1 Dès qu’il fut jour, les principaux sacrificateurs, avec les sénateurs et les Scribes, et tout le conseil, ayant délibéré ensemble, emmenèrent Jésus lié, et le livrèrent a Pilate.
2 Et Pilate l’interrogea et lui dit: Es-tu le roi des Juifs? Jésus lui répondit: Tu le dis.
3 Et les principaux sacrificateurs l’accusaient de plusieurs choses; mais il ne répondait rien.
4 Et Pilate l’interrogea encore et lui dit: Ne réponds-tu rien? Vois combien de choses ils avancent contre toi.
5 Mais Jésus ne répondit plus rien, de sorte que Pilate en était tout surpris.
6 Or, il avait accoutumé de relâcher, à la fête de Pâque, celui des prisonniers que le peuple demandait.
7 Et il y en avait un, nommé Barabbas, qui était en prison avec d’autres séditieux qui avaient commis un meurtre dans une sédition.
8 Et le peuple se mit à demander, avec de grands cris, qu’il leur fît comme il leur avait toujours fait.
9 Pilate leur répondit: Voulez-vous que je vous relâche le roi des Juifs?
10 Car il savait bien que c’était par envie que les principaux sacrificateurs l’avaient livré.
11 Mais les principaux sacrificateurs incitèrent le peuple à demander qu’il leur relâchât plutôt Barabbas.
12 Et Pilate, reprenant la parole, leur dit: Que voulez-vous donc que je fasse de celui que vous appelez le roi des Juifs?
13 Et ils crièrent de nouveau: Crucifie-le.
14 Et Pilate leur dit: Mais quel mal a-t-il fait? Et ils crièrent encore plus fort: Crucifie-le.
15 Pilate donc, voulant contenter le peuple, leur relâcha Barabbas; et après avoir fait fouetter Jésus, il le livra pour être crucifié.
16 Alors les soldats l’emmenèrent dans la cour du prétoire, et ils y assemblèrent toute la compagnie des soldats;
17 Et ils le revêtirent d’un manteau de pourpre, et lui mirent sur la tête une couronne d’épines qu’ils avaient entrelacées.
18 Et ils se mirent à le saluer, en disant: Je te salue, roi des Juifs.
19 Et ils lui frappaient la tête avec une canne, et ils crachaient contre lui, et se mettant à genoux, ils se prosternaient devant lui.
20 Après s’être ainsi moqués de lui, ils lui ôtèrent le manteau de pourpre, et lui ayant remis ses habits, ils l’emmenèrent pour le crucifier.
21 Et un certain homme de Cyrène, nommé Simon, père d’Alexandre et de Rufus, passant par là en revenant des champs, ils le contraignirent de porter la croix de Jésus.
22 Et ils le conduisirent au lieu appelé Golgotha, c’est-à-dire la place du crâne.
23 Et ils lui présentèrent à boire du vin mêlé avec de la myrrhe; mais il n’en but point.
24 Et après l’avoir crucifié, ils partagèrent ses habits, en les jetant au sort, pour savoir ce que chacun en aurait.
25 Il était la troisième heure quand ils le crucifièrent.
26 Et le sujet de sa condamnation était marqué par cet écriteau: LE ROI DES JUIFS.
27 Ils crucifièrent aussi avec lui deux brigands, l’un à sa droite, et l’autre à sa gauche.
28 Ainsi cette parole de l’Ecriture fut accomplie: Il a été mis au rang des malfaiteurs.
29 Et ceux qui passaient par là lui disaient des outrages, hochant la tête et disant: Hé! toi, qui détruis le temple, et qui le rebâtis en trois jours,
30 Sauve-toi toi-même, et descends de la croix.
31 De même aussi les principaux sacrificateurs et les Scribes disaient entre eux, en se moquant: Il a sauvé les autres, et il ne peut se sauver lui-même.
32 Que le Christ, le roi d’Israël, descende maintenant de la croix, afin que nous le voyions, et que nous croyions. Et ceux qui étaient crucifiés avec lui, lui disaient aussi des outrages.
33 Mais depuis la sixième heure il y eut des ténèbres sur toute la terre, jusqu’à la neuvième heure.
34 Et à la neuvième heure Jésus cria à haute voix, disant: Eloï, Eloï, lamma sabachthani? C’est-à-dire: Mon Dieu, mon Dieu, pourquoi m’as-tu abandonné?
35 Et quelques-uns de ceux qui étaient présents, l’ayant entendu, disaient: Voilà qu’il appelle Elie.
36 Et l’un d’eux courut, emplit une éponge de vinaigre, la mit au bout d’une canne, et la lui présenta pour boire, en disant: Laissez, voyons si Elie viendra l’ôter de la croix.
