f, Luk 18:18f. När Jesus skulle vandra vidare, sprang det fram en man som föll på knä för honom och frågade: "Gode Mästare! Vad ska jag göra för att få evigt liv?" 18 Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud. 19 *5 Mos 5:16f. Buden kan du: Du ska inte mörda. Du ska inte begå äktenskapsbrott. Du ska inte stjäla. Du ska inte vittna falskt. Du ska inte ta ifrån någon det som är hans. Hedra din far och din mor."*10:19 2 Mos 20:12f.

20 Mannen sade: "Mästare, allt det har jag hållit sedan jag var ung*10:20sedan jag var ungEn judisk pojke ansågs moraliskt myndig först från tretton års ålder.." 21 *Matt 6:19f, Mark 8:34, Luk 12:33. Jesus såg på honom med kärlek och sade: "Ett saknar du. Gå och sälj allt du äger och ge till de fattiga, så kommer du att ha en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig." 22 Vid de orden mörknade mannen och gick bedrövad bort, för han ägde mycket.

23 Jesus såg sig omkring och sade till sina lärjungar: "Hur svårt är det inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike!" 24 Lärjungarna blev förskräckta över hans ord. Men Jesus sade än en gång till dem: "Mina barn, hur svårt är det inte att komma in i Guds rike! 25 *Ords 11:28, 1 Tim 6:9f, 6:17. Det är lättare för en kamel*10:25en kamelGrek. kámelos. Några handskrifter har kámilos, "rep" (se dock not till Luk 18:25). att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike." 26 Då blev de ännu mer förskräckta och sade till varandra: "Vem kan då bli frälst?" 27 *1 Mos 18:14, Matt 19:26. Jesus såg på dem och sade: "För människor är det omöjligt, men inte för Gud. För Gud är allting möjligt."

28 *Matt 19:27f, Luk 18:28f. Petrus sade till honom: "Vi har lämnat allt och följt dig." 29 Jesus sade: "Jag säger er sanningen: Ingen lämnar hus eller bröder eller systrar eller mor eller far eller barn eller åkrar för min och för evangeliets skull 30 utan att få hundrafalt igen. Här i världen får de hus, bröder, systrar, mödrar, barn och åkrar, mitt under förföljelser, och sedan i den kommande världen evigt liv. 31 Men många som är först ska bli sist, och de som är sist ska bli först."

Jesus talar igen om sitt lidande

32 *Matt 20:17f, Mark 8:31, Luk 18:31f. De var nu på väg upp till Jerusalem, och Jesus gick före dem. De var fyllda av bävan, och de som följde med var rädda. Då tog Jesus än en gång med sig de tolv och började berätta för dem vad som skulle hända honom: 33 "Se, vi går upp till Jerusalem, och Människosonen kommer att överlämnas till översteprästerna och de skriftlärda. De ska döma honom till döden och utlämna honom åt hedningarna, 34 som ska håna honom och spotta på honom, gissla och döda honom. Men efter tre dagar kommer han att uppstå."

Jakobs och Johannes begäran

35 Då kom Jakob och Johannes, Sebedeus söner, fram till Jesus och sade: "Mästare, vi vill att du ger oss vad vi ber dig om." 36 Han sade till dem: "Vad vill ni att jag ska göra för er?" 37 De svarade: "Låt oss få sitta bredvid dig i din härlighet, den ene på din högra sida och den andre på din vänstra."

38 *Matt 20:22, Mark 14:36, Luk 12:50, Joh 18:11. Jesus sade till dem: "Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den bägare*10:38dricka den bägareEn bild för Guds dom (jfr Jes 51:17, Jer 21:15f, Mark 14:36, Upp 16:19). som jag dricker? Eller döpas med det dop som jag döps med?" 39 *Apg 12:2. De svarade: "Det kan vi." Jesus sade till dem: "Ni ska få dricka den bägare som jag dricker och döpas med det dop som jag döps med. 40 Men platserna på min högra och min vänstra sida är det inte min sak att ge bort. De ska ges åt dem som de är beredda för."

41 När de tio andra fick höra det, blev de upprörda över Jakob och Johannes. 42 *Luk 22:25f. Då kallade Jesus till sig dem och sade: "Ni vet att de som anses vara folkens ledare beter sig som herrar över dem och att deras stormän härskar över dem. 43 *Matt 20:26, Mark 9:35. Men så är det inte hos er. Nej, den som vill vara störst bland er ska vara de andras tjänare, 44 och den som vill vara främst bland er ska vara allas slav. 45 Människosonen har inte kommit för att bli betjänad, utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många*10:45mångaEn anspelning på Jes 53:12, i betydelsen alla människor.."

Jesus botar den blinde Bartimeus

46 *Matt 20:29f, Luk 18:35f. De kom fram till Jeriko. Och när Jesus lämnade Jeriko med sina lärjungar och en stor folkskara, satt det en blind tiggare vid vägen, Bartimeus, son till Timeus. 47 När han fick höra att det var Jesus från Nasaret som kom, började han ropa: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!" 48 Många sade åt honom strängt att vara tyst, men han ropade bara ännu högre: "Davids son, förbarma dig över mig!"

49 Jesus stannade och sade: "Kalla hit honom!" De gjorde det och sade till den blinde: "Lugn! Res dig, han kallar på dig." 50 Då kastade mannen av sig manteln, hoppade upp och kom fram till Jesus, 51 och Jesus frågade honom: "Vad vill du att jag ska göra för dig?" Den blinde sade: "Rabbuni, gör så att jag kan se igen!" 52 Jesus sade: "Gå, din tro har frälst dig." Och genast fick han sin syn och följde Jesus på vägen.