Marcos 7

1 Alors des Pharisiens et quelques Scribes, qui étaient venus de Jérusalem, s’assemblèrent vers Jésus;

2 Et voyant que quelques-uns de ses disciples prenaient leur repas avec des mains souillées, c’est-à-dire qui n’avaient pas été lavées, ils les en blâmaient.

3 Car les Pharisiens et tous les Juifs ne mangent point sans se laver les mains jusqu’au coude, gardant en cela la tradition des anciens;

4 Et lorsqu’ils reviennent des places publiques, ils ne mangent point non plus sans s’être lavés. Il y a aussi beaucoup d’autres choses qu’ils ont reçues pour les observer, comme de laver les coupes, les pots, les vaisseaux d’airain et les lits.

5 Là-dessus les Pharisiens et les Scribes lui demandèrent: D’où vient que tes disciples ne suivent pas la tradition des anciens, et qu’ils prennent leurs repas sans se laver les mains?

6 Il leur répondit: Hypocrites, c’est de vous qu’Esaïe a prophétisé, quand il a dit: Ce peuple m’honore des lèvres; mais leur cœur est bien éloigné de moi.

7 Mais c’est en vain qu’ils m’honorent, enseignant des doctrines qui ne sont que des commandements d’hommes.

8 Car en abandonnant le commandement de Dieu, vous observez la tradition des hommes, lavant les pots et les coupes, et faisant beaucoup d’autres choses semblables.

9 Il leur dit aussi: Vous annulez fort bien le commandement de Dieu, pour garder votre tradition.

10 Car Moïse a dit: Honore ton père et ta mère; et que celui qui maudira son père ou sa mère soit puni de mort.

11 Mais vous, vous dites: Si quelqu’un dit à son père ou à sa mère: Tout ce dont je pourrais t’assister est corban, c’est-à-dire, un don consacré à Dieu,

12 Vous ne lui permettez plus de rien faire pour son père ou pour sa mère;

13 Et vous anéantissez ainsi la parole de Dieu par votre tradition, que avez établie; et vous faites beaucoup d’autres choses semblables.

14 Alors ayant appelé toute la multitude, il leur dit: Ecoutez-moi tous, et comprenez ceci:

15 Rien de ce qui est hors de l’homme et qui entre dans lui, ne le peut souiller; mais ce qui sort de lui, voilà ce qui souille l’homme.

16 Si quelqu’un a des oreilles pour entendre, qu’il entende.

17 Quand il fut entré dans la maison, après s’être retiré d’avec la multitude, ses disciples l’interrogèrent sur cette parabole.

18 Et il leur dit: Êtes-vous aussi sans intelligence? Ne comprenez-vous pas que rien de ce qui entre de dehors dans homme, ne le peut souiller?

19 Parce que cela n’entre pas dans son cœur, mais qu’il va au ventre, et qu’il sort aux lieux secrets avec tout ce que les aliments ont d’impur.

20 Il leur disait donc: Ce qui sort de l’homme, c’est ce qui souille l’homme.

21 Car du dedans, c’est-à-dire, du cœur des hommes, sortent les mauvaises pensées, les adultères, les fornications, les meurtres,

22 Les larcins, les mauvais moyens pour avoir le bien d’autrui, les méchancetés, la fraude, l’impudicité, l’œil envieux, la médisance, la fierté, la folie.

23 Tous ces vices sortent du dedans, et souillent l’homme.

24 Puis étant parti de là, il s’en alla aux frontières de Tyr et de Sidon; et étant entré dans une maison, il ne voulait pas que personne le sût; mais il ne put être caché.

25 Car une femme, dont la fille était possédée d’un esprit immonde, ayant ouï parler de lui, vint et se jeta à ses pieds.

26 Cette femme était Grecque, Syrophénicienne de nation; et elle le pria de chasser le démon hors de sa fille.

27 Et Jésus lui dit: Laisse premièrement rassasier les enfants; car il n’est pas juste de prendre le pain des enfants, et de le jeter aux petits chiens.