37 Alors Jésus ayant jeté un grand cri, rendit l’esprit.
38 Et le voile du temple se déchira en deux, depuis le haut jusqu’au bas.
39 Et le centenier qui était vis-à-vis de lui, voyant qu’il était expiré en criant ainsi, dit: Cet homme était véritablement Fils de Dieu.
40 Il y avait aussi des femmes qui regardaient de loin, entre lesquelles étaient Marie Madeleine, et Marie, mère de Jacques le petit et de Joses, et Salomé,
41 Lesquelles le suivaient et le servaient lorsqu’il était en Galilée, et plusieurs autres qui étaient montées avec lui à Jérusalem.
42 Comme il était déjà tard, et que c’était le jour de la préparation, c’est-à-dire la veille du sabbat,
43 Joseph d’Arimathée, qui était un sénateur de considération, et qui attendait aussi le règne de Dieu, vint avec hardiesse vers Pilate, et lui demanda le corps de Jésus.
44 Pilate s’étonna qu’il fût déjà mort; et ayant appelé le centenier, il lui demanda s’il y avait longtemps qu’il était mort.
45 Et l’ayant appris du centenier, il donna le corps à Joseph.
46 Et Joseph ayant acheté un linceul, le descendit de la croix, l’enveloppa dans ce linceul, et le mit dans un sépulcre qui était taillé dans le roc; et il roula une pierre à l’entrée du sépulcre.
47 Et Marie Madeleine et Marie, mère de Joses, regardaient où on le mettait.
Jesus inför Pilatus
1 Matt 27:1f, Luk 22:66, 23:1f, Joh 18:28f. Redan tidigt på morgonen tog översteprästerna sitt beslut tillsammans med de äldste och de skriftlärda, hela Stora rådet. De band Jesus och förde bort honom och utlämnade honom till Pilatus15:1PilatusStåthållare i provinsen Judeen under åren 26-36 e Kr. Därefter avsattes han på grund av grymhet mot samarierna..
2 Matt 27:11f. Pilatus frågade honom: "Så du är judarnas kung?" Jesus svarade: "Du själv säger det." 3 Översteprästerna anklagade honom häftigt, 4 och Pilatus frågade honom på nytt: "Svarar du inte? Du hör hur mycket de anklagar dig för." 5 Men Jesus svarade inget mer, och Pilatus var förundrad.
6 Matt 27:15f, Joh 18:39f. Vid högtiden brukade Pilatus frige en fånge, den som de begärde. 7 Där fanns nu en man som hette Barabbas. Han satt fängslad tillsammans med andra upprorsmän som hade begått mord under oroligheterna. 8 När folket kom fram och började be honom göra som han brukade för dem, 9 Luk 23:16f. svarade Pilatus: "Vill ni att jag friger judarnas kung åt er?" 10 Han förstod nämligen att det var av avund som översteprästerna hade utlämnat honom.
11 Apg 3:13f. Men översteprästerna hetsade folket till att i stället be att få Barabbas fri. 12 Pilatus frågade dem än en gång: "Vad ska jag då göra med honom som ni kallar judarnas kung?" 13 De skrek tillbaka: "Korsfäst honom!" 14 Pilatus frågade dem: "Vad har han gjort för ont?" Men de skrek ännu högre: "Korsfäst honom!" 15 Joh 19:1. Och eftersom Pilatus ville göra folket till viljes, släppte han Barabbas och lät gissla15:15gisslaTortyr föregick normalt en avrättning. Det romerska gisslet, flagellum, hade taggar av ben eller metall som rev upp fångens rygg så att denne ibland avled redan före avrättningen. Jesus och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
Jesus hånas och misshandlas
16 Matt 27:27f. Soldaterna förde in Jesus på gården, det vill säga pretoriet, och sammankallade hela vaktstyrkan. 17 Joh 19:2f. De klädde honom i en purpurmantel15:17purpurmantelPurpur var antikens dyrbaraste färg, förbehållen kungligheter (jfr Dan 5:7). Troligen syftar Markus på en enklare röd soldatkappa (Matt 27:28). och vred ihop en törnekrona och satte den på honom. 18 Sedan började de hälsa honom: "Leve judarnas kung!" 19 Jes 50:6. De slog honom i huvudet med en käpp, spottade på honom och böjde knä och tillbad honom.
20 När de hade hånat honom, tog de av honom purpurmanteln och klädde honom i hans egna kläder. Sedan förde de ut honom för att korsfästas.
Jesus blir korsfäst
21 Matt 27:32, Luk 23:26. De hejdade en man som just kom in från landet, Simon från Kyrene, far till Alexander och Rufus15:21Alexander och RufusVälkända namn för Markusevangeliets ursprungliga läsekrets i Rom, dit Rufus och hans mor flyttade längre fram (se Rom 16:13).. Honom tvingade de att bära Jesu kors. 22 Matt 27:33f, Luk 23:33f, Joh 19:17f. Och de förde Jesus till den plats som kallas Golgata, som betyder Dödskalleplatsen. 23 Ps 69:22. De försökte ge honom vin blandat med myrra15:23vin blandat med myrraFörmögna kvinnor i Jerusalem bekostade utifrån Ords 31:6 ett vinbaserat bedövningsmedel för att lindra de dödsdömdas plågor., men han tog inte emot det. 24 Ps 22:19. Och de korsfäste honom och delade hans kläder15:24delade hans kläderJfr profetian i Ps 22:19. mellan sig genom att kasta lott om vad var och en skulle få. 25 Det var vid tredje timmen som de korsfäste honom. 26 På anslaget med anklagelsen mot honom stod det skrivet: "Judarnas kung".
27 Matt 27:38f, Luk 23:32f. Tillsammans med honom korsfäste de två rövare, den ene på hans högra sida och den andre på hans vänstra.15:27 En del handskrifter tillägger (vers 28): "Då uppfylldes skriftordet som säger: Han blev räknad bland överträdare." Se Jes 53:12 och Luk 22:37.29 Ps 22:8, Mark 14:58, Joh 2:19f. De som gick förbi hånade honom och skakade på huvudet och sade: "Ha! Du som river templet och bygger upp det på tre dagar, 30 fräls dig själv och kom ner från korset!" 31 På samma sätt förlöjligade översteprästerna och de skriftlärda honom och sade till varandra: "Andra har han frälst, sig själv kan han inte frälsa. 32 Han är Messias, Israels kung! Nu får han komma ner från korset, så att vi får se det och tro!" Också de som var korsfästa tillsammans med honom hånade honom.
Jesus dör
33 Matt 27:45f, Luk 23:44f. Vid sjätte timmen kom ett mörker över hela landet15:33sjätte timmen … nionde timmenMotsvarar ca kl 12 och kl 15. som varade fram till nionde timmen.15:33hela landetAnnan översättning: "hela jorden".34 Ps 22:2. Vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: "Elohi! Elohi! Lema sabaktani?" Det betyder: "Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?"15:34 Ps 22:2. Psalmen skildrar Messias lidande och uppståndelse. Jesus citerar dess titelvers på folkspråket arameiska och inte på hebreiska.
35 Några av dem som stod där hörde det och sade: "Hör, han ropar på Elia!" 36 Joh 19:29f. En av dem sprang och fyllde en svamp med ättikvin, fäste den runt en käpp och gav honom att dricka och sade: "Vänta, så får vi se om Elia kommer och tar ner honom." 37 Men Jesus ropade med hög röst och gav sedan upp andan.
38 2 Mos 26:31f, Matt 27:51, Luk 23:45, Hebr 10:20. Då brast förhänget15:38förhängetEtt tio meter högt draperi som skärmade av "det allra heligaste", Guds uppenbarelseplats (se 2 Mos 26:31f, 3 Mos 16:2f, Hebr 9:3f, 10:20). i templet i två delar, uppifrån och ända ner. 39 När officeren som stod framför honom såg att han gav upp andan på det sättet, sade han: "Den mannen var verkligen Guds Son!"
40 Luk 8:2f. Även några kvinnor stod på avstånd och såg på. Bland dem var Maria Magdalena och den Maria som var Jakob den yngres och Joses mor, samt Salome. 41 De hade följt Jesus medan han var i Galileen och tjänat honom. Där fanns också många andra kvinnor som hade gått med honom upp till Jerusalem.
Jesus begravs
42 Matt 27:57f, Luk 23:50f, Joh 19:38f. Det var nu redan kväll. Eftersom det var förberedelsedag15:42förberedelsedagFredagen, då alla förberedelser inför sabbaten gjordes., dagen före sabbaten, 43 kom Josef från Arimatea15:43ArimateaIdentifierades av fornkyrkan med Ramataim-Sofim eller Rama, profeten Samuels hemstad norr om Jerusalem (1 Sam 1:1, 25:1). dit. Han var en ansedd rådsherre som också väntade på Guds rike. Han tog mod till sig och gick in till Pilatus och bad att få Jesu kropp. 44 Pilatus blev förvånad över att Jesus redan skulle ha dött och kallade till sig officeren och frågade honom om Jesus varit död länge. 45 När han fick det bekräftat av officeren, lät han Josef få den döda kroppen.
46 Josef köpte då linnetyg, tog ner honom och svepte honom i linnetyget och lade honom i en grav som var uthuggen i klippan. Sedan rullade han en sten för ingången till graven. 47 Maria Magdalena och Maria, Joses mor, såg var han blev lagd.