28 Mais elle répondit et lui dit: Il est vrai, Seigneur; cependant les petits chiens mangent, sous la table, des miettes du pain des enfants.

29 Alors il lui dit: A cause de cette parole, va-t’en; le démon est sorti de ta fille.

30 Et étant de retour dans sa maison, elle trouva que le démon était sorti de sa fille, et qu’elle était couchée sur le lit.

31 Et Jésus, étant parti des quartiers de Tyr et de Sidon, vint près de la mer de Galilée, traversant le pays de Décapolis.

32 Et on lui amena un homme sourd, qui avait la parole empêchée; et on le pria de lui imposer les mains.

33 Et l’ayant tiré de la foule à part, il lui mit les doigts dans les oreilles; et ayant pris de sa salive, il lui en toucha la langue.

34 Puis levant les yeux au ciel, il soupira et dit: Ephphatah, c’est-à-dire, ouvre-toi.

35 Aussitôt ses oreilles furent ouvertes, et sa langue fut déliée, et il parlait sans peine.

36 Et Jésus leur défendit de le dire à qui que ce fût; mais plus il le leur défendait, plus ils le publiaient.

37 Et frappés d’étonnement ils disaient: Tout ce qu’il fait est admirable; il fait ouïr les sourds et parler les muets.

Guds bud eller människors stadgar

1 *Matt 15:1f. Fariseerna och några skriftlärda som hade kommit från Jerusalem samlades runt honom. 2 *Luk 11:38. De hade sett att några av hans lärjungar åt*7:2åtOrdagrant: "åt brödet" (även i vers 5), ett vanligt hebreiskt uttryck för en hel måltid (jfr t ex 1 Mos 31:54, 43:25). med orena händer, alltså utan att ha tvättat dem. 3 Fariseerna och alla andra judar äter nämligen inte utan att först tvätta händerna med en handfull vatten*7:3med en handfull vattenOrdagrant: "med en näve" (en symbolisk mängd vatten). Andra handskrifter: "ofta".. De håller fast vid de äldstes stadgar*7:3de äldstes stadgarTolkning och tillämpning av Mose lag som hade växt fram bland de skriftlärda efter den babyloniska fångenskapen. Fariseerna betraktade dem som lika bindande som Guds lag i Skriften, medan Jesus liksom saddukeerna såg dem som enbart människors bud.. 4 Och när de kommer från torget äter de inte utan att först ha tvättat sig*7:4tvättat sigAnnan översättning: "badat" (grek. baptísontai). Jfr 3 Mos 15. En samvetsgrann farisé som kom i beröring med någon som inte följde renhetsreglerna, t ex en hedning på torget, skulle rena sig innan han åt.. Det finns många andra traditioner som de håller fast vid, som att skölja bägare, kannor och kopparkärl*7:4kopparkärlAndra handskrifter tillägger: "och bänkar" (jfr 3 Mos 15:4)..

5 Fariseerna och de skriftlärda frågade honom: "Varför följer inte dina lärjungar de äldstes stadgar utan äter med orena händer?" 6 *Matt 15:8f. Han svarade dem: "Jesaja profeterade rätt om er, ni hycklare*7:6hycklareAnnan översättning: "skådespelare".. Det står skrivet: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. 7 Deras vördnad för mig är meningslös, för lärorna de lär ut är människobud.*7:6f Jes 29:13.8 Ni överger Guds bud och håller er till människors stadgar."

9 Han sade också till dem: "Ni upphäver skickligt Guds bud för att upprätthålla era egna stadgar. 10 *2 Mos 20:12, 21:17. Mose har sagt: Hedra din far och din mor, och: Den som förbannar sin far eller sin mor ska straffas med döden.*7:10 2 Mos 20:12, 21:17.11 Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: Det du kunde fått som hjälp av mig låter jag i stället bli ’korban’, alltså en tempelgåva*7:11tempelgåvaEgendom kunde förklaras invigd åt Gud (hebr. korbán, se t ex 4 Mos 7:3). Därmed hade man enligt de äldstes stadgar löst sig från förpliktelsen att hjälpa sina föräldrar., 12 då tillåter ni inte längre att han gör något för sin far eller mor. 13 Ni upphäver Guds ord genom era stadgar som ni för vidare. Och ni gör många andra liknande saker."

14 *Matt 15:10f. Jesus kallade till sig folket igen och sade: "Lyssna på mig allihop och förstå: 15 *Tit 1:15. Inget som går in i människan utifrån kan göra henne oren. Det är det som kommer ut ur människan som gör henne oren.*7:15 En del handskrifter tillägger (vers 16): "Hör, du som har öron att höra med!""

17 *Matt 15:15f. När han hade lämnat folket och kommit inomhus, frågade hans lärjungar honom om liknelsen. 18 Han svarade dem: "Så ni förstår inte heller? Inser ni inte att inget som går in i människan utifrån kan göra henne oren, 19 *Rom 14:14, Tit 1:15. eftersom det inte går in i hennes hjärta utan ner i magen och ut på avträdet?" Därmed förklarade han all mat ren.*7:19förklarade han all mat renAnnan översättning: "blir all mat ren".20 Och han fortsatte: "Det är det som kommer ut ur människan som gör henne oren. 21 *1 Mos 6:5, 8:21. Inifrån, från människornas hjärtan, kommer de onda tankarna: sexuell omoral, stöld, mord, 22 äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, orgier, avund*7:22avundOrdagrant: "det onda ögat"., hädelse, högmod och dårskap. 23 Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren."

En hednisk kvinnas tro

24 *Matt 15:21f. Sedan gick han därifrån och kom till trakten runt Tyrus. Där gick han in i ett hus. Han ville inte att någon skulle få veta det, men det gick inte att hålla hemligt. 25 En kvinna vars dotter hade en oren ande fick höra om honom, och hon kom genast och föll ner för hans fötter. 26 Det var en grekisktalande kvinna av syrisk-fenicisk*7:26syrisk-feniciskFenicien motsvarade dagens Libanon, kustdelen av den romerska provinsen Syrien. härkomst. Hon bad att Jesus skulle driva ut den onda anden ur hennes dotter.

27 Jesus sade till henne: "Låt först*7:27förstEvangeliets välsignelser skulle först erbjudas barnen, dvs judarna (jfr Matt 15:24). Fenicien nåddes av evangeliet genom apostlarna några år senare (se Apg 11:19-20, 21:3-4). barnen få äta sig mätta. Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna." 28 Hon svarade honom: "Herre, även hundarna under bordet äter av barnens smulor." 29 Då sade han till henne: "För det svarets skull säger jag dig: Gå hem, den onda anden har lämnat din dotter." 30 Och hon gick hem och fann barnet liggande på sängen. Den onda anden var borta.

Jesus botar en dövstum

31 *Matt 15:29f. Därefter lämnade han trakten runt Tyrus och gick över Sidon och sedan genom Dekapolisområdet till Galileiska sjön. 32 Man kom till honom med en som var döv och knappt kunde tala och bad att han skulle lägga handen på honom.

33 Då tog han honom åt sidan, bort från folket. Han stoppade fingrarna i hans öron, spottade och rörde vid hans tunga. 34 Sedan såg han upp mot himlen, suckade och sade: "Effata!" – det betyder: Öppna dig! 35 Genast öppnades hans öron och hans tunga löstes, och han talade tydligt och klart.

36 *Mark 1:43f. Jesus förbjöd dem att tala om det för någon. Men ju mer han förbjöd dem, desto ivrigare berättade de. 37 *1 Mos 1:31. Och folk blev helt utom sig av häpnad och sade: "Allt han har gjort är gott*7:37Allt han har gjort är gottAnnan översättning: "Allt har han gjort väl".! Han får till och med de döva att höra och de stumma att tala